Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552
SVENSK LÄKÅKETIDNING.
N:r 39
Med fullt fog tillägget artikelförfattaren
följande betraktelse:
Om ynglingar af annan samhällsklass och
upp-fostringsgrad uppföra sig på sådant sätt,, så
benämnas de rätt och slätt ligapojkar.
Och härtill vilja vi för vår del göra
det tillägg, att i så fall ogillandet ofta
äfven utmynnar i ett anfall på folkskolan
samt i ett yrkande på dennas
inskränkande, alltså på en åtgärd, som gifvetvis
måste minska hennes uppfostrande
inflytande. Sådan är den nuvarande tidens
anda.
*
Vi begära ingalunda, att man skall i
någon mån nedpruta de fordringar, som
man numera ställer på arbetsklassens
uppförande. Långt därifrån. Dessa
fordringar innebära nämligen i själfva verket
ett omedvetet erkännande af
kroppsarbetarens mänskliga värde och mänskliga
bestämmelse, ett erkännande alltså af hans
jämnbördighet med samhällets öfriga
medlemmar. Men hvad vi kräfva är, att man
skall taga konsekvensen af dessa
fordringar, att man skall vilja medlen, då man
vill mald.
Ett af dessa medel är folkskolan.
Endast blindheten och tanklösheten kunna
förneka, att denna redan - trots alla
hinder - utfört ett storartadt
uppfost-ringsarbete i god riktning, samt att hon
med bättre utrustning af lärarekrafter o.
d. skall blifva i stånd att allt
fullkomligare fylla sin uppgift.
Betecknande är emellertid, att detta så
litet erkännes. Alla hafva under de nu
afslutade jubileurnshögtidligheterna varit
ense i loford öfver det städade
uppförande, som de till hundratusental
uppgående folkmassorna därunder ådagalagt.
Men har detta kommit någon att tänka
på de bildningsanstalter, i hvilka dessa
folkmassor fått lära sig ordning och skick?
Oss veterligen icke? När en på tusen
af folkskolans lärjungar bär sig illa åt,
då är det hon, som har ansvaret och får
klandret. Men då de öfriga 999 uppföra
sig berömvärdt, då är det ingen, som
tillskrifver henne någon del af
förtjänsten eller gifver henne någon del af äran.
Ett annat medel för arbetsklassens
sedliga höjande är emellertid de högre
klassernas exempel. Låt vara att
arbetareskarorna i vår tid ofta betrakta dessa
högre klasser med blandade känslor, med
afund, understundom med ovilja, ja
fiendskap, trots allt detta blicka de dock,
om än omedvetet, upp till dessa samma
klasser såsom föredömen, efter hvilka de
bilda sig sina föreställningar om hvad
lifvet kunde och borde vara. Särskildt
kårmärke, och ännu mera beklagligt är, att
mången, som berättigadt eller oberättigadt
bär denna mössa, tror sig om att opåtaldt,
med den såsom skylt, kunna tillåta sig
hvarjehanda friheter.» Han önskar därför, att
studentkorporationerna måtte vidtaga åtgärder
för att få den s j al f tagna rätten upphäfd och
»sålunda slippa bära ansvaret och uppbära
anmärkningar för allehanda ungdomars ord
och gärningar, hvilka visserligen bära men
ej förmå värdigt uppbära den hvita
studentmössan.»
hafva ju de hvita mössornas innehafvare
af ålder stått såsom »Sveriges ungdoms
bästa representanter» och därmed såsom
det ideal, hvilket landets öfriga ungdom
borde, så godt den det kan, söka
etter-följa. Den anda, som besjälar nationens
»bildade» ungdom, måste enligt sakens
natur utöfva en mäktigt uppfostrande
inverkan på nationen i dess helhet. Går
nu denna uppfostran i dålig riktning
genom att gifva föredömen af öfversitteri,
själfsvåld och njutningslystnad - hvad
vill man då, att andra uppfostrande
faktorer, bland dem folkskolan, skola kunna
uträtta?
Här är en stor skuld, som det
studerande Sverige har att betala till det
kroppsarbetande. Glömmes deri skulden bort,
då äro de vackra orden om »ljusets
rid-darvakt», huru fagert de ock må sjungas,
endast en ljudande malm och en
klingande bjällra.
att förlikna vid kanonierens och
kägelspelarens, d. v. s. väsentligen bestå i att
gifva riktning och fart. åt en död, passiv
massa. Men man lär så länge man
lefver.
Vi medgifva gärna, att om denna
liknelse får anses vara i någon mån
träffande, då kan man utan betänklighet
lämna barnets egen beskaffenhet, dess
anlag, ur räkningen, samt ordna
skolväsendet helt och hållet efter yttre hänsyn.
En organisation i folkskolor för
underklassen, »borgareskolor» för
medelklassen och »lärdomsskolor» för
öfverklas-sen blir då alldeles i sin ordning.
Uppfostrare, kanonierer och
kägelspelare.
För dem, som hålla på vår nuvarande
skolorganisation, måste det vara en
lifs-sak att kunna bevisa: 1) att »allmän
folkbildning» och »högre bildning» äro
tu skilda ting, 2) att åtskillnaden dem
emellan måste inträda redan »från
begynnelsen».
Det färskaste bevis af detta slag har
blifvit lämnadt uti ett tal af
hofpredikan-ten Olbers vid invigningen af det nya
läroverkshuset i Landskrona den 11
dennes. Härvid yttrades nämligen bland
annat:
Det är en på alla områden erkänd sanning,
att där man sträfvar till ett visst mål, där
måste man redan från begynnelsen anlägga
planen efter en klar uppfattning af målet,
alldeles såsom kanonieren måste noga inrikta
kanonen, innan han aflossar skottet, och icke
kan afhjälpa ett fel därutinnan genom att,
sedan skottet gått af, rycka kanonen framåt,
tillbaka eller åt sidan. Det händer ju
understundom, att man får se den ovane
kägelspelaren, sedan han fumligt kastat klotet, göra
de mest förtvinade vridningar på kroppen åt
det håll, dit klotet borde gå; icke iindrar han
därmed klotets riktning, men han väcker
visserligen åskådarens löje. Nu väl - om man
vill meddela den allmänna folkbildning, som
gagnar en hvar utan afseende på den
samhällsklass han tillhör, så måste planen
uppgöras därefter, ämnenas antal begränsas och
af hvarje ämne medtagas just så mycket, som
för ändamålet behöfves. Och detta måste så
afpassas, att det under ött begränsadt
tidsmått kan bekvämligeii medhinnas. På
samma sätt måste, där undervisningen afser ett
högre mått af bildning, planen därefter ordnas
från begynnelsen.
*
Många bilder och liknelser hafva
blifvit använda om uppfostrarens kall. De
flesta pedagoger hafva jämfört det med
utvecklingen af en organism,
uppdragandet af en planta, och satt såsom
uppfostrarens syfte att förse denna
planta med de lifsbetingelser, hvilka hon
behöfver för att kunna utveckla sig efter
sin inneboende art. Före hofpredikanten
Olbers har, oss veterligen, ingen tänkare
vågat till den grad förenkla uppfostrans
uppgift, att densamma närmast skulle blifva
Konungens svar
till lärareföreningarnas deputationer
åter-gifves i Posttidningen sålunda:
Mina herrar! Ja, det är sant, att i edra
händer, näst i Guds, ligger till en stor del
det svenska folkets framtid. Detta ansvar
är stort, men lika stor är dess heder. Att
eder verksamhet af mig icke allenast
plikt-enligt utan ock med hjärtats hela värme
och öfvertygelse ständigt följes, därom
kunnen l vara förvissade. Jag skulle hafva
önskat, att mina redliga bemödanden att åt
Sveriges lärarekår förskaffa de ekonomiska
förmåner, som böra medfölja ett så viktigt
! värf, krönts med bättre framgång, än
hit-I tills blifvit fallet. Sådant har icke berott af
mig. Men mina oaflåtliga bemödanden
likasom min oförminskade uppmärksamhet skola
ständigt riktas åt denna angelägenhet, och
jag skall icke upphöra att göra hvad mig
möjligt är för edert bästa. Mottagen mitt
tack l
Jultomten,
den af skolbarnen så omtyckta
jultidningen, vill som vanligt uppenbara sig i
slutet af november. Det blir nu sjunde
årgången, sorn utsändes. Äfven denna
gång åtföljes han af den lille Tummeliten.
Flera af våra främsta författare och
konstnärer äro som bäst i färd med att rikt
utrusta de båda jultidningarna. Bäst att
nu börja samla prenumeranter och i tid
anmäla sig. Beställningar kunna när som
helst insändas under adress: Svensk
Läraretidning, Stockholm N.
»Kronan» har verkat uppryckande
på åtskilliga medlemmar inom
lärarekåren. Förut har meddelats, att trots den
till en krona ökade årsafgiften några
skånska kretsar af allmänna
folkskollä-rareföreningen sett sitt medlemsantal ej
oväsentligt ökadt. I dag kunna vi
omtala, att Söderhamnstraktens
lärareförening vid sitt nyligen hållna möte vann
icke mindre än 14 nya medlemmar. Må
lärare i andra trakter af vårt land häraf
taga exempel och visa sig ej mindre
besjälade af sammanslutningsidén!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0556.html
