Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 31
gade villkor, samt Martinsson sedan 1891
med goda vitsord tjänstgjort och fortfarande
tjänstgjorde vid mindre folkskola, har k. in:t
funnit ifrågavarande ansökning icke till
något vidare yttrande föranleda.
Folkskollärare, som får tillåtelse
söka musiklärareplats. Vikarierande
musikläraren vid allmänna läroverket i Piteå,
folkskolläraren F. F. Burman, som aflagt
organistexamen men ej musiklärareexamen,
har på gjord ansökan af k. m:t förklarats
behörig att söka musiklärarebefattningen vid
allmänna läroverket i Piteå.
Om examen i folk- och småskolan
gjorde Sydvästra Upplandskretsen vid sitt
årsmöte i Enköping den 31 juli efter hållen
diskussion följande uttalande:
±Li-sexamen hålles vid läsårets afslutning
vid vårterminens slut.
Examen bör till sin hufvudkaraktär utgöra
en högtidlig afslutning af läsåret.
Examen bör i sin helhet i småskolan
upptaga en tid af 2 eller högst 2 V2 timmar och
i folkskolan 3 eller allra högst 3 x/2 timmar,
däri inberäknadt en raststund af 15 eller 10
minuter mellan hvarje timme.
Hvarje läroämne bör upptaga högst V2
timmes tid.
Hvad det metodiska tillvägagångssättet
beträffar, förfare läraren såsom honom för godt
synes.
Till examen uppgöres särskild läsordning,
upptagande tiden för hvart ämne, som skall
förekomma, och läraren bör dagen förut af
pastor erhålla uppgift å examensämnena, så
vida han önskar särskildt bestämma dem.
Där s. k. terminsafslutningar förekomma,
böra de indragas.
Folkhögskolans och
landtbrukssko-lans betydelse för jordbrukets
utveckling var på tal vid den i
hufvudstaden hållna andra nordiska
landtbrukskon-gressens allmänna möte den 22 juli.
Dels höll professor Paul la Cour, lärare
vid Askovs folkhögskola, ett föredrag om
dessa skolors betydelse för det danska
landtbrukets utveckling.
Han visade, att allmänbildningen vore lika
nödvändig för landtmannen som för andra
medborgare. Folkbildningen i Danmark hade
för sin uppkomst att tacka grundtvigianismen
och dennas dotter folkhögskolan; från denna
senare hade den yn^re landtbruksskolan fått
sina flesta lärjungar. Det viktigaste
momentet i dessa skolor vore väckelsen af viljan
och af slumrande anlag samt framhållandet
af arbetets välsignelse. Därigenom höjes
moralen och i följd däraf blir lefnadskallet
samvetsgrannare skött.
Dels inledde folkhögskoleföreståndaren d:r
L. Holmström å Hvilan frågan: »Huru
bör en ung landtman utbildas för sitt yrke?»
Med allt erkännande af Sveriges
framåtskridande i nyare tider är ännu mycket ogjordt:
stora vidder af vårt land ligga vanskötta.
Skall landtbruket bli hvad det kunde vara,
måste det yngre släktet väckas att se, höra
och tänka för sig själf, få klar för sig plikten
att arbeta för fosterlandet. I Danmark
skötes jordbruket alltid bättre af en, som gått
i folkhögskolan ; i Sverige är denna skola
yngre men har redan verkat mycket godt för
jordbruket. Fackskola borde hon dock ej bli
- det vore hennes död. Men vägen till
landtbruksskolan bör gå genom folkhögskolan.
»Viktigare är ynglingens bildning såsom
människa, hans moraliska utbildning än hans
landtmannautbildning. Och för landtmannen
är den praktiska utbildningen viktigast och
bör gå före den teoretiska.»
På inledningsföredraget följde en liflig
diskussion, därunder flera talare afgjordt
ville beteckna folkhögskolans resultat som
beroende af hvem, som stode i spetsen för
densamma. En talare ville fästa
landtmannen s uppmärksamhet på en enkel och lätt
utförbar reform. Som 13-14-åringar borde
deras söner under skolferierna deltaga i
arbetet och lära känna dess släp som dess
behag. Och en annan framhöll folkskolans
stora betydelse i denna fråga: det är där,
som barnen böra lära sig akta och värdera
landtbruket, Sveriges viktigaste näring.
Berättelse om Skara stifts 42:a
folkskolläraremöte, i Sköfde den 4-6
augusti 1896, utarbetad af mötets
sekreterare O. Bogren i Hössna, har från trycket
utkommit och kostar i bokhandeln l krona.
Mötet var ovanligt talrikt besökt af
skol-vänner från skilda delar af landet och af
alla samhällsklasser, så att intet svenskt
stifts- eller provinsmöte rönt så stor och
allmän tillslutning. Det är också därför,
som styrelsen velat till billigt pris sprida
en redogörelse för mötet.
Berättelsen, 136 sidor stark, innehåller
förteckning öfver mötesdeltagarne, referat
öfver förhandlingarnas gång, predikan af
komminister K. A. von Sydow,
hälsningstal af ordföranden J. Gr. Söderberg i
Lidköping, föredrag af Fridtjuv Berg om
»poesien i barndomsskolan», af komministern
Hj. T. Uggla i Hössna om »de förkristna
kulturfolkens uppfostringsväsen», af J. G.
Söderberg om »åskådningsmateriel» samt en
del inledningsföredrag till de frågor, som
vid mötet dryftades. Bland dessa märkes
särskildt komministern Ugglas »om den
kate-ketiska läroformen», hvilket vid mötet gaf
anledning till en särdeles liflig, stundom
het diskussion. Dessutom redogöres för
diskussioner, konserter, samkväm och
utfärder samt mötets utställning.
jHuru skall en kretsförening inom
S. A. F. kunna förvärfva sig en aktie
i Svensk bäraretidnings
förlagsaktiebolag, då kretsens kassa är så godt som
tom och kretsmedlemmarnas antal så ringa,
att ett för’ ändamålet erforderligt tillfälligt
sammanskott skulle blifva för de enskilda
medlemmarna en allt för stor uppoffring?
Vid Frökinds-kretsens ordinarie årsmöte i
Sörby den 10 juli upptogs till behandling
frågan om inköp för kretsens räkning af en
aktie i Svensk Läraretidnings
förlagsaktiebolag, oaktadt denna fråga ej hade kunnat
inrymmas å mötesprogrammet, vid hvars
ut-skrifvande bolagsstyrelsens tillkännagifvande
om förlängning af den tid, inom hvilken
aktieinköp för kretsförenings räkning kan
ske, icke var bekant. Förhållandena inom
Frökindskretsen gestalta sig ock så, att
ofvanstående fråga ej kunde få lämnas utan
afseende.
Vid diskussionen betonades den stora
betydelse ett sådant föreningsband som den
ifrågavarande aktien skulle äga under
förutsättning, att den vore kretsföreningens
oinskränkta tillhörighet och ej blott sådana kretsmed-
lemmars, som för ändamålet gjort
sammanskott. Man kunde nämligen tänka sig den
anordningen, att en i följd af afflyttning från
orten eller af annan anledning ur föreningen
utträdande medlem erhölle vederlag för den
på honom belöpande andelen i aktien, samt
att nytillträdande medlem ägde antingen
skyldighet eller rättighet att med en särskild större
afgift lösa sig andel i aktien. Men härmed
blefve dock själfva idén med
kretsföreningarnas delägareskap i det ifrågavarande
förlagsaktiebolaget förryckt, förutom att
anordningen skulle stöta på betänkliga praktiska
svårigheter. Dock kunde man icke sätta ifråga,
att, om sammanskott för det erforderliga
beloppets erhållande på en gång skulle göras,
de i detta sammanskott deltagande skulle
göra en sådan uppoffring utan rätt till särskildt
vederlag vid utträde, då kretsföreningen vore
så fåtalig som hvad Frökindkretsen är och
hvarje medlems anpart i sammanskottet
blefve rätt afsevärd.
En annan utväg för medels anskaffande
måste därför uttänkas. Förslag väcktes
därom, att kretsföreningen borde söka, vare sig
i någon sparbanksinrättning eller hos
privatperson, erhålla ett lån på 100 kronor att
under ett visst antal år amorteras. Då man
hade skäl antaga, att den å aktien utfallande
utdelningen skulle kunna till fullo betäcka
räntan på lånet samt att, därest
amorteringen finge äga rum under t. ex. 10 års tid,
samtliga kretsmedlemmarne skulle vara
villiga att utan anspråk på något framtida,
vederlag erlägga den lilla årliga tribut, som för
amorteringen erfordrades, ansågs förslaget
förtjänt att tagas i allvarsamt öfvervägande,
hvarför mötet uppdrog åt hr A. G. Stjernström i
Öra att söka uppgöra om amorteringslån,
utarbeta amorteringsplan och
amorteringskontrakt, hvarefter, för utrönande i hvad mån
dessa förslag bland kretsmedlemmarna vinna
tillslutning, extra möte kommer att anordnas.
Förslag framställdes ock om anordnande
af en eller annan konsert eller soaré på
orten, att såmedelst en skärf såsom bidrag till
amorteringarna må kunna anskaffas. Ett
blifvande möte kommer att taga äfven detta
förslag i öfvervägande.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till en folkskolläraretjänst i
Tranås, Jönk.: 1) O. Olgers i Åtvid, 2) O. F.
Norén i Järnboås, 3) A. J. Berg i Malmbäck.
(12 sökande.)
- Till läraretjänsten vid Måstorps
folkskola, Kullerstad, Östg.: 1) G. A. V. Ljungberg
i Fole, Gotl., 2) L. Theorin i Lyngby, Mim.,
3) J. P. Hultgren i Asby.
- Till lärarebefattningen vid Råa södra
folkskola, Raus, Mim.: 1) A. Tengström i
Domsjö, Vnrl., 2) J. R. Julin i Bergs jo, Gflb.,
3) e. o. folkskolläraren på platsen O. J.
Ekstrand.
Valde. Till folkskollärare i Sundals-Ryr,
Älfsb.: J. E. Strömberg i Nerkes Knista
(enhälligt).
- Till folkskollärare i Kristvalla, Kalm.:
L. S. Karlsson i Bäckebo.
- Till lärare vid Hästbo folkskola,
Torsåker, Gflb.: J. A. Malmström i Vendel med
6,677 röster. (C. V. Holmgren i Torsåker
erhöll 1,743 röster.)
- Till folkskollärare i Löderup, Krist.:
N. E. Schultz i Bosjökloster.
- Till folkskollärare i Höganäs, Mim.: J.
Gullberg i Satserup (enhälligt; 5 sökande).
- Till lärarinna vid Flöghults folkskola,
Skee, Gtbg: Hilma Olsson i Töcksmark.
- Till e. o. folkskollärare i Helsingborg:
J. Vallin.
- Till e. o. folkskollärarinna i Helsingborg:
Alma Lilja i Kattarp.
- Till e. o. folkskollärarinnor i Visby: Hilma
Zetterberg i Göteborg och Gabriella Bsecklund
i Grästorp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
