Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
686
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 48
Syftet med denna stiftelse Ȋr att i
möjligaste måtto ersätta bristande föräldravård
i hemmen», d. v. s. att bereda vård och
tillsyn för barn mellan 3 och 7 år, hvilkas
både fäder och mödrar stundom nödgas
arbeta utom hemmet. Nu tillåtes intet barn
kvarstanna i anstalten, sedan det fyllt 7 år.
Men under de första 20 åren af sin tillvaro
fick småbarnsskolan i viss mån och så godt
den förmådde ersätta bristen på egentliga
folkskolor. Direktionen anskaffade -
förtälja protokollen - såväl läsetabeller som
bibliska historier och katekeser. En och
annan åldring kan bland sina
barndomsminnen räkna det, att han vid fem å sex års
ålder såsom elev i småbarnsskolan strängt
tillhölls att läsa läxor i Lindblomska
katekesen. Fordom var man också nöjd med
att hafva rätt stora barn i skolan, för att
de skulle gå vall med de små och göra
tjänst som monitorer. När Göteborgs
folkskolor år 1858 sattes i bättre ordning,
skickades de större barnen från småbarnsskolan
till folkskolan med undantag af några fe,
hvilka befunnos så kunniga som folkskolan
kunde göra dem - heter det - och hvilka
småbarnsskolans föreståndarinna önskade få
behålla till biträden. Vid den tiden höllos
också i småbarnsskolan årsexamina med
förhör förnämligast i kristendomskunskap.
Af allt detta återstår nu ej ens »inöfning
af bokstäfverna med de äldre barnen»,
såsom det bestämdes i ett reglemente af 1874,
men hvilket anses mindre tjänligt med hän
syn till den påföljande metodiska
skolundervisningen. Hvad göra då småttingarne i
småbarnsskolan? Jo, de ha fullt upp med
sysselsättningar, hvilka man delvis sökt
ordna enligt Fröbelska metoden, sådan den
till-lämpas i Tysklands »Kindergarten».
Undervisningen - för så vidt detta ord
är användbart - inskränker sig till
muntligt meddelande af enkla berättelser ur
bibliska historien och barnavärlden. Genom
föresägande inläras små sånger, några
lättfattliga bibelspråk och psalmverser. Därtill
anknytas åskådnings- och talöfningar; äfven
förekommer litet hufvudräkning. Hvarje
öfning, som kan få släkttycke med en lektion
och som gifvetvis endast tager de mera
försigkomna i anspråk, utsträckes ej gärna längre
än 20 minuter. Vidare få de små syssla
med lättare handarbeten, såsom stickning af
enkla saker, virkning af bollar, papparbeten,
begynnelseöfningar i sömnad, raffling o. s. v.
Lekar af olika stag såväl inomhus som i
det fria, där af planteringar och gungbräden
omgifna lekplaner anordnats, upptaga
naturligtvis en stor del af dagens timmar.
Dessemellan äro de små upptagna med att rasta
efter mödorna samt att - äta och dricka.
Redan från början ordnades det nämligen
så, att lärjungarne erhöllo bespisning i
skolan. Dennas ändamål hade ju i någon mån
förfelats, om man skulle nödgats hemsända
barnen under middagsrasten. Under lång
tid och så länge anstalten blott hade en
lokal, erhöllo barnen midt på dagen varm,
s. k. lagad mat, hvilken genom
vederbörandes tillmötesgående mot skälig ersättning
under en följd af år tillreddes i det
närbelägna garnisonsköket. Numera sker
ut-spisningen ett par gånger mellan kl. 8 ä 9
f. m. och 4 e. m. med bröd och mjölk af
god beskaffenhet, den senare uppvärmd
under den kalla årstiden. Erfarenheten visar,
att de små ej ledsna vid den enkla kosten
samt att de oftast se sig till godo så väl,
att de föga behöfva anlita förrådet hemma
senare på dagen. Detta kosthåll beräknas
kosta omkring 40 öre i veckan för hvarje
barn, som därtill själft efter haf d vunnen sed
bidrager med 20 Ore i veckan. För barn
från de allra fattigaste hemmen betalas ej
sällan denna afgift af enskilda välgörare.
I sammanhang härmed må nämnas, att
hela kostnaden för hvarje barn uppgår i
medeltal till l,io kr. för veckan.
»Läsåret» är lika långt som vid stadens
folkskolor.
Synnerligen glad och högtidlig för
småttingarne är höstterminens afslutning några
dagar före jul. Under munter och liflig
sång går ringdansen kring de präktigt
utstyrda julgranarna, och vid hemgåendet
behöfva de små, hjälp att bära de rikliga
gåfvorna af julbröd, godter, klädesplagg,
leksaker o. s. v.
Gifvetvis är småbarnsskolan ämnad att
upptaga barn från fattiga arbetarehem. Men
den anlitas äfven rätt ofta af barn från
den mera burgna arbetsklassen, och i detta
fall är man mycket liberal vid intagningen.
Så vidt utrymmet medgifver, mottagas alla,
som anmälas.
Vid 1895 års slut voro nära 500 barn
inskrifna i de fyra skolorna, hvaraf 178 i
Annedal samt i de tre öfriga resp. 92, 110
och 114. Hvarje skola ledes af en
föreståndarinna, hvilken har yngre kvinnor till
biträde, i »moderskolan» 4, i hvar och en
af de öfriga 2. Nu för tiden äro
föreståndarinnorna f. d. lärarinnor i folkskolan eller
småskolan. I högsta lönegraden har
hvardera en kontant lön af 700 kr, hvartill
komma bostad och ved. Biträdenas
löneförmåner äro betydligt lägre. Ett
egendomligt och rätt afsevärdt plus till sina löner
åtnjuta alla därigenom, att till dem rekvi
reras samma slags matportioner som till
barnen. Det är också en häfdvunnen sed,
som man ju har allt skäl att vara nöjd
med.
Allt från sin tillkomst har
småbarnsskolan i Göteborg såsom ett älsklingsbarn
varit omhuldad med varmt intresse och
upprätthållen med en offervillighet, som ej
tröttnat. De luckor, som uppkommit i
sällskapet, hafva utan synnerlig svårighet blifvit
fyllda. Ledamot af sällskapet betalar en
årsafgift af 5 kronor eller på en gång 50
kronor. Knappast någon annan inrättning
i staden har kunnat uppvisa en styrelse,
hvars medlemmar varit så förnäma och
framstående som ledamöterna af direktionen för
småbarnsskolan. Ordförandebefattningen har
hela tiden innehafts af länets höfdingar, och
de ha i allmänhet med intresse deltagit i
verksamheten. De män och kvinnor, som
för öfrigt haft ledningen och det mesta
arbetet om hand, äro ganska många. Från
stiftelsens första decennier kunna bland
andra nämnas generaladjutanten baron G.
Flem-ming, Öfverstelöjtnant Aug. af Petersens,
synnerligen nitisk och verksam vid sällskapets
första byggnadsföretag; flera herrar och
damer tillhörande familjerna Dickson och
Kjellberg, grosshandlarne L. Bergman, E. Magnusr
P. Hammarberg, C. J. Brusewitz m. fl.
Under åren 1850-63 hade direktionen
en nitisk sekreterare i C. J. Meijerberg.
Allt sedan Göteborg erhöll särskild
skolinspektör, har innehafvaren af denna
befattning ansetts såsom själfskrifven sekreterare
i denna direktion.
Den närmare tillsynen öfver
småbarnsskolorna har ordnats sålunda, att för hvarje
månad två medlemmar af styrelsen - en
manlig och en kvinnlig - fått i uppdrag
att besöka skolorna under deras
verksamhet.
Den förhoppning på en framtida
oafbruten offervillighet för ändamålet, hvilken
stiftarne visade sig hysa genom att anslå
hela den först insamlade summan till
löpande utgifter i stället för att fastlåsa den
till en stående fond, har icke blifvit
sviken. Behöfliga medel hafva alltjämt
influtit än i form af årsafgifter, än såsom
tillfälliga gåfvor, än såsom testamentariska
donationer. Sällskapet äger nu ett kapital
af omkring 280,000 kronor, värdet af
fastigheterna - 113,000 kronor - däruti
inräknadt.
Ganska tidigt fann Göteborgs samhälle,
representeradt af »allmänna rådstugan», sig
manadt att ur stadskassan understödja
småbarnsskolan. Till en början anslogos
årligen 1,500 kronor; numera utgår detta
anslag fördubbladt.
Ar 1895 uppgingo samtliga utgifterna till
16,507 kronor. Utom af nämda anslag
betäcktes desamma af räntor 6,769: 94
kronor, årsafgifter 760 kronor samt af barnens
små veckoafgifter, hvilka inbragte ungefär
3,000 kronor.
Frukterna af den sådd, som åstadkoms
genom den lilla Göteborgska »kungliga
jubileumsfonden» af år 1839, kunna ju
omöjligen uppmätas med siffror. Därom äro dock
alla ense, att den stiftelse, som grundats
på denna fond, har sin rot i uppriktig
människokärlek samt att den gjort en god och
värdefull insats i uppfostringsarbetet under
mer än ett halft århundrade.
Småbarnsskolan har gjort stort gagn både för
hemmen och för den egentliga folkskolan. För
hemmen har den bringat hjälp i vården om
de små under arbetsbördans tryck,* och för
folkskolan har den ganska mycket
underlättat de skolpliktiga barnens skolgång, i det
dessa, sedan de på morgonen lämnat sina
mindre syskon i småbarnsskolans vård,
obehindradt kunna besöka sin skola i stället
för att måhända förrätta barnvårdaretjänst
i hemmet. Att småbarnsskolan gör
folkskolan tjänst genom en förberedande
utveckling af åtskilliga lärjungar, är ju äfven
tydligt. Slutligen må påpekas, att
småbarnsskolan genom sin lyckade form af
välgörenhet, som utöfvats utan allt braskande, gjort
god tjänst i socialt hänseende. Den har
* Göteborg har äfvenledes en mindre
anstalt, s. k. barnkrubba, för mottagande af
spädare barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
