Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 34
böra dels genorri personliga samtal med
riksdagens ledamöter, dels genom ortspressen
verka för främjandet af lönefrågans lösning.
Vice ordföranden hr J. Gr. Söderberg
anhöll att få uttala mötets tack till E.
Hammarlund, för att han hållit denna
fråga vid lif inom riksförsamlingen och nu
fört den fram så långt, att en utredning
påginge. De närvarande instämde häri
genom att resa sig.
En sång- och musikkommitté inom S.
Å. F. önskade hr N. E. Anjou i Hille
måtte tillsättas och hade härom ingifvit en
motion. Ett skriftligt inledningsanförande
upplästes af hr J. Franzén, då motionären
blifvit hindrad att infinna sig personligen.
I fallets stund, då mänskans ande dömdes
att genom lifvet gå vid sorgens arm,
af alla änglar sången ensam gömdes
på jorden kvar i den betrycktes barm.
Med denna utgångspunkt framhöll
motionären sångens förmåga att höja och förädla
människoanden, och att den af ålder varit an
sedd såsom ett af de yppersta
bildningsmedel för ett folk. Kärleken till sången har
därför blifvit betraktad som en gradmätare på
ett folks bildning i bästa och ädlaste mening.
Då S. A. F. satt som ett af sina förnämsta
mål att arbeta för folkbildningens höjande,
så måste det falla af sig själft, att S. A, F.
såsom förening måste låta sig angeläget vara
att räkna med den faktor, som spelar en så
väsentlig roll i bildningsarbetet.
Såväl twMSOW-sång som kvartett- och
körsång vare sig af profan eller kyrklig natur
borde mer än hittills förekomma i föreningen.
Genom energisk öfning inom de särskilda
kretsföreningarna samt vid läns- och
stiftsmöten skedd sammanslutning i sångens intresse
skulle man kunna gifva uppslag till en
populär och nationellt folklig rörelse liknande
den, hvilken i t. ex. Finland tagit sig uttryck
i de mycket omtalade sångarfesterna.
En kommitté, som i frågor rörande musik
i allmänhet eller sången särskildt vore den
drifvande och ledande kraften, borde tillsättas
och sortera under centralstyrelsen. Den borde
bestå af 3-5 för musikaliskt nit och
skicklighet kända föreningsmedlemmar. För hvarje
län borde dessutom utses en sångledare,
liksom inom hvarje krets borde finnas en
sådan.
Ombudsmötet beslöt att med uttalande af
sin sympati för motionens syfte Hänskjuta
densamma till centralstyrelsen för den
behandling styrelsen kan finna lämpligt gifva
densamma.
Om ändrade grunder för röstberäkning
inom föreningen hade Karlskronakretsen
uti ingifven skrifvelse motionerat.
Förslaget utmynnade i att inom kretsföreningarna
rösterna för och emot ett visst beslut borde
antecknas i protokollet och vid beräkning
af kretsarnas röstresultat sammanräknas inom
centralstyrelsen.
Inledaren, hr J. Blomberg från Karlskrona,
angaf som skäl för motionens framkomst
behandlingen af frågan om årsafgifternas
höjande och påpekade det olämpliga uti, att en
krets med 8 medlemmar skulle räknas lika
med Stockholmskretsen, som hade 392
medlemmar. Sedan hr Alfr. Dalin påvisat
omöjligheten af att praktiskt tillämpa det
framkastade förslaget, hr J. P. Kjellén i Kinneved
framhållit önskvärdheten af, att en graderad
skala, såsom vid ombudsvalen, tillämpades,
och hr David Hennix från Sandhem yrkat
på status quo, då hittills framlagda förslag
icke vore nog öfvervägda för att kunna
antagas, beslöt ombudsmötet efter votering
antaga ett af hr Dalin framlagdt förslag af
följande lydelse:
1) Ombudsmötet anser, att § 15 i förening-
ens stadgar bör omformuleras så, att i denna
uttryckligen bestämmes, att hvarje krets skall
vid frågornas slutbehandling af
centralstyrelsen hafva en röst och att om härvid uppstår
en minoritet, som utgör en tredjedel eller
mera af kretsarnas hela antal, så må det bero
af centralstyrelsen att antingen låta frågan
förfalla eller utsända den för omröstning
inom kretsarna.
2) Ombudsmötet uppmanar tillika
centralstyrelsen att nästa år förelägga kretsarna
förslag till sådan ändring af stadgarna.
Mot beslutet reserverade sig ett 10-tal
ledamöter: hrr O. Bejbom, V. Nilsson,
J. P. Kjellén, P. Borgh, A. Bejner, J.
Gr. Grönvall, J. P. Sellberg, E. Jansson i
Ervalla och N. V. Törnell, hvilka röstat
för hr Hennix’ yrkande.
Tionde frågan lydde: Hvilka fördelar eller
olägenheter har S. A. F. under sin tillvaro
\ haft däraf, att äfven personer stående utom
lärarekåren upptagits som medlemmar i
föreningen? Inledare var hr O. Bogren i
Hössaa, som lämnade en utförlig statistik
öfver utom lärarekåren stående
föreningsmedlemmar. Han hade funnit såväl
fördelar som olägenheter af det omnämda
förhållandet samt manade till försiktighet och
ur-skillning. Företrädesvis borde man arbeta
för att få inflytelserika personer utom
lärarekåren in i S. A. F.
Hr Blomberg i Karlskrona hade ej funnit,
att föreningen rönt någon olägenhet af sina
utom lärarekåren stående medlemmar, och hr
Vetterstrand i Halmstad ansåg det vara en
lycklig tanke, som fått sitt uttryck däri, att
äfven personer stående utom lärarekåren
kunde vinna inträde i föreningen ;
föidelarnajhär-af voro många, olägenheterna knappast några.
Hr P. Borgh i Lekaryd hade däremot funnit
’ förhållandet medföra öfvervägande
ölägenheter.
Efter kortare anföranden af hrr Kjellén
och V. Nilsson i Rolfstorp, som icke varsnat
några olägenheter af medgif vandet, fick
diskussionen utgöra svar på frågan.
Elfte frågan handlade om rättighet för
lärare att blifva medlem af S. A. F. utan
att tillhöra någon kretsförening och
inleddes af hr P. O. Åkerlund i Strömsbro,
som lämnade en statistisk redogörelse öfver
medlemsantalet inom de olika länen och
dettas förhållande till de resp. länens hela
lärarepersonal samt påvisade svårigheterna
att bilda kretsar särskildt i landets
nordligaste delar med deras glesa befolkning och
svåra kommunikationer, hvarför han
förordade en stadgeändring i syfte att bereda
inträde i S. A. F. äfven åt sådana lärare,
som ej tillhöra någon kretsförening.
Hrr /. N. Bergström, Dalin och Fridtjuv
Berg uttalade sina sympatier för motionens
syfte, likaså hr Carly från Glommersträsk,
hvilken – själf boende 30 ä 40 mil från
närmaste krets samt 5 mil från närmaste
folkskollärare i samma län - i ett med
lifligt bifall hälsadt anförande förordade
den föreslagna ändringen. På hr Bergs
förslag remitterades frågan till
centralstyrt Isen för närmare utredning.
Ett af Örebrokretsen framlagdt förslag
att i stadgarnas § 5 skulle intagas
bestämmelse om, att vid kretsföreningars
sammanträde särskild ordförande kunde utses,
föranledde ingen åtgärd från ombudsmötet.
I anledning af sista frågan: Hvad bör
åtgöras för alt sammankallandet till krets-
mötena må så vidsträckt som möjligt nå
skolvännerna och för att tiden för
kretsmötena må bli mera bestämd? framhöll hr J.
M. Hansson från Lärkesholm önskvärdheten
af, att mötena annonserades utom i
ortstidningarna jämväl i den uti orten mest
spridda skoltidningen, samt att kretsstyrelserna
konfererade med hvarandra, så att mötena
i en ort så vidt möjligt höllos på skilda
tider, på det såväl länsombudet som andra
skolvänner kunde besöka flera olika möten.
Ombudsmötet gjorde i anledning af denna
fråga intet uttalande.
:fc
Andra mötesdagen inleddes - sedan
Ingc-manns »Pilgrimssång» unisont afsjungits -
med ett föredrag af hr Fridljuv Berg,
utgörande en hälsning från den schweiziska
lärareföreningen samt en jämförelse mellan (
åtskilliga schweiziska och svenska
skolförhållanden. Föredraget, till hvilket vi torde
återkomma, hälsades med starka applåder.
I anledning af hälsningen beslöt mötet på
förslag af ordföranden att uppdraga åt
föredragshållaren att till den schweiziska
bro-derföreningcn framföra ett tack och en
lyckönskan till fortsatt framgångsrikt arbete på
folkundervisningens fält. Och härpå följde
unisont n:r 11: »Så stort är vårt värf och
så skönt är vårt kall Att fostra och leda
de unga».
På förslag af hr N. V. Törnell i Y.
Färnebo beslöt ombudsmötet att till
kommittén för anordnande af skolbarnens resor
till utställningen och särskildt till
föreståndarinnan för »barnhotellet», fröken Anna
Rylander, uttala ett varrnt tack.
Till att jämte centralstyrelsens
verkställande utskott justera mötets protokoll valdes
hrr P. Lagerblad i Tumba och P. Sörlin i
Södertälje.
Sedan programmet sålunda var
genomgånget, afslöt ordföranden mötet.
Han tackade ombuden för att de. så talrikt
infunnit sig och - trots de många lockelser
Stockholm i detta nu erbjudit - träget hållit
ut i möteslokalen. Detta ombudsmöte hade
varit det första, som hållits fristående från alla
andra läraremöten. Centralstyrelsen hade varit
tveksam, huruvida hon skull e våga sammankall a
till ett dylikt möte. Utgången hade
emellertid visat, att farhågorna voro fullständigt
ogrundade. Näppeligen hade vid något
föregående ombudsmöte man kunnat så i lugn
och rö arbeta som denna gång. Frågorna
hade i följd häraf fått en allsidigare
utredning. Härtill hade ju äfven iriledarne
bidragit. Till dem äfvensom till alla andra, som
medverkat vid mötet, ville ordföranden
frambära ett tack.
Då vi nu vända hem en hvar till sitt,
låtom oss göra det med den föresatsen att hvar
och en på sin ort arbeta för det gemensamma
målet: folkskolans och folkbildningens
höjande samt enhet inom lärarekåren. Då skall,
när vi nästa gång träffas vid ett möte sådant
som detta, kurvan på utställningsplanschen
väl icke hafva nått siffran 10,000 - så
sang-vinisk vågar jag icke vara - men stadigt
peka mot detta vårt närmaste mål.
Vice ordföranden framförde mötets tack
till ordföranden, och hr Otto Bejbom ett
tack till hela centralstyrelsen för allt arbete
den nedlagt.
Sist sjöngs unisont n:r 40 i Svensk
Läraretidnings sångbok (med Haydns vackra
melodi): »Glädje utan Gud ej finnes».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
