- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
317

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 23

SVENSK LÄRARETIDNING.

317

Prisdomare

äro nu utsedda äfven frän Norge och
Danmark. För Norge har till prisdomare inom
gruppen »uppfostran och undervisning»
utsetts den från senaste nordiska skolmötet
kände skolföreståndaren Otto Anderssen i
Kristiania, och från Danmark inom
sektionen »husslöjdsarbeten» redaktör N. G. Rom
(f. d. lärare) samt skolföreståndaren Aksél
Mikkelsen.

FÖR DAGEN.

Gemensamhet i skolutgifterna.

I vissa trakter af vårt land hafva af
ålder utgifterna för skolhusbyggnader
bestridts af de särskilda skolrotarna.
Allt mera öfvergår man emellertid till att i
enlighet med folkskolestadgans allmänna
föreskrift fördela samtliga kostnaderna
för skolväsendet på skoldistriktets (i de
flesta fall = församlingens) alla
skattskyldiga. Ett i förra månaden af k. m:t
meddeladt utslag kommer helt visst att
kraftigt påskynda en dylik öfvergång.
Enligt detta utslag behöfves det blott,
att en enda skattskyldig motsätter sig
vidare tillämpning af
»öfverenskommel-sen», för att gemensamhet skall inträda.

Vid skolhusbyggnadsskyldighetens
öfverflyttande från rotarna på hela
skoldistriktet skall – enligt ett samtidigt
meddeladt utslag - vidräkning mellan
rotarne äga rum, så att den tunga, som
genom skolhusens byggande drabbat
rotarne, blifver dem emellan utjämnad.

De båda utslagen följa här.

1. Öfverenskommelse kan upphäfvas på yrkande
af en enda röstberättigad.

I sammanhang med pröfning af
upprät-tadt förslag till utgifts- och inkomststat för
Mora församlings skolväsende för år 1896,
beslöt församlingen den 29 oktober 1895,
att SCO kr. skulle å Kråkbergs by uttaxeras
för småskolehuset därstädes, med villkor
att, därest arbetet fullgjordes in natura,
medlen skulle till Kråkbergs byamän
återbäras efter ömsesidig redovisning.

Handlanden And. Lund, som ansett
före-nämda medel böra uttaxeras på alla
beskattningsföremål inom skoldistriktet i dess
helhet och för den skull reserverat sig mot
berörda beslut, fullföljde jämväl talan
häremot hos länsstyrelsen i Kopparbergs län
under yrkande, att beslutet måtte såsom
olagligt upphäfvas.

Uti afgifven förklaring bestredo
emellertid öfriga socknemän allt afseende å berörda
yrkande under erinran, att den beslutade
uttaxeringen vore af behofvet påkallad, enär
Kråkbergs småskolehus befunne sig i
förfallet skick och tarfvade snar förbättring.

Äfven vederbörande folkskoleinspektör
fick yttra sig i ärendet, därvid han framhöll,
att då Mora församling å kyrkostämma den
15 september 1895 ogillat ifrågasatt förslag
oin småskolehusens öfvertagande af
distriktet samt beslutat vidblifva den allt sedan 1849
följda öfverenskommelsen^om dessa skolhus-

byggnaders bekostande af de särskilda
rotarna, det ock måste tillhöra Kråkbergs
byamän att ensamma vidkännas nu
ifråga-komna kostnad.

Genom utslag den 30 mars 1896
förklarade länsstyrelsen,

att som, enligt hvad folkskoleinspektören
upplyst och af handlingarna uti hos
länsstyrelsen i dylika frågor tillförene af gjorda mål
inhämtats, Kråkbergs småskola liksom öfriga
småskolor inom församlingen blifvit
upprättad jämlikt sockenstämmobeslut af den 9
sept. 1849, enligt hvilket enhälligt
öfverens-kommits, att hvarje skolområde skulle hvart
för sig bekosta uppförandet af sitt skolhus;
alltså och då Lund icke visat, att beträffande
nu ifrågavarande skolhus, hvilket förty
tillhörde församlingens skolväsende, nyssberörda
öfverenskommelse upphört att gälla, fann
länsstyrelsen de därstädes anförda besvären
icke förtjäna afseende.

Hos kammarkollegium, där Lund
fullföljde sina besvär och ytterligare framhöll,
hurusom underhållet af Kråkbergs
småskolehus borde vara en församlingens
gemensamma angelägenhet, fick ärendet emellertid
en annan utgång. Kollegium förklarade
genom utslag den 17 sept. 1896,

att som den ä sockenstämma med Mora
församling den 9 sept. 1849 träffade
öfverenskommelser!, att hvarje skolområde skulle
särskildt för sig bekosta uppförandet af sitt
skolhus, icke afsett någon bestämd tid och
såle-ledes måste upphöra att gälla, då
församlingens medlemmar ej längre sig därom
förenade; alltså och då Lund bestridt samma
öf-verenskommelses vidare tillämpning i frågan
om underhållet af det till församlingens
skolväsende hörande småskolehuset i Kråkbergs
by, fann kommarkollegium skäligt att med
upphäfvande af länsstyrelsens utslag och
kyrkostämmans beslut, i hvad desamma
af-såge skyldighet för nämda by att ensam
bekosta den nu erforderliga reparationen af
därvarande småskolehus, visa ärendet härutinnan
åter till kyrkostämman, sorn hade att ånyo
till behandling företaga frågan om
anskaffande af medel till berörda reparation och
därmed vidare lagligen förfara.

Församlingen klagade hos k. m:t, soni
den 14 sistl. maj ej funnit skäl att i
kam-markollegii öfverklagade utslag göra ändring.

Ett liknande mål rörande uttaxering för
är 1895 af likaledes 300 kr. för Kråkbergs
småskola erhöll samtidigt enahanda utgång.

2. Vidräkning skolrotarna emellan.

Arbrå församling beslöt å kyrkostämma
den 26 januari 1896 att i öfverensstämmelse
med 57 § i gällande folkskolestadga alla
kostnader för församlingens småskolor skulle
fr. o. m. den l jan. 1897 bestridas af
skoldistriktet i dess helhet. [ sammanhang
härmed beslöts att uppdraga åt skolrådet att
träda i underhandling med ägarne till de
inom skoldistriktet befintliga, af de
särskilda skolrotarne uppförda småskolehusen för
träffande af öfverenskommelse om inlösen
af dessa hus för skoldistriktets räkning,
därvid följande anbud skulle göras, nämligen
för Nordsjö skolhus 1,700 kr., för Mörtsjö
skolhus likaledes 1,700 kr, för Hönsätters
skolhus 1,800 kr., för Vallsta skolhus 2,600
kr., för Hofs skolhus 1,000 kr., för Flästa
skolhus 2,000 kr. och för Koldemo skolhus
2,300 kr., dock med förbehåll att
småskolehusen i Hof och Hönsätter icke skulle in-

3, om de efter inrättande af särskild
folkskola för byarne Hof, Åkre och Vallsta
ansåges icke vara för skoldistriktet
behöfliga.

Länsman A. Delin in. fi. klagade hos
länsstyrelsen i Gäfleborgs län under
anförande,

att enär å kyrkostämma den 6 juni 1886
öfverenskommits, att hvarje Skolrote inom
distriktet skulle själf hålla och bekosta lokal
ined inventarier för sin småskola samt rotarne
således själfvilligt fritagit distriktet i dess
helhet från kostnader för anskaffande af
småskolelokaler och till skoldistriktets
disposition öfverlämnat de af dem uppförda
skolhusen, dessa hus borde anses såsom
distriktets gemensamma tillhörighet, hvaröfver
distriktet fritt disponerade, så länge
småskolorna inom de särskilda rotarne ansåges
behöfliga. Då vid sådant förhållande
skoldistriktet icke kunde hafva någon skyldighet att
inlösa ifrågavarande skolhus samt genom
öfverklagade kyrkostämmobeslutet mycket
betungande kostnader skulle komma att
obehörigen drabba distriktet, yrkade klagandena,
att samma beslut måtte varda upphäfdt.

Genom utslag den 15 juni 1896 utlät sig
länsstyrelsen sålunda:

Emedan den omständigheten, att inom
Arbrå församling särskilda rotar, i
öfverensstämmelse med hvad kyrkostämman den 6 juni
1886 beslutit, hvar för sig byggt eller
anskaffat de för småskolan erforderliga hus, icke
föranledde därtill att samma skolhus vore
rotarnes enskilde egendom, utan antagas måste,
att dessa byggnader, som anskaffats för
församlingens skolväsende, vore hela skoldistrik
tets gemensamma tillhörighet, förty och då
vid sådant förhållande öfverklagade beslutet
hvilade på orättvis grund och öfverskrede
kyrkostämmans befogenhet, men det
emellertid måste anses lämpligt och rätt att vid
skolhusbyggnadsskyldigheteiis öfverflyttande
från rotarne på hela skoldistriktet den tunga,
som genom skolhusens byggande drabbat
rotarne, dem emellan blefve utjämnad genom
en uppgörelse, därvid i förhållande till den
fullgjorda byggnadsskyldigheten hvarje rote
finge antingen mottaga eller utgifva
ersättning, profvade länsstyrelsen skäligt att, med
undanrödjande af kyrkostämmans beslut i
öfverklagade delar, visa ärendet åter till
kyrkostämman för åvägabringande af vidräkning
mellan rotarne i berörda hänseende.

Kammarkollegium, hvarest klagandena
häröfver anfört besvär under yrkande att den
af länsstyrelsen meddelade föreskriften om
ärendets återförvisning till kyrkostämman
för åvägabringande af vidräkning måtte
upphäfvas, förklarade skäl icke vara anförda,
föranledande till ändring i länsstyrelsens
utslag, i hvad detsamma blifvit öfverklagadt;
och k. m:t har den 14 maj fastställt
kam-markollegii utslag.

Dupliceringssystemet,

som här och där fortfarande florerar
till men för såväl lärare som barn,
ut-dömes af Örebro stads skolråd. Uti
dess nyligen afgifna berättelse om
skolväsendet för år 1896 heter det
nämligen:

Alterneringen är naturligtvis endast en
nödfallsutväg for tillfället, medan ökadt
utrymme kan beredas. Den bör så snart
som möjligt afskaffas, ty den är i flera
hänseenden ett fördärf. Både lärarinnans
och barnens hälsa lida men däraf, den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free