Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 23
Såsom bidrag till den lagbestämda lönen:
Gellivare 700 kr. (för 7 lärare), Karesuando,
Juckasjärvi, Korpilombolo och Öfver-Torneå
hvardera 200 kr.
Till höjande af lönen utöfver
minimibeloppet : Gellivare 1,050 kr. (för 7 lärare), Pajala
och Öfver-Torneå hvardera 300 kr. (för 2
lärare) samt Karesuando, Juckasjärvij Tärendö,
Korpilombolo och Karl Gustaf hvardera 150
kronor.
För höjande af lönen till minst 350 kr. åt
lärarepersonalen vid mindre folkskolor och
småskolor har Gellivare erhållit 750 kr.,
Karesuando 250 kr. och Juckasjärvi 600 kr.
Till lärare och lärarinnor vid mindre
folkskolor och småskolor såsom belöning för
visadt nit vid undervisningen: en lärare och
2 lärarinnor i Pajala, en lärare i
Korpilombolo, 4 lärarinnor i Öfver Torneå, 3
lärarinnor i Karl Gustaf samt 4 lärare och 2
lärarinnor i Neder-Torneå hvardera 50 kr. samt
några lärarinnor i Hietaniemi tillsammans
100 kr.
Därjämte hafva till lärare och lärarinnor i
Karl Gustaf och Neder-Torneå för
undervisning i manlig och kvinnlig slöjd anvisats
belopp från 50 till 150 kr.
Såsom hyresbidrag för en småskola har
Öfver-Torneå erhållit 100 kr. och såsom
ersättning för förskotterade medel för statens
folkskola i Turtola 181 kr. 52 öre.
Tillika, har k. m:t förordnat, att den
af 10 skolråd begärda undervisningsmateriel
må i den mån, chefen för
ecklesiastikdepartementet bestämmer, skolråden
tillhandahållas.
Den svenska slöjden studeras för när
varande af medlemmarne i »The manual
and practical instruction commission of Ire=
land», särskildt med hänsyn till dess
införande vid de irländska folkskolorna. På
ansökan har kommissionens ordförande lord
Belmore från chefen för
ecklesiastikdepartementet erhållit ett öppet bref till
seminarierektorer, skolstyrelser, skolråd och lärare,
hvarjämte ecklesiastikministern låtit fästa
lord Belmores uppmärksamhet därå, att godt
tillfälle till studerande af den svenska
slöjden gifves vid pågående
Stockholmsutställning.
Nääs slöjdlärareseminarium. Uti
kursen n:r 78 (2 juni-15 juli) deltaga följande:
från Sverige: folkskollärarne K. Lindemalm
fr. Stockholm; G. Jansson fr. Öregrund; J.
A. Lindström och Olof Lange fr. Uppsala
| samt S. Norlander fr. Uppsala län; K. J.
j Hellman och Alfr... Evers fr.
Södermanlands län; J. M. Bohnstedt (ordningsman) fr.
j Linköping samt J. E. Jonsson (ordningsman)
G. B. Dickman, K. Ahlmark, J. A. Ekström,
G. Nilsson och O. F. Andersson fr.
Östergötlands län; A. Svensson, S. Thomasson och
II. Lindén fr. Jönköping samt J. A.
Wallen-dorff, D. Nikander och A. F. Nylén fr.
Jönköpings län; G. A. Larsen fr. Halmstad samt
E. Larsson, L. P. Norrgren och P. A. Tegnell
fr. Hallands län; A. Pihlqvist, E. V. Rådlund,
N. J. Olander och O. Tingdahl fr. Göteborgs
o. Bohus län; J. F. Meijer, A. Söderberg, A.
V. Kalländer, K. J. Johansson, J. A.
Malmquist och K. A. Hellman fr. Älfsborgs län;
A. B. Fredman fr. Värmlands län; V. Lund
berg, A. Hedenlund och J. Blomberg fr.
Örebro samt A. Hansson och A. Carlén fr.
re-bro län; G. Björkegren fr. Västmanlands län;
P. A. Voxberg fr. Hudiksvall samt J. R.
Lindström och A. P. Anneli fr. Gäfleborgs län;
M. Tennman (ordningsman) fr.
Västernorrlands län samt slöjdläraren K. J. Johansson
fr. Borås och volontären G. B. Bihldorff fr.
Örebro; fröknarna Cecilia Carlsson, Elin
Schuld-heis, Lisa Pripp, Marianne v. Sydow, Ada
Danielson och Agnes Krook fr. Stockholm ;
Gertrud Waern fr. Uppsala; Augusta
Pettersson fr. Södermanlands län; Sofia Johnson fr.
Kalmar län; Elsa Koch fr. Karlshamn; Klara
Cavallin och Ida Karlsson från Kristianstad;
Charlotte Krabbe och Anna Schartau fr. Lund;
Beate Engstedt fr. Varberg; Fredrika Nordin
(ordningskvinna) fr. Vänersborg; Stina
Månsson, Hanna Wiik och Alma Halldin fr.
Göteborgs o. Bohuslän; Amalia Rabenius fr.
Skaraborgs län; Elisabet Söderhjelm, Anna
Vennergren och Elisabet Lind fr. Karlstad
samt Anna Pettersson, Helena Sätterblad,
Augusta Johansson (ordningskvinna), Betty
Bäckman, Anna Pehrson och Alma
Strandman fr. Värmlands län; Maria Källström fr.
Sala och Elin Larsson fr. Västmanlands län;
Gerda Carlsson fr. Hudiksvall och Maria
Nygren fr. Gäfleborgs län samt Hilda Berggren
fr. Sundsvall;
från Norge: Kr. Elstad fr. Kristiania samt
fröknarna Aagot Hielm och Kirsten Saxegård;
från Danmark: kand. teol. Paul Richardt;
från Finland: fröknarna Alma Kelin
(ordningskvinna) och Viola Gallén.
Dessutom från England l, från Holland l,
från Tyskland l, från Schweiz l, från
Bulgarien 2, från Rumänien l och från Amerika
2 deltagare.
Som biträdande lärare under kursen
tjänstgöra hrr J. Cederberg (Norrköping), John
Danielson (Visby), A. Heidengren
(Helsing-borg), A. Johansson (Nääs) och J.
Stenbäck (Ekshärad) samt fröknarna Jenny
Andrén (Göteborg), Märta Lindberg (Stockholm)
och Hildur Schiller (Kristinehamn).
- En diskussionsförening har bildats. Till
dess ordförande valdes direktör Otto
Saloman, till vice ordförande hr Cederberg fr.
Norrköping, till sekreterare hrr G. B. Dickman
fr. Sjögestad och A. Carlén fr. Ljusnarsberg.
Prästmötet i Strängnäs den 15-17
d:s kommer att behandla åtminstone tvänne
för skolvärlden intressanta ämnen.
Samtal kommer första mötesdagen att
föras öfver en af mötets praeses,
kontraktsprosten Aug. Pettersson i Österhaninge,
utgifven afhandling »Om ungdomens fostran
och vård i religiöst-sedligt hänseende», och
andra eller möjligen tredje dagen behandlas
en af biskop U. L. Ullman väckt fråga om
fortsättningsskolan.
Prästmötesberedningen, bestående af sex
kontraktsprostar inom stiftet, har
förberedelsevis behandlat detta ärende och
hemställer, att prästmötet, med lifligt ei*kännande af
fortsättningsskolans vikt och betydelse,, må
kraftigt framhålla önskvärdheten däraf, att
prästerskapet måtte verka för sådana
skolors inrättande i de församlingar, i hvilka
dessa ännu ej finnas, samt att
undervisningen i fortsättnings- och
repetitionsskolorna så ordnas, att där genomgås dels en
bibelkurs, dels en kort öfversikt af
kyrkans historia med särskildt afseende fästadt
på apostoliska tidehvarfvet och
reformationen.
Djurskyddsfrågan och ungdomens
uppfostran. Svenska
djurskyddsföreningarnas centralförbund konstituerade sig den
4 dennes vid möte å Riddarhuset. Bland
annat diskuterades äfven den frågan: »I
hvad mån kunna och böra
djurskyddsföreningarna och deras enskilda medlemmar
bidraga till att djurskyddsfrågan vederbörligen
beaktas vid ungdomens uppfostran?»
Inledarea, folkskolläraren Ax. Blomqvist i
Stockholm, talade varmt för skolans
medverkan i denna fråga. Delade meningar
rådde beträffande lämpligheten af
ungdomsföreningar i detta syfte samt
djurskyddslärans upptagande som särskildt läroämne i
folkskolan. Inledaren besvarade frågan
sålunda :
Såväl för ungdomens rätta utveckling som
till fromma för djurvärlden, böra
djurskyddsföreningarna och deras enskilda medlemmar
bidraga till, att djurskyddsfrågan
vederbörligen beaktas vid ungdomens uppfostran.
Detta kan ske bl. a. därigenom,
att de medelst anordnande af föredrag och
spridande af passande litteratur uppväcka en
djurskyddsvänlig opinion och bibringa
hemmet sådana grundsatser, att det i berörda fall
må kunna bättre fylla sin plikt som fostrare ;
att de till vederbörande framställa förslag
därom, att djurskyddsfrågan mer ingående
måtte uppmärksammas vid seminarierna och,
så vidt möjligt är, äfven vid de akademiska
feriekurserna för lärare; så ock att skolans
läro- och läseböcker i naturalhistoria bringas
till öfverensstämmelse med djurskyddets
grundsatser;
att de med noggrant iakttagande af
pedagogiska kraf vidtaga åtgärder för att
ungdomen äfven genom föredrag och
djurskyddsskrifter må påverkas.
Om Skolutfärder diskuterades vid
Fi-lipstadskretsens årsmöte den 26 maj.
Följande resolution antogs:
Skolutfärder hafva stor betydelse,
dels för undervisningen, enär utmärkta
tillfällen gifvas den vakne läraren att påpeka
för och inskärpa hos barnen åtskilligt, som
eljest ej skulle komma på tal eller endast med
möda kunna göras tydligt;
dels för uppfostran, enär barnen genom
dessa lära sig älska hembygd och land, lära
älska naturen och ej i onödan förstöra något,
lära sig älska naturen för dess egen skull och
således ej behöfva vid mognare år tillgripa
konstlade medel för att njuta »i det gröna»;
de skulle ock af allt detta lära sig att blicka
upp till honom, som gjort allt så underbart
och skönt; de skulle genom sammanträffande
med barn från andra skolor lära sig att i
dessa se kamrater, hvarför de ej vid mognare
år skulle anse dem såsom fiender.
Beträffande utfärdernas anordnande bör det
ställas så, att alla barnen, åtminstone i
samma klass, kunna bli i tillfälle att deltaga, att
allt under utfärden göres så omväxlande,
lärorikt och nöjsamt som möjligt, och att för
barn från olika skolor någon gång beredes
tillfälle att sammanträffa.
Uteblifvet Statsbidrag.
Provinsialläkaren d:r O. Selling i Falköping hade i
början af 1896 i skrifvelse till skolrådet i
Jäla erinrat om nödvändigheten i sanitärt
hänseende däraf, att ordentligt golf blefve
inlagdt å skolvinden i Jäla, där i den af
sågspån bestående fyllningen damm och
insekter i stor mängd samlade sig och ingen
rengöring vore möjlig. Skolrådsledamöterna
förklarade sig dock vid i anledning af denna
skrifvelse utlyst skolrådssammanträde icke
vilja gå i författning om den påyrkade
åtgärden samt beslöto afstyrka den hos
kyrkostämman, »enär bjälkarne ej ansåges kunna
bära någon större tyngd».
Folkskoleinspektören, som fick kännedom
om saken, förklarade for skolrådets
ordförande, som velat efterkomma
provinsialläkarens föreskrift, att församlingen kunde
komma att förlora statsbidraget till sin
folkskola genom att ställa sig så afvogt gent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
