Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 23
visningen menligt på många barn: de dukade
under i intellektuellt afseende .eller blefve
slöa. Dels afginge de flesta vid 1,2 års ålder
och under de 3 därpå följande åren vore de
hänvisade till att mer eller mindre drifva
omkring fåfänga, då de ej hade lagligt tillträde
till handtverk. Och under den tiden
dunstade kunskaperna bort.
- Ett skolkarehem skall enligt
kyrkostämmobeslut den 31 maj upprättas i staden Lund.
Föreståndaren, som skall vara en gift
folkskollärare, erhåller i årlig lön 1,500 kr. jämte
bostad och andra förmåner vid hemmet samt
ålderstillägg i likhet med stadens
folkskollärare. Hans hustru erhåller 300 kr. årligen
som husmoder. Hemmet, som skall kunna
inrymma 15 pojkar, antogs skola kosta 25,000
kronor, hvilket belopp af skolrådet anskaffas
genom ett lån på två år. Driftkostnaden
beräknades till 4,400 kronor årligen.
- Huru bör tukten hand haf vas i skolan ? lydde
den fråga, som vid*det af Västra Gestriklands
lärarekrets i Kungsgården den 29 maj hållna
vårmöte gaf anledning till den lifligaste
diskussionen. Själfviskhetens ande genomgår
tiden och härskar i många hem. Läraren bör
med sin blick, sin tystnad, sin
kroppshållning, sitt tal, lärjunges förflyttning från en
bänk till en annan och i nödfall med det
tuktande riset inskärpa disciplinen.
Skam-SQtraff ansågos föråldrade och oftast skadliga.
Å andra sidan varnades för ofverdrifter: det
är onaturligt, att barn, en hel lärotimme skola
iakttaga absolut stillhet. De böra få största
lämpliga frihet.
- Om vanartade och i sedligt afseende
försummade barns uppfostran höll d:r I. A. Lyttkens
föredrag den 4 dennes vid Norrköpings
folk-skollärareförenings sommarmöte i Arkösund.
Af de tvänne metoder som vid dylika barns
uppfostran kunna ifrågakomma, gaf han
absolut företräde åt familjeuppfostran och
ansåg internatet vara endast en sista utväg, då
det hade många skuggsidor, som blott genom
ytterst nitisk och förståndig ledning kunde
aflägsnas. Därtill komme, att internatet
kräfver en kostnad af 400 kr. för ett barn, under
det god familjeuppfostran kan fås för 140 kr.
- Om läsårets början uppstod ett lifligt
meningsbyte vid Södertörns lärare- och
lärarinneförenings vårmöte å Galon den 28 maj. Å
ena sidan framhöllos fördelarna af att det
började med höstterminen. De små nybörjarne
hade lättare att då besöka skolan än under
mars månad. Afgångsexamen finge då hållas
på våren, och de, som lämnat skolan, kunde
lättare få arbetsanställning. A andra sidan
påstods, att ingaolägenheter visat sig af att
börja läsåret med vårterminen. Och hvad som
vore lämpligt på ena stället, kunde vara
mindre lämpligt på andra. Skolans lokala
myndigheter borde pröfva förhållandena hvar på sin
ort och vid sammanträde med
lärarepersonalen taga frågan under ompröfning.
-. Kungsholms församlings nya skolkök,
tillkommet genom gåfva å 100,000 kr. af
generalkonsul J. V. Smitt, invigdes förra veckan i
närvaro af gif våren, församlingens skolråd,
folkskoleinspektören Bergman samt inbjudna.
Det består af två ljusa och rymliga salar å
nedra botten. I den ena, hvilken tjänstgör
som matsal, stå dukade fem bord med
inalles 50 kuvert. I den andra är köket
inrymdt med sex fristående spisar. 18 unga
elever ombesörja matlagningen. Skolrådets
Ordförande, kyrkoherde Rydeman, framförde
församlingens tack för den storartade gåfvan,
som år efter år skulle mätta många fattiga
barn. Föreståndarinna är fröken Ester
Norén (dotter till kyrkoherden, f. d.
seminarie-adjunkten V. E. Norén), utexaminerad från
lärarinnekursen i huslig ekonomi vid
Ateneum för flickor. Församlingen äger förutsett
skolkök, där 150 barn erhålla middag.
- Södermanlands folkhögskolas 25-årsfest
firade^ den l och 2 dennes i Asa i närvaro af
landshöfding Boström och andra länets ledande
män* <sämt bortåt 350 åhörare. Skolans
vackra byggnad, uppförd 1892, var festligt
smyckad. Skolans föreståndare direktör Brock-
maii uppdrog en historik öfver skolans
tillkomst och utveckling, skildrade de
svårigheter, som hennes grundläggare med. d:r Levin
och.hennes förste föreståndare d:r J. A.
Vallin haft att öfvervinna, och frambar ett tack
till alla dem, som understödt henne. Bland
dessa nämdes äfven folkskolläraren J.
Hellberg i Mellösa. Vid d:r Levins graf ägnades
en hyllning åt hans minne af festdeltagarne,
som i ett tåg af 30 vagnar vallfärdade dit.
Föredrag höllos af folkhögskoleföreståndaren
Odhner, skrifställaren Emil Svensén och fil.
kand, J. V. Nilsson. Tal, sång och musik
gjorde festen till ett gladt sommarminne, som
länge skall lefva i deltagarnes hågkomst.
- Om åtgärder från skolans sida för
motverkande af råhet och osedlighet bland ungdomen
uppstod en liflig diskussion vid Ronnebykretsens
möte den 28 maj. Man framhöll betydelsen
af lärarnes personlighet och exempel, men
äfven att den bästa undervisning och det
vackraste föredöme ej är nog. Största faran f
örefinnes i den s. k. of vergångsåldern, enär
ungdomen då lättast påverkas men äfven ofta
lämnas vind för våg utan moralisk ledning
och utan sund andlig näring. Hemmen göra
ej hvad de borde, och skolan kan intet göra.
Om ock en nitisk lärare samlade ungdomen
t. ex. en söndagseftermiddag och sökte
sysselsätta dem med sång, teckning eller dylikt och
inbjöde föräldrarne att äfven närvara, nådde
han ej dem, som bäst behöfde ledning. Tvång
vore af nöden: ungdomens uppfostran borde
ej vara afslutad förr än värnpliktsåldern
inträdt. Men härvidlag fordras statsmakternas
ingripande.
Sveriges allmänna
folk-skollärareförening.
Ombudsmötet.
Till ombud hafva ytterligare valts:
Norrköpings-kretsen: J. Hylander, M.
Nelander, P. Lundahl och Maria Pettersson.
Suppleanter: Frida Diderichsen och Gustava
Landberg.
8. Västmanlands-kretsen: K. Engberg i Kö
ping, F. Fklén i Svedvi och L. A. Flodmark
i Arboga. Suppleanter: A. O. Sundberg i
Köping, K. E. Eriksson i Kungsör och G. E.
Gabrielsson i Himmeta.
8.’ Vedbo-kretsen: Aug. Petersson i Eksjö, J.
A. Vallerström och J. Andrén i Nässjö.
Suppleanter : A. Nilsson i Eksjö, Hilda Nilsson och
K. V. Anderberg i Nässjö.
F. Gestriklands-kretsen: C. J. Sillen i
Torsåker och J. Lindström i Sandviken.
Suppleanter: F. A. Rydén i Torsåker och O. Andersson
i Of vansjö.
Mönsterås-kretsen: O. Ideström i Mönsterås
och V. Valgren i Långemål a.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Norrköpings-kretsen: J. Franzén, J.
Cederberg i Norrköping och Hulda Lundin.
Allerums-kretsen: de afgående.
Mönsterås-kretsen: Hulda Lundin och
Augusta Larson samt Hj. Boström i Sundsvall.
b) Revisorer.
Norrköpings-kretsen: A. F. Liljeholm i
Göteborg.
Allerums-kretsen: A. Lindén i Stockholm.
Mönsterås-kretsen: dito.
En nationaldag.
Tveta-kretsen: 1) Ja. 2) Då svenska
folket under Gustaf II Adolfs ledning gjort
sin största insats i mänsklighetens
utveckling och därigenom för evärdliga tider fått
sitt namn skrifvet på världshistoriens blad,
då minnet af Gustaf Adolfs lifsgärning är
af sådan art, att det enande samlar alla
samhällsklasser, då slutligen intet i Sveriges
historia så griper och hänför barnahjärtan
som bilden af honom och hans hjältedöd
för evangelisk tro, anser kretsen den 6
november vara den lämpligaste dagen. 3)
Nationaldagens betydelse bör tolkas med sång
och fosterländska föredrag i skolorna eller
templen, och folkskolebarnens tåg till och
från dessa lokaler må gärna vara ett
högtidligt flaggtåg.
Norrköpings-kretsen: 1) Ja. 2) Till
nationaldag vill kretsen föreslå midsommardagen
såsom den lämpligaste, då den redan är en
allmän fridag och firas af alla samhällsklasser
såsom en naturens högtidsdag samt tillika
för fram för vårt minne två betydande
historiska tilldragelser, nämligen Västerås
riksdag 1527 och Gustaf Adolfs landstigning
på Tysklands jord för att deltaga i kampen
för trosfrihet och människorätt, och man
äfven med denna dags minnen utan
svårighet kan förena ett stort minne från
midsommaraftonen 1523: Sveriges politiska
frigörelse genom den nya tidens skapare,
Gustaf Vasa. 3) folkskolans lärarekår bör vid
undervisningen i alla de svenska ämnen, där
det osökt kan äga rum, fästa barnens
uppmärksamhet på den dag, hvilken nationen
enat sig om såsom nationaldag, och lära
dem fatta innebörden af såväl dagen som
de minnen, hvilka ligga till grund för dess
firande, samt mana dem att söka göra
dagen till en minnenas och tacksägelsernas
dag på samma gång som en löftenas och
förhoppningarnas dag.
Visby-kretsen: 1) Ja. 2) Midsommardagen,
enär den af gammalt varit en folkets dag.
3) Nationaldagen bör i göras så tilldragande
som möjligt hvar gång den återkommer.
Eonneby-kretsen: 1) Ja. 2) .Den 6
november, Gustaf-Adolf s-dageii, enär denna
infaller under en tid af året, då alla
folkskolans barn kunna samlas, och denna dag
knyter sig till ett minne, som genom sin
enkelhet och åskådlighet kan gripa och
tilltala hvarje barnasinne. 3) Åt
centralstyrelsen uppdrages att, i den händelse
enighet inom kretsarna angående denna sak
komme att visa sig, på lämpligt sätt
bekantgöra, hvilken dag svenska folkskolans
lärare-personal önskar få fastställd såsom
nationaldag, samt hos vederbörande myndighet söka
utverka, det sådana åtgärder vidtagas, att
denna dag verkligen kommer att vid alla
Sveriges folkskolor firas som nationaldag.
Gärds-kretsen: l) Ja. 2) Den 18 juni,
emedan den dagen är folkskolans födelsedag,
och i den nyare tidens snabba
kulturutveckling har folkskolan gjort en betydande
insats. 3) Denna fråga ansåg sig kretsen icke
kunna besvara, förrän enighet i fråga om
dagen blifvit uppnådd, emedan olika
åtgärder för ena eller andra dagen vore af
nöden.
Älf dals-kretsen: l) Ja. 2) Den 6
november. 3) Dagen måste med skolans bistånd
firas på ett så mycket som möjligt
högtidligt och tilltalande sätt såväl med
gudstjänst som med folkfester.
Halmstads-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni.
3) Den borde firas som en skolornas
fest-och fridag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
