Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR FÖL KUN DEI^VISNI NOEN.
N:r 30.
(813.)
STOCKHOLM, 28 JULI 1897
16:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr.,V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr, upp. Kontorstid: 10-1, 4- -6, Allm. tel. 60 00,
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad ( = 14 «tafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer,
Från 1 juli
till årets slut :.:
kostar
^Läraretidning,
Sveriges största och mest spridda skolblad,
endast .
två (2) Kronor**
^
* Hvarje lärare och lärarinna *
bör för egen räkning hålla sig med ett
exemplar af
4° Svensk läraretidning -h
Kvartals- och halfårsprenumeranter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen
för undvikande af afbrott i tidningens
försändning. Prenumerationen
sker alltid på närmaste
postanstalt.
De prenumeranter,
s*om funnit sig belåtna med tidningen, kunna
visa sin erkänsla genom att för kamrater och
skolvänner framhålla Svensk Läraretidning
och förmå dem att taga tidningen åtminstone
på prof under tredje kvartalet.
Alla nummer från årets
början hunna ännu
erhållas.
Qtställningen.
Grannlandens skolutställningar.
1. Norge.
På galleriet i den norska afdelningen af
industrihallen påträffar man déti Tifeka
skol-utställningen, hvars hufvudsakliga och mest
framträdande parti bildas af de tekniska
skolornas elevarbeten och
undervisningsplaner.
Folkundervisningsanstalterna intaga
däremot en mycket anspråkslös plats och
förråda sin tillvaro sä godt som uteslutande
genom några mindre utställningspartier
rörande slöjden.
Till en början påträffar man en liten väl
ordnad afdelning, där fröken Marie Rosing
visar besökaren sin materiel och sin
prof-samling för kvinnlig slöjd. Man finner
genast, att det här är fråga om en i
detalj utarbetad undervisningsmetod i
afseende på både lärogång och läromedel.
Hufvuddragen af den förra uttryckas genom de
vid de olika öfningsgrupperna ställda
rubrikerna: stickning, sömnad, tillklippning samt
lagning och märkning. Beträffande
tillklippningen framhålles särskildt ett moment, de
s. k. sparsamhetsöfningarna. Barnen göras
nämligen uppmärksamma på, huru vid
mönstrens läggande utefter tygstycket för
tygbesparing så vidt möjligt helst raka
kanter läggas mot raka, en inåtböjd kant mot
en utåtböjd o. s. v. Genom för detta
ändamål uppgjorda planscher visas, huru den
åsyftade sparsamheten med tygstycket kan
åstadkommas.
En god ledning vid undervisningen utgöra
de af fröken R. med offentligt bidrag
utgifna metodiska arbetena i ämnet. Den
egentliga med 124 bilder försedda metodiken,
»Haandarbeid som skolefag, veiledning for
Isererinder», utkom i Kristiania redan 1880.
Till detta ansluter sig en större samling
planscher till förtydligande af de olika
handarbetena. Bilderna å dessa planscher
äro tillräckligt stora för att kunna tydligt
ses af en hel klass. Till
undervisningsmedlen höra dessutom äfven syram och
stoppram.
Arendals folkskola har utställt en samling
nätta, ekvarbeten i kvinolig slöjd ef terofvan
nämda metod.
Gosslöjden vid Kristiania folkskolor
representeras af ett verktygsskåp, innehållande
samtliga vid undervisningen använda verktyg.
I Kristiania har man inrättat ett s. k.
försöksskolkök. Till erinran om dettas
tillvaro har utställts en del af den dithörande
enkla köksattiraljen. Den fullständiga
interiören af köket visas genom en fotografi
öfver köket - »i verksamhet».
Fröken Helgesen har för
matlagningsundep-visningen utarbetat och å stora blad med
stora stilar låtit trycka de viktigaste
reglerna för matlagning. Det praktiska i en
dylik anordning är påtagligt och framträder
ännu tj^dligare, då man lägger märke till
kortheten och bestämdheten i reglernas
afrättning. Huru mycket innehålles icke
t. ex. uti följande korta föreskrifter: »Haf
allt i ordning, innan kokningen begynner!»
- »Var själf ren och håll allting rent
omkring dig!» - »Servera hvarje rätt så
trefligt som möjligt!» Dylika enkla och
innehållsrika föreskrifter äro affattade för
kokning af potatis, kål, bönor, kött m. m.,
för brödbakning samt för styckning af oxe,
svin och får. Såvidt af det utställda
framgår, tyckes man här icke företrädesvis
hafva varit angelägen om att framhålla
beräkningar, huru man till ett minimum
kan lyckas nedpressa priset för t. ex. en
middagsmåltid för ett gifvet antal personer.
Och äfven om en förnuftig beräkning är af
den allra största vikt vid skötandet af ett
hushåll, så torde dock den undervisning,
ett skolkök afser att meddela, vara något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
