Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:r 31
SVENSK LÄRARETIDNING.
427
som kunna befinnas lämpliga för frågans
lösning.
Ljungby-kr et sen har uttalat sig sålunda:
Så länge folkskolan ej är hvad den borde
vara: en bottenskola för hela vårt svenska
j folk, bör initiativet till en allmän nationaldag
ej från folkskolan tagas. Kretsen önskade
gärna, att äfven inom vårt land firades en dag,
som påminde vårt folk om stora, i nationens
kulturlif djupt ingripande tilldragelser, rnen
då en sådan dag ej f. n. själf erbjuder sig
utan måste väljas, hvilket ensamt detta i och
för sig är motbjudande, och då ibland vårt
folks bredare lager ännu icke något »länge
kändt behof .> förnummits om en nationaldag,
ansåg kretsen sig ej f. n. böra göra något
bestämdt uttalande rörande de af
centralstyrelsen uppställda frågorna; dock ansåg
kretsen, att inom själfva folkskolan den 6
november helt borde afskiljas till en allmän
fosterländsk fest- och högtidsdag för firandet af
vårt f. n. största historiska minne: Gustaf II
Adolf.
Litteratur.
Viktor Rydberg som uppfostrare.
Göteborg, Vettergren & Kerber. Pris 2 kr. 50
öre. - Uti inledningen tecknar författaren
i breda drag en bild af svenska folk
karaktären sådan den träder oss till mötes i
saga, historia och diktning, i dess daning
och utveckling genom tiderna.
A ena sidan framträder då det uråldriga
svenska vikingalynnet, som med Esaias
Tegnér för första gången träder in i den
moderna diktens värld och vinner med ens
sin plats i världslitteraturen. Detta trotsiga
mannamod, denna äfventyrshågade kraft
afspeglar sig i Axels och än mer i Fritiofs
gestalt. Och dessa drag äro lika äkta som
denna aningsfulla längtan till länder
bortom tid och rum, som i vemodets form icke
saknas hos sagans hjälte.
Men detta andra grunddrag skulle först
mot århundradets slut finna sin tolk. Och
denne tolk var Viktor Rydberg.
Så kan man betrakta Viktor Rydberg
såsom bäraren af den högsta formen för
denna kultur, såsom den, som med visshet
om bönhörelse kunde bedja: »Lägg på mina
läppar de ord, som främja mandom, heder
och godhet hos mitt folk och låt
evighetsbilder hägra på dess väg mot målet bakom
årtusendena.» Så kunna vi betrakta honom
i högsta mening såsom uppfostrare.
Efter berörda inledning uppvisas de
ledande grundtankarna i Viktor Rydbergs
diktning äfvensom hans ställning till konsten,
filosofien och religionen.
I Grottesången och Ahasverus drager
han i kamp mot egoismen och
materialismen. I själfva verket var det ett offer,
som han gjorde, då han gaf sig i denna
strid, han, sona mer än någon annan
älskade att »på rytmiska vågor låta sig vaggas
bort från denna eländiga värld till
drömmarnas hägrande sagoö».
I den evige juden, i Ahasverus, träder
egoismen oss till mötes i förkroppsligad
gestalt. Det är i dikten Prometeus. Och
i Grottesången målar han bilden af det
»ohöljda helvete, till hvilket en samhällsut-
veckling i enlighet med egoismens lagar
leder ».
Bland grundtankarne i Viktor Rydbergs
diktning är det en, som med ständigt samma
kraft ljuder oss till mötes. Den lyder:
»Uppfostra dig själf, dana ditt inre till
öfverensstämmelse med den mänskliga
idealbilden !»
Människan kan, heter det i »Pessimistiska
hugskott», också forma sig inifrån genom
de krafter, som slumra eller verka i hennes
personlighets kärna, och äro dessa i
förbindelse med den kraft, som öfvervinner allt,
så kan hon i hvilken lefnadsställning som
helst dana sig efter den gudomliga förebild,
som är den mänskliga idealbilden.
»Trängta efter det upphöjda, trängta
efter Gud», var det valspråk, i hvars
efterföljelse han lefde sin lefnad ut. Det är
sådana föredömen ett folk behöfver. Och
ju närmare de stå oss i tiden, ju mera har
deras kamp gällt samma fiender, som vår,
ju mera betydelse äga de för oss.
Oaflåtligt var hans sökande efter sanning
och oaflåtligt hans arbete på viljeriktningens
hänvändande till det goda.
Det stod ständigt klart för honom, att
lifvet ytterst blott äger ett enda stort
problem, det som vidrör evigheten. Han sökte
sanningen i främsta rummet i böckernas
bok. Men han förstod också att läsa i
naturens bok. Och då han visste,, att sanningens
ljus trängt till vår jord, brutet i tusende
strålar, sökte han äfven visdomen i skilda
tiders och skilda folks andliga skatter. Han
trädde in i Hellas skönhetsvärld, och han
lefde sig in i våra hedniska förfäders
tankelif. Han sökte belysa medeltidens mysterier,
och han låter oss åter kärnna en fläkt af
humanismens och reformationens nydanande,
lifgifvande ande.
De anförda antydningarna om föreliggande
arbetes innehåll må vara tillräckliga för att
visa, att det väl förtjänar att läsas af hvar
och en, som intresserar sig för
mänsklighetens lifsfrågor och deras behandling i
litteraturen. Viktor Rydbergs åsikter i religiösa
och filosofiska spörsmål må delvis vara
omtvistade. Numera torde dock äfven de flesta
af hans motståndare erkänna, att han var
en ödmjuk sanningssökande ande. Såsom
skald står han, vare sig man ser på
formens fulländning eller det alltid upphöjda
innehållet, utan vank och jyte. På hans
diktning kan man utan tvekan tillämpa
Goethes ord:
Heliga poesi,
höj dig i etern fri,
öfvergläns, skön i prakt,
stjärne- och stjärnetrakt!
Fjärran hvarthän du trår,
höra vi dig och når
till oss din makt.
A. B.
Praktverket, jubileumsarbete för
Stockholmsutställningen 1897. Pris l kr. 50 öre.
- De växa upp som svampar, alla dessa
utställningens dagsländor, och det gäller blott
att se efter huruvida »boken för dagen»
äfven har så pass gediget innehåll, att den
tåler att läsas äfven dagen därpå.
Arbetets titel är något pretentiös, men häftet
inlöser dess fordran. Det är ett praktverk.
i Ett poem. af Daniel Fallström om
utställ-; ningen, en dikt af Henrik Wranér till vår
l konung, som i år firar så många fester, en
skildring af Stockholm af den glade Emil
Norlander, många vackra, väl valda vyer
j från utställningen och hufvudstaden - allt
| bidrager att stämpla häftet som en
dagslän-J da med rätt höga anspråk. En tämligen
pri-| mitiv pristäflan har kommit af sig vid
in-| gången - och det var väl. Gissa på
är-| ter kan vara trefligt nog, men bättre kan
man använda sin tid. Man kan se på
»Praktverkets» vyer. Arne,
Kärlekens makt. Liknelserna i Lukas
evangelium med hänsyn till nutidens sociala
spörsmål af Hermann Schmidt. Sthm,
Evangeliska Fosterlandsstiftelsens
förlagsexpedition. Pris l kr. 50 öre. - Förf. anser, att
i den sociala nöd, som i mer eller mindre
j mån tynger eller hotar hela den civiliserade
världen, är framsprungen ur arbetsgifvarnes
själfviskhet. Denna själfviskhet, som
betraktar arbetet som en vara och arbetaren
som en maskin, måste aflösas af personlig
välvilja och högaktning for arbetaren såsom
människa. Socialdemokratien, som vill binda
den enskildes själfviskhet genom ett
likformigt själfviskhetens rike och sålunda utdrifva
den onde anden med Beelzebub, löser ej
frågan: blott genom en ny utgjutelse af den
gudomliga kärleken i allas hjärtan kan
frälsning vinnas.
Och ur denna synpunkt söker förf. rätt
fyndigt tillämpa liknelsernas lärdomar på
det nutida samfundslifvet. Kärleken till
nästan, till familj, fosterland och
mänsklighet, till syndare samt kärleken i bönen äro
de stora grupper, förf. sökt belysa genom
liknelserna. Han går verkligheten
oförfä-radt på lifvet och drager sig ej för att i
ordets spegel visa nutiden,, hur okristlig dess
fysionomi i själfva verket är.
Öfversättningen, verkställd af en gammal,
i Jamestown bosatt svensk, är ledig och
mönstergill. Boken har många tänkvärda
lärdomar att säga äfven svenska vänner af
bibelordet och dess noggranna studium.
Autografier och porträtt af framstående
personer. Utgifvare: Per Lindell. Sthm,
C. E. Fritzes h of bokhan del (i distribution).
Haft. 14. Pris 3 kr. - Utom porträtt,
återgifna med vanlig finhet, samt
egenhändiga personalnotiser har hvar och en af de
konterfejade skrifvit några ord betecknande
för hans lifsuppfattning. Professor Oskar
Montelius skizzerar den historiska forskarens j
uppgift och den liberala-optimistiska
utveckling, som gärna blir hans. F. justitierådet
K. Olivecrona berör än en gång frågan om
dödsstraffet, hvilkens lösning alltid legat
honom varmt om hjärtat. Biskop O. H.
Rundgren omtalar, att han ansetts för
stockkonservativ till 1893 års kyrkomöte och
sedan liberal. Ingendera tillvitelsen har han
lagt på hjärtat: han hoppas .blott bli visare
med hvar dag. Båda bröderna Wieselgren
hafva särdeles karakteristiska uttalanden.
Bibliotekarien Harald erkänner som en ren
gåfva all vänskap han rönt och känner sig
vid sina 62 år ännu äga ung och varm
lifsuppfattning och lifserfarenhet. Generaldi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
