Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21 (804). 26 maj 1897 - För dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
293
Kammarkollegium, hvarest Persb.ergs
gruf-veaktiebolag och Färnebo församling hvar
för sig häröfver anfört besvär, förklarade sig
genom utslag den 17 september 1896 icke
finna skäl att i anledning af besvären göra
annan ändring i länsstyrelsens.utslag, än att
då vid kyrkostämman den 30 okt. 1895, så
vidt af handlingarna framgingo, .icke
förevarit någon fråga om Persbergs från
församlingens öfriga skolor afskilda, ined särskild
styrelse och särskildt reglemente försedda
folk- och småskola samt något särskildt
yttrande beträffande dessa senare skolor ej
heller framställts i de till länsstyrelsen uti
målet ingifna besvären, den meddelade
föreskriften om kostnadens bestridande för
skolväsendet inom Färnebo församling
förklarades icke utgöra hinder för fortsatt
tillämpning af den dittills följda
öfverenskommel-sen beträffande underhållet af folk- och
småskolan vid Persberg.
K. iu:t har den 30 sistlidna april ej
funnit skäl att i kammarkollegii utslag göra
ändring.
Statsbidrag åt vikarie vid
sjukdom ef all. Skolrådet i Eättvik ingick till
länsstyrelsen i Kopparbergs län med
anhållan, att enär ordinarie folkskollärarinnorna
Sara P, Blomberg och Brita Hjort enligt
läkares intyg varit af sjukdom urståndsatta
att under 1896 under sammanlagdt 348
dagar fullgöra sina tjänster, samt skolrådet
för den skull sett sig nödsakadt anställa
vikarier vid Söderåsens och Röjeråsens
folkskolor med aflöning enligt k. kungörelsen
dön l juni 1894, distriktet måtte af
allmänna medel som bidrag till vikariernas
aflöning under nämda tider utbekomma
ett belopp af tillhopa 580 kronor.
Länsstyrelsen fann sig icke kunna bifalla
denna skolrådets framställning, enär de
ifrågavarande båda lärarinnor beviljade
tjänstledigheterna föranledts af sådana af
läkarebetyg styrkta sjukdomar, som icke
till-läte dem att återinträda i tjänstgöring,
hvadan vikariernas aflöning bort utgöras af
bemälta lärarinnor utan tillskott af allmänna
medel.
Häröfver anförde ej mindre skolrådet än
förra folkskollärarinnan Sara P. Blomberg
besvär hos k. m:t, som den 30 april detta
är med hänsyn till innehållet af de i
målet åberopade läkarebetyg ej funnit de
sjukdomar, på grund af hvilka lärarinnorna
erhållit ledighet och vikarier för dem
förordnats, vid berörda tid hafva varit af
beskaffenhet att för all framtid hindra
lärarinnornas återinträde i tjänstgöring, hvadan
och utan afseende därå att de sedermera
blifvit för all. framtid oförmögna att
tjänstgöra som lärarinnor k. m:t funnit skäligt
att med ändring af länsstyrelsens
resolution förklara sjukdomarnas beskaffenhet ej
hafva utgjort hinder för de äskade
bidragens utbetalande, i följd hvaraf
länsstyrelsen äger att taga frågan under förnyadt
öfvervägande.
Åldersdispens. Studeranden Hjalmar
Emanuel Lundborg anhöll hos k. m:t om
tillstånd att antingen i fråga om
genomgående af seminariekurs for folkskollärareexa-
mens afläggande åtnjuta den rätt,’söm
jämlikt § 38 mom. l af gällande
seminariestadga tillkommo den, som aflagt där
om-nämd filosofie kandidatexamen eller godkänd
examen inför teologisk fakultet, eller att
om sådan rätt ej kunde honom medgifvas,
vinna inträde vid något af rikets
folkskollärareseminarier utan hinder däraf, att han,
som vore född 1866, öfverskridit stadgad
åldersgräns.
K. m:t har den 30 april vid
föredragning af detta ärende i så måtto bifallit
ansökningen, att den omständigheten, att
sökanden öfverskridit den i ofvannämda stadga
bestämda högsta ålder, förklarats icke
utgöra hinder för sökanden att vid
höstterminens början innevarande år intagas som
elev vid något af rikets folkskolläraresemi-
Att barnen åläggas städa och elda
Skolan är ett oskick, som å landsbygden
synes svårt att få bort i trots af alla de
protester, som under senare tiden höjts
däremot. ’
Hos Karlstads domkapitel anmälde
sta-tionsskrifvåren O. Svartengren i Kil, att
skolrådet i St. Kils församling läte eldning
och städning verkställas af skolbarnen eller
kostnaden därför ersättas af barnens
föräldrar genom s. k. städepenningar.
Klaganden påpekade, att ett dylikt förfarande vore
ur flera synpunkter förkastligt och yrkade,
att skollokalernas eldning och städning måtte
bekostas af skoldistriktet och verkställas
genom skolrådets försorg samt icke af
barnen eller genom deras målsmän.
I sin förklaring anförde skolrådet, att
lärarne själf va hufvudsakligen ombesörja eldning
efter eget åtagande, och att, därest läraren ej bor
på skolstationen, låter skolrådet verkställa
eldningen genom särskildt aflönade personer.
Städningen utfördes i allmänhet af barnen
under lärarens ledning och uppsikt. I
några småskolor hade bemedlade föräldrar och
målsmän frivilligt till lärarinnan länmat 2
öre i veckan, hvarmed eldnings- och
städningskostnaden blifvit bestridd. All
vedhuggning vid skolorna och skurning i alla
distriktets skolor bekostades af skolrådet.
På grund af hvad skolrådet sålunda
anfört har domkapitlet lämnat de anförda
besvären utan afseende.
Malmö stads folkskolor. Ur den af
stadens folkskoleinspektör för år 1896
afgifna berättelse om folkskoleväsendet anföra
! vi följande:
j Lärarepersonalen vid folkskolorna
utgjordes vid årets slut af 44 lärare, 38
lärarinnor och 27 biträdande lärarinnor samt 74
småskollärarinnor eller tillsammans 183 (mot
184 föregående året).
Lärjungarnes antal var vid höstterminens
slut - i småskolorna 1,103 gossar och 1,094
flickor; summa 2,197. I folkskolan 2,206
gossar och 2,294 flickor; inalles 4,500. I
j små- och folkskolorna således tillsammans
6,697. I fortsättningsskolan undervisades 121.
Totalsumman blir sålunda 6,818, af hvilka
3,333 voro gossar och 3,485 flickor, i
småskolorna hade lärjungeantalet ökats med 22
men i folkskolorna minskats med 91 och i
fortsättningsskolorna med 5. Anledningen
till det ovanliga förhållandet söker
inspektören i den stora industriutställningen^ som
ökade behofvet af äfven yngre särskildt
manliga arbetskrafter oqh därför drog en
mängd gossar från folkskolorna^ Medeltalet
skolforsummelser utan .lof var i småskolan
0,06 % och i folkskolan 0,23 %>. I
folkskolans öfre afdelning hafva inga olöfliga
försummelser ägt rum och ej heller i
fortsättningsskolorna.
I folkskolorna har antalet skolpliktiga
barn under ären 1887-96 ökats med 18,09
°/o men i de enskilda skolorna samtidigt
minskats med 17,68 %.
Antalet slöjdande gossar utgjorde i tredje
klassen 535, delade i 30 grupper, och i fjärde
klassen 506, delade i 27 grupper.
Tio ruin i f. d, tekniska skolan hafva
under året tagits i bruk af klasser, som förut
undervisats i Östra och Västra skolorna.
Antalet disponibla lärosalar utgör 119;
skolklasserna uppgå till 184.
Skolväsendets budget slutar på 295,832 kr.
86 öre.
Uti internatet hafva 16 gosssr varit
intagna. Deras uppförande var änder gångna
året godt. Medelkostnaden för hvarje barn
var 258 kronor. .
Föreningen för skollofskolonier utsände
under 1896 tre sådana kolonier,’ upptagande
70 barn i en ålder mellan 7 och 12 år, 34
gossar och 36 flickor. Kostnaden för hvarje
barn växlade mellan 68 och 63 öre.
Försöket att till vårt land öfverflytta
’feriebarnsinstitutionen slog så ut, att ett
tjugotal familjer å landet begärde och mottogo
hvardera ett feriebarn. Dessa senare
kunde vid sin återkomst ej nog prisa den
ömhet och välvilja de rönt.
En stämningsfull skolfest ägde den
19 maj rum vid Pontus Vikners
barndomshem Kikerud i Valbo Hyrs församling å
Dalsland – på .dagen 60 år efter den
framstående skriftställarens och tänkarens inträde
i jordelif vet. I Rölanda festligt af läraren
Nylén dekorerade skolhus tecknade
folkskoleinspektören Aug. Ekelund i enkla och
lättfattliga drag den ädle mannens
verksamhet. Barnen, som särskildt manades att
minnas Vikner, ungdomens, vän och
ungdomens förebild, utförde sång både efter detta
minnestal och efter det af folkskolläraren
Larsson i Backe hållna föredrag , om
kunskapens makt. På en kiille vid det hus>
där dagens ljus först mötte den blifvande
upplysningskämpens öga, hade en
minnessten blifvit rest. tians narpn, hans
födelse-och dödsår samt hans valspråk pryda
stenen. Det senare lydde - som bekant är -
sålunda: ,
»Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är
större, att tänka heligt är störst.»
Stenen aftäcktes af folkskoleinspektören,
barnen sjöngo en lämplig sång och> ägaren
till stället bjöd barnen på kaffe. Under
sång ställdes"* tåget till skolsalen, där en
dikt till dagens hjälte upplästes samt bön
och psalmsång afslutade en dag,,som
säkerligen sent skall gå ur deltagarnes minue.
Och sist kanske ur barnens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
