Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
visningen» och »Verdandi», den förra
närmast afsedd för Seminarielärarnes och
folkskoleinspektörernas inlägg i skolfrågorna,
den senare utgifven under medverkan af
representanter för skilda
undervisningsanstalter från universitetet till folkskolan samt
utgörande ett språkrör för de rent
pedagogiska reformkrafven i vår tid.
Främjande för fortbildningen hafva äfven
de pedagogiska studieresor varit, hvilka
genom »Jultomtens» pedagogiska
resestipendier kommo till stånd år 1893.
Jämför man förhållandena nu och för
25 år tillbaka torde man alltså finna, att
lärarebildningen tagit ett betydligt uppsving.
Måtte nu därjämte den sanna entusiasmen
för spridandet af bildningens välsignelse till
den stora massan af vårt lands ungdom
tändas i allt flera läraresinnen l Endast då
kan uppfostrareuppgiften framstå i sitt rätta
ljus samt utöfvas under känslan af den egna
kraftens ringhet och under känslan af
förpliktelsen att oaflåtligt sträfva efter s j älf
-uppfostran och s j älf utveckling, hvarförutom
ingen lärare i längden blir i stånd att verka
till sannskyldigt gagn.
J. Glist. Söderberg.
Kvinnan i folkskolans tjänst.
Ett af de verksamhetsfält, där kvinnlig
arbetskraft alltmer kommit till användning
är skolan och i all synnerhet folkskolan.
Hvad denna senare beträffar, hafva i
detta afseende förhållandena blifvit nästan
motsatta mot hvad de voro för icke mer än
50 år sedan. Ännu så sent som år 1844
funnos enligt Eneroth vid Sveriges
folkskolor blott 10 lärarinnor.
På grund af riksdagsbeslut utfärdade
emellertid k. m:t den 29 sept. 1853 en förordning
af innehåll, »att för byar, hemman, torp eller
lägenheter, hvilka äro så aflägsna, att dit
hörande barn icke utan svårighet kunna
begagna den med godkänd lärare försedda
skolan, roa inrättas mindre skolor, fasta eller
flyttbara och förses med lärare eller
lärarinna». Efter utfärdandet af denna kungörelse,
i hvilken för första gången i vår
lagstiftning ordet lärarinna användes, ökades
antalet af kvinnliga lärare, men det var dock
ännu en tid jämförelsevis litet. Först efter
1858, då småskolorna blefvo lagstadgade, och
ännu mer efter 1859, då genom en kunglig
förordning af den 21 oktober kvinnor erhöllo
rättighet att vinna anställning äfven vid
folkskolorna, och samtidigt härmed
seminarierna i Skara, Strängnäs och Kalmar
ombildades till lärarinneseminarier j blef
lärarinnornas antal nämnvärdt ökadt.
Då det varit omöjligt att erhålla
statistiska uppgifter för år 1872, hafva i stället
siffrorna för de närmast föregående och
efterföljande år, för hvilka uppgifter finnas
tillgängliga, nämligen 1868 och 1876, tagits
till jämförelse med 1895, hvilket år de
senaste statistiska meddelandena i förevarande
hänseende gälla.
Nedanstående tabell visar, uttryckt i
procent, förhållandet mellan antalet lärare och
lärarinnor.
1868: 1876: 1895:
Folkskolan:
lärare............... 92 °/0 86 % 68,9 °/0
lärarinnor "....... 8 > 14 » 31,1 »
Mindre folkskolan:
lärare............... - 40,5 » 17,6 >
lärarinnor......... - 59,5 > 82,4 »
Småskolan:
| lärare............... 49 » 20 » 5,2 »
j lärarinnor_____ 51 > 79,9 » 94,8 »
| Samtliga skolor:
lärare..........___ 70,4 >. 51,8 » 37,1 »
lärarinnor......... 29,6 » 48,2 > 62,9 »
Lärarinnornas antal har således hittills visat
| en ökning af i medeltal mer än l % utaf hela
l kårens numerär för hvarje år. Som af ta-
| bellen synes utgjorde år 1868 lärarne 70,4
\ % \ &v 1895 är åter lärarinnornas antal 62,9
| %t och hafva således, som förut sagts, för-
| hållandena i detta afseende under de se-
; naste årtiondena alldeles förändrats.
i I de större städerna är skillnaden ännu j
j betydligare. Vid Stockholms folkskolor ut- |
| gjorde j
| 1866 lärarinnornas antal 24 eller 17,7 % !
i 1896 » > 522 » 82,2 » i
i |
l Folkskolan har sålunda nu blifvit ett spe- j
i ciellt kvinnligt arbetsfält. |
I en för mer än ett fjärdedels sekel se-
| dan prisbelönad skrift säger den bekante
j författaren Olof Eneroth:
j Särskildt ha vi att glädja oss åt det allt
flera kvinnor ägna sig åt lärarekallet. Det är
genom "kvinnan förnämligast, som folkskolan
skall blifva hvad den Jean och bör blifva.
Kunde dessa ord med sanning sägas då,
huru mycket större berättigande böra de
ej hafva i våra dagar, då mer än 3/5 af
Sveriges folk- och småskollärarekår utgöras
af kvinnor l
Hvilken maning till ödmjukhet vid
tanken på det ansvarsfulla värf som blifvit oss
lärarinnor anförtrodt böra dessa ord ej vara,
men på samma gång till glädje, ja stolthet,
öfver att ett dylikt kall blifvit oss gifvet!
Att Sveriges folkskollärarinnor
fortfarande som hittills och om möjligt med ännu |
mera ifver måtte arbeta för sin egen och
sina lärjungars utveckling, så att de måtte
kunna »tänka klart, känna djupt, vilja rent
och handla ädelt» - med ett ord att de
måtte själfva äga och hos det uppväxande
släktet främja förståndets och hjärtats
sanna bildning, det är den bästa välönskan
till vårt folk som denna kår kan frambära.
Anna. Rylander.
Lärarekårens ekonomiska villkor.
Liksom på en mängd andra områden, så
kan äfven på uppfostrans och
undervisningens vår samhällsutveckling under det
senaste fjärdedelsseklet uppvisa stora och
betydelsefulla framsteg. Ett dylikt
sakförhållande kommer helt visst att under det
nu stundande jubileet framdragas och från
olika synpunkter skärskådas, och detta med
rätta, ty sådant gifver icke allenast
tillfredsställelse för stunden, utan, hvad
viktigare är, det verkar eggande och lifvande
till fortsatta bemödanden. Att här särskildt
framhålla en af dessa synpunkter, nämligen
den ekonomiska, för så vidt den berör
lärarekåren, torde sålunda icke kunna anses
oberättigadt.
Ar 1872, då konung Oskar II tillträdde
regeringen, var den egentliga lönen för
ordinarie lärare eller lärarinna vid rikets
folkskolor utom husrum, vedbrand och kofoder
400 kr. Vid samma års ingång hade lönen
höjts för lärare med 10 års ordinarie
oförvitlig tjänstgöring till 500 kr., hvarvid dock
bestämts, att lärare med 500 kr. lön icke
ägde åtnjuta ersättning för undervisning
utöfver 8 månader.
Från och med år 1874 höjdes
minimilönen till 500 kr. med 100 kr. tillägg efter
5 års oförvitlig tjänstgöring. Samtidigt
återupptogs öfverläsningsersättning till samtliga
lärare med förut vanligt belopp eller två
tunnor spannmål pr månad. Från 1877 är
öfverläsningsersättningen pr månad bestämd
att utgå med en åttondedcl af minimilönen.
Med början af 1886 utgick minimilönen
med 600 kr., hvarjämte det skulle bero på
vederbörande skoldistrikt, huruvida läraren
efter 5 års oförvitlig tjänstgöring skulle
erhålla ett tillägg af 100 kr. Från och med
början af 1892 är det sjunde hundradet
obligatoriskt, hvarigenom principen om
ålderstillägg efter vissa års oförvitlig
tjänstgöring åter fastslogs, sedan den under de
6 närmast föregående åren följda praxis
beträffande ålderstillägget visat sig vara
synnerligen olämplig. Den föråldrade
bestämmelsen, att en del af minimilönen skulle
erläggas i spannmål, upphörde att gälla från
och med sistnämda år.
För småskolans lärarepersonal hafva
stadgandena om löneförmånerna varit mindre
bestämda. Så hette det tidigare, att lönen
för sådan lärare skulle bestämmas »genom
aftal». I 1882 års omarbetade skolstadga
heter det, att kyrkostämman äger besluta
oin »erforderliga löneförmåner». I
verkligheten har dock en viss reglering af
lönebeloppen framkallats däraf, att vissa
villkor beträffande bland annat aflöningen varit
uppställda för statsbidrags utbekommande.
Detta statsbidrag utgick från och med 1872
med 75 kr. och har sedan småningom höjts,
så att det från början af 1888 utgår med
minst 133 l/s kr. och högst 200 kr., hvilket
betingar en lön af minst 200 kr., högst
300 kr.
På grund af vid innevarande års riksdag
fattadt beslut har k. m:t den 28 sistlidna
maj utfärdat kungörelse om ny
lönereglering för lärarepersonalen vid småskolor och
mindre folkskolor samt biträdande lärare
vid folkskolor. Enligt denna är
minimilönen för lärare och lärarinna med viss
kompetens 300 kr. utom husrum och vedbrand,
hvilken lön efter 10 års oförvitlig
tjänstgöring skall höjas till 350 kr. Denna
lönereglering skall tillämpas från och med
ingången af nästa år.
Icke minst viktigt för en löntagare, helst
då hans inkomster äro små, är att han får
uppbära sin lön på bestämda tider. Någon
föreskrift i detta afseende fanns icke före
1887, hvilket gjorde, att lärarne på många
ställen fingo uppbära sin lön på mycket
oregelbundna tider och med obestämda
belopp; stundom hände, att icke någon
utbetalning ägde rum förrän vid årets slut,
om ens då. Detta missförhållande försvann,
då nämda år kungörelse utfärdades därom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
