Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
SVENSK LÄRARETIDNING,
N:r 47
förhindrade att på något detaljeradt sätt
redogöra för det varmhjärtade och sakrika
inledningsföredraget eller de bidrag till
frågans belysande, som under den följande
diskussionen lämnades af flera talare, anse vi
oss dock ej hafva öfverskridit vår
befogen-het, om vi säga, att den genomgående
grundtonen var, att ungdomens inråkande på
afvägar först och främst hade sin orsak i l
förhållandena i hemmen, hvilka i hög grad j
påverkades af den nästan kronisk vordna j
bostadsbristen. l
Ju rnera bristfällig ungdomens uppfostran
vore i hemmen, desto mera nödvändigt vore |
det. att samhället sörjde för, att det upp- |
växande släktet blefve plikttroget och arbet- |
samt. !
Ett af medlen för detta måls vinnande i
trodde man sig hafva funnit i de under |
senare åren upprättade arbetsstugorna, som |
ansågos förtjänta af ytterligare uppmuntran, i
så att de blefve i stånd att mottaga ett |
ökadt antal lärjungar.
Redogörelse för J^Jorrköpings
’folk-undervisningsanstalter under år 1896
af stadens folkskoleinspektör I. A. Lyttkens
har från trycket utkommit.
Därur framgår bland annat, att ordinarie
lärarne vid folkskolan varit 26 och
ordinarie lärarinnorna 26. l e. o. lärare och 3 e. o.
lärarinnor tjänstgjorde under höstterminen
vid folkskolan. Småskollärarinnornas antal
var 43. Hela lärarepersonalen sålunda 99.
I sju skolhus funnos 42 större och 28
mindre salar; dessutom 2 slöjdsalar,
hvardera för 2 slöjdafdelningar, samt 2
gymnastiksalar. Klassafdelningarna voro i
folkskolan 56 och i småskolan 43, hvadan
dubblering skedde i 29 salar.
Skolbiblioteket begagnades af 75 lånare,
som erhöllo 1,245 boklån.
Undervisning i gosslöjd meddelades i 10
slöjdskolor, hvardera med 16 lärjungar.
Hvarje afdelning erhöll 6 timmars slöjd i
veckan.
Två skolkök inrättades enligt
kyrkostämmans beslut.
Skolbarnens antal var höstterminen:
i folkskolorna .................___......___ 2,537
i småskolorna ____..................____ 1,313
i fortsättnings- och repetitionsskolorna 229
eller tillsammans.............................. 4,079
Försummelser utan förfall hafva i
medeltal varit 0,20 för hvarje barn mot 0,23
föregående året. Samtliga försummelser af
annan orsak än sjukdom voro liksom året
förut 1,93 för hvarje barn.
Antalet badande utgjorde 9,200 eller 79,2
% af de närvarande barnen.
Uti 45,590 insatser hade 2,411 barn insatt
i sparkassor 7,742 kr. och i sparbanken i
Norrköping 7,671 kr.
Utgiftsstaten slutade på 205,313 kr.
Medelkostnaden för hvarje barn steg till 50,79.
År 1876 utgjorde den 34,77 kr.
Femtio år fyllde sistlidna torsdag
rektorn vid Stockholms
folkskollärarinneseminarium Fredrik Lundgren och vardt med
anledning däraf föremål för hyllning från
forna och nuvarande elevers sida. Seinina-
riets högtidssal var festsniyckad med flaggor
och grönt och seminarieeleverna sjöngo på
morgonen en af läroanstaltens sånglärare,
musikdirektör Lundh, komponerad motett
till ord ur Davids 121 psalm.
Lärarekollegiet hade som minnesgåfva öfverlämnat en
smakfull ljuskrona, och på aftonen fick
jubilaren mottaga ett belopp af 500 kr.,
samman skjutet af forna elever och afsedt att
användas till inköp af en tafla med religiöst
motiv för seminariets högtidssal. Rektor
Lundgren tackade för gåfvan i ungefär
följande ordalag:
Bland tidens mångahanda lyten äro inga
mera ödesdigra än de missljud som röja, att
pietetens band på enskilda punkter hafva
brustit, ty brista de banden, då är olyckans l
timme slagen. Men hvad betyder väl det, att j
I viljen pryda denna högtidssal, om icke att j
I ären med ädla och starka band fästa vid |
denna bildningsanstalt? Seminariet har ingen j
större prydnad än att dess elever vandra i |
sanningen och med sitt tysta ädla arbete i !
kärlekens tjänst verka till vårt folks förädling.
Men den mindre prydnaden står väl
tillsam-mans med den större. I seminariets namn
mottager jag därför Eder gåfva dels som ett
tack till den bildningsanstalt, där I hafven
fått Eder förberedande fostran, dels som en
maning till de unga, som där intagit edra
platser. Seminariets bästa tack och
välsignelse bringar jag eder. Måtten I få röna
samma pietet sora I i dag hafven visat!
Koncentration af undervisningen i
folkskolan. Vid Motala lärareförenings
novembersammanträde behandlades frågan:
»I hvilken riktning bör en koncentration af
undervisningen i folkskolan gå?» Inledare
var hr C. A. Thörnqvist. Af
inledningsföredraget och den därpå följande lifliga
diskussionen framgick i hufvudsak följande:
Läraren får ej inskränka ämnenas antal
eller afknappa lärokurserna, ehuru det senare
vore högst önskvärdt. Till följd af den
knappa lärotiden återstår då endast att vid
undervisningen blott fästa sig vid
hufvud-punkterna i hvarje moment. Särskildt
framhölls önskvärdheten af, att vid
katekesundervisningen läran om sakramenten, hvilken
är allt för abstrakt och svårfattlig för barn
på 10–12 års ålder, måtte förläggas till
nattvardsskolan. Vidare ansågs en
koncentration önskvärd i naturkunnighet, historia och
geografi. Rörande räkning voro meningarna
delade. Följande resolution antogs :
Då en stor del af våra folkskolor ännu
arbeta under ogynnsamma förhållanden;
då barnens kunskap under jäktandet med
att medhinna den utvidgade lärokursen trots
de största ansträngningar löper fara att blifva
jämförelsevis ytlig och mera ord- och
minnesgods än sakkunskap;
då ett ytligt genomgående af lärokursen
ingalunda bidrager till att hos barnen väcka
till lif lusten att efter slutad skolkurs
ytterligare förkofra sig i vetande;
då ett noggrant inskärpande af ämnena
genom nödiga repetitioner ej medhinnes,
anser föreningen en koncentration af
undervisningsstoffet i folkskolan högst nödvändig,
och bör denna väsentligen gå i den
riktningen, att man vid behandlingen af hvarje
läroämne utväljer hufvudinomeiiten och genom
en detaljrik och allsidig behandling af dessa
söker bibringa en mera på djupet än på
bredden gående kunskap.
©öteborgs skolförening hade i
lördags sitt månadssammanträde. Sedan hr
Axel Rosén hållit föredrag öfver ämnet:
Några ögonblicksfotografier från bohuslänska
skärgården, och fröken J. Schutz uppläst
Olof von Dalins parodi på en akademisk
disputation, vidtog öfverläggning om brister
och reformer i folkundervisningen.
Frågan, som förut diskuterats i föreningen,
inleddes äfven denna gång af hr J. Gr.
Lindqvist. Bland bristerna i
undervisningens resultat påpekades den osäkerhet och
ytlighet, som ofta påträffades i från
folkskolan afgångnas kunskaper. Undervisningen
borde fördjupas genom lefvande åskådlighet,
praktisk begränsning och ändamålsenligt
ämnesurval. Själf verksamheten, som genom
det idkeliga preparerandet allt för mycket
åsidosattes, borde ständigt tagas i anspråk.
I afseende på slöjdundervisningens
ställning till kroppsarbetet och yrkena lämnade
slöjdinspektören H. Hallen några intressanta
meddelanden från ett antal mekaniska
verkstäder, snickeri- och instrumentinakerifirmor,
hvilka samtliga vitsordade, att i deras fack
använda ynglingar, som genomgått
folkskolans slöjdkurs, visat sig vida bättre
förberedda för respektive yrken än andra, som
saknat denna undervisning.
Tjänsters tillsättning.
Förslag1. Till läraretjänsten vid Hästnäs
folkskola, Visby landsförsamling: 1) L.
Karlsson i Bäckebo, 2) E. Toinsson i Stenkumla,
3) A. V. Bodin i Lokrume.
Valde. Till folkskollärare i Norrköping:
T. G. Schön.
- Till folkskollärare i Asker, Öreb.: vik.
därstädes J. Dahlberg och N. Sundell i
Sköllersta.
- Till lärare vid Horndals folkskola, By,
Kpbg: J. F. Ryding i Hofnäs.
- Till folkskollärare i Vissefjärda. Kalm. :
C. Vidfeldt därstädes.
- Till folkskollärarinna i Höganäs^ Mim.:
vik. därstädes Elin Lanner.
- Till folkskollärarinnor i Värnamo
landsförsamling: Judit Stridbeck i Jönköping och
fru Agda Hernqvist i Hjältevad.
- Till e. o. folkskollärare i Visby: V.
Syl-vén i Älfva och L. J. Sundell fr. Nerke.
- Till e. o. lärare vid Hästnäs folkskola,
Visby landsförsamling: J. A. Kjellgren i Rya.
- Till småskollärarinna i Vittsjö, Krist.:
Anna Palmer i Växjö. (10 sökande.)
- Till småskollärarinna i Skatelöf, Kron.:
Anny Lagerqvist i Växjö.
- Till slöjdlärarinna i Kristianstad: Ida
Karlsson.
77/7 poststationsförestdndare i Antnäs,o Nbtii,
är antagen f. d. folkskolläraren Jonas Åslund.
- Ännu ett sko/lärarebolag är under bildning
såsom synes af en annons här längre fram.
- 7/77 adjunkt vid Växjö
folkskollärareseminarium har domkapitlet utnämt fil.
kandidaten, pastor A. Rydberg i Trelleborg.
- Föreläggande att inom sex månader
inkomma med förslag till bättre ordnande af
sitt skolväsende har Ölmstads församling
erhållit af Växjö domkapitel.
- En afskedsfest var den 13 dennes
anordnad för lärarinnan i Länna Olga Malmgren,
som i dagarna afflytta!1 till Eskilstuna. Som
minnesgåfva erhöll hon en vacker kaffekanna.
- Ett nytt skolhus invigdes den 13 dennes
uti Regna med sång, musik och tal af
kyrkoherden Lagergren. Med rymliga skolsalar å
undre samt lärarebostäder å öfre våningen
har det kostat 8,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
