Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 42
folkets alltmer växande läslust, hvilken
sålunda för det mesta måste mätta sig med
den periodiska pressens alster. För att i
någon mån råda bot på detta förhållande j
hafva ifrågavarande häften utkommit.
Viktor Rydberg och C. J. L. Almqvist
äro de författare, med hvilka början gjorts.
Af den förre äro upptagna Dexippos,
Ju-belkantaten, De badande barnen, Snöfrid,
Psyke, BetleJiems stjärna, I natten m. fl., den
mästerligt gjorda öfversättningen af Edgar
Allan Poes »Klockringning» samt dessutom
»Romerska sägner om Paulus och Petrus».
Vi finna således här de förnämsta och mest
värderade verk å vers och prosa af denne
vårt lands störste och djupaste skald
under senare tider.
Af Almqvist, detta bizarra, men blän- J
dande lyriska snille, har utgifvaren valt tre
kännetecknande diktalster, den fantasirika
»Palatset», den lilla täcka romanen i bref
»Araminta May» och »Arturs jakt». .De
lämna en god bild af denne svenske Lord
Byron, då naturligtvis med hänsyn till
bokens användbarhet i skolorna Almqvists mest
egendomliga dikter ej kunnat upptagas på
grund af deras något djärfva uttalanden i
sociala frågor.
På priset kan man ju med fästadt
afseende å häftets innehåll ej klaga, men oss
undras om det ej varit välbetänkt att söka
sätta det ännu lägre. Spridningen och
förtjänsten att hafva beredt de breda lagren
tillfälle till en verkligt estetisk njutning
skulle då blifvit än större. -nr~
Huru bör kristendomsundervisningen
ordnas för att komma i närmare
öfverensstämmelse med religionens och
pedagogikens principer? Några tankar af L.
Bergström^ lektor vid Uppsala högre allm.
läroverk. Sthm, Lars Hökerberg. Pris 25
öre. - Det är icke utanläsningen som förf.
anser vara den betänkligaste bristen i den
nuvarande kristendomsundervisningen: han
vänder sig ej så mycket mot formen som
mot innehållet. Undervisningen skall lägga
an på en rätt utveckling af viljelifvet:
lärarenspersonlighet blir visserligen det väsentliga,
men äfven läroboken måste vara anlagd för
att tilltala hjärtat. Därför bör det myckna
dogmatiserandet inskränkas ännu mer och
lämna rum för en etiskt-religiös
undervisning. Samma läromaterial bör ej
meddelas under barnets skilda pedagogiska skeden,
utan en tillbörlig afpassning måste äga rum.
Den bibliska framställningen bör vara den
primära, den kyrkligt-dogmatiska den
sekundära. Hvarken biblisk historia eller
katekes - ej ens Luthers lilla - bör således
förekomma på det grundläggande stadiet.
Under reflexionens eller förståndsutvecklingens
skede bör bibeln fortfarande vara
grundvalen och lärostridernas historia alltmera
förkortas vid undervisningen i kyrkohistoria.
Förf. beklagar att vi sakna en lämplig
kyrkohistoria; men anser att Sohms med lämplig
omarbetning skulle vara användbar. Under
mognandets period borde en kort öfversikt
af de kristna hufvudkyrkornas bekännelser
tillkomma jämte en kurs i religionens och
sedlighetens historia samt en kortfattad
religionsfilosofisk öfverblick af de religiösa
hufvudidéerna, särskildt försoningsläran.
Slutligen bemöter förf. några anmärkningar,
som uti Pedagogiska sällskapet i Stockholm
1896 gjordes mot ett föredrag, däri han
framställt samma tankar som det nu
utgifna häftet innehåller. Särskildt vill han
påvisa, att han ingalunda lämnat ur sikte
folkskolans religiösa behof, och slutar det
lilla beaktansvärda häftet med några ord
af rektor Waern, i hvilka det framhålles,
att »barnen fara intellektuellt illa af att
oupphörligen bli anmodade att tänka och
yttra sig öfver sådant, hvaröfver de ej
kunna tänka och yttra sig. Härigenom
grumlas deras naturliga tankeklarhet och
sanningsinstinkt, och de vänjas vid att åtnöja sig
med begripandets sken.»
Lunds universitet 1872-97 af Elof
Tegnér. Lund, C. Y. K. Gleerup. Pris
10 kronor. - Detta praktverk utgör tredje
afdelningen af universitetets till konung
Oskars regeringsjubileum utgifna festskrift och
lämnar en rikhaltig öfverblick af de olika
sidor, som universitetsutvecklingen under
kvartseklet tagit, hvad beträffar statuter,
organisationsfrågor, examensstadgar,
lärareplatser, institutioner och byggnader,
förvaltning och ekonomiska förhållanden, studenter,
nationsföreningar och Akademiska
föreningen. Alla dessa redogörelser belysas med
synnerligen väl utförda bilder af byggnader
och institutioner från lärosätet. Den
typografiska utstyrseln hedrar Berlingska
officinen i allo.
Om svenskan som skriftspråk. Af
Gustaf Cederschiöld. Göteborg, Vettergren &
Kerber. Pris 3 kr. 50 öre. - Boken, som
är 354 sidor stark, utgör fjärde länken i en
serie populärt vetenskapliga föreläsningar
vid Göteborgs högskola och är till största
delen aftryck af några på våren 1895 i
Göteborg offentligen hållna föreläsningar. Förf.
redogör lättfattligt och intressant för
skillnaden mellan det konservativa skriftspråket
- »normalprosan»-och det ledigare fria
talspråket - »umgängesspråket» - och
bryter härvid käckt en lans för de förenklade
talspråksformerna, dem han anser böra få
insteg i skrift. Måhända ställer sig läsaren
något tveksam inför en del af förf:s
antaganden, såsom när han t. ex. säger, att i
samtalsspråket imperfektum af stå allmänt
heter stog, af det skäl att i svenskan intet
annat imperfekt slutar på -od, under det
att flera vanliga imperfekt sluta på -og,
t. ex. slog, log, etc. Sä allmänt torde
formen stog väl ej begagnas - och
formerna villat, skullat, tordas, väljde, smörjde
månde hafva svårt att för en sydsvensk
läsare bevisa sig som allmänna i
samtalsspråket, om ock förf. kan hafva rätt i sitt
allmänna påstående, att skriftspråket bör i viss
mån ackommodera sig efter talet, l hvilket
fall som helst har det sitt stora intresse
att följa förf:s resonnemang, helst som han
onekligen är inne på temligen obruten mark
och ett tankeutbyte endast kan sprida ljus
öfver hithörande frågor. Vi må exempelvis
blott skärskåda formen a i talesätt sådana
som: »låt bli å’ slåss-!» »låt bli å’ sitt på
min hatt!» - eller andra dylika.
Hvarje vän af vårt modersmål skall med
stort nöje läsa denna bok - därom äro vi
förvissade. I själfva verket kan man litet
hvar ej undgå att känna sig träffad af en
upptäckt, när man läst denna bok : vi ha
allt tänkt bra lite på många sidor af det
språk, som vi dagligen begagna och som
vi tro oss så väl känna. H. W-r.
Nytt i bokhandeln.
Bönen i olika religioner. En inblick i
jämförande religionsforskning af F. Max Muller.
(I vår tids lifsfrågor 11, utgifna af S. Alrutz.)
Sthm, Fr. Skoglund (i distr.). 75 öre.
Moderna tyska samhällsförhållanden.
Kortfattad handbok jämte uppslagsregister af
Harald Borg. Sthm, Hugo Geber. 2 kr.
Svensk årskrönika, innehållande det förflutna
årets märkligaste tilldragelser, i alfabetisk
ordning samlade och utgifna af Gustaf
Malmkvist. Första årgången, l kr.
Om lungsot, dess orsaker, kännetecken,
förebyggande och botande, enligt egen
erfarenhet och bästa källor af Henrik Berg. Sthm,
N. J. Schedins förlag. Haft, 3-6 ä 30 öre.
Sveriges skolväsende inför utlandet.
I den schweiziska tidningen »Gazette de
Lausanne» hafva nyligen stått införda tvänne
artiklar om Sveriges skolor. Artiklarna
bära underskriften Ed. S., under hvilken
signatur döljer sig en af de mera
framstående medlemmarne i sommarens
journalistkongress, öfverste Ed. Secrétan.
Ett och annat i artiklarna förtjänar att
påpekas, ehuru som vanligt en mängd
uttalanden äro öfverdrifvet berömmande. Så
heter det t. ex.:
Skoutställningen kan gifva en hälsosam
lektion i blygsamhet åt många länder, som
med orätt inbilla sig vara de främsta på detta
område.
Något som tycks förvåna förf:n är, att
skolråden väljas af församlingen, att
kvinnor härvid både hafva valrätt och äro
valbara, samt att skolläraren likaledes väljes
af församlingen.
Sedan förf:n skildrat skolrådens makt och
verksamhetssfär och särskildt nämt, att de
kunna låta pröfva de barn, som ej
undervisas i allmän skola, utbrister han:
Demokrati, decentralisation och frihet
råder således. Jag kan höra hvilka motsägel
ser, som i kantonen Vaud skulle möta den
som för våra skolor vågade föreslå något
sådant. Han skulle anses so"m anarkist l
Våra skolkök hafva lifligt tilltalat förf:n.
Likaså blind- och döf stumskolorna samt
skolorna för sinuesslöa barn. Med afseende
på dessa senare anmärker han efter en
komplimang åt vårt land helt vemodigt:
Jag känner republiker, som ingalunda
hunnit till denna punkt i fråga om
folkundervisningen. I Schweiz, Pestalozzis land, finnas 6
ä 7 tusen sinnesslöa barn utan skolgång och
utan uppfostran: inger) vårdar sig om dem.
Särskildt har förf:n fästat sig vid den
makt, som skolråden enligt författningarna
hafva att i detaljfrågor taga hänsyn till
lokala förhållanden, såsom vid bestämmande
af undervisningstimmar och ferier.
Den andra artikeln är ägnad åt
fortsättningsskolorna, yrkesskolorna och läroverken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
