Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:r 49
SVENSK LÄRARETIDNING.
703
sättas de sedermera i en omgifning, där
kanske både de själfva och deras verksamhet
betraktas med ringaktning ofvanifrån och
misstroende nedifrån, så är det icke underligt,
om en och annan lärare låter de andliga
intressena så småningom förkväfvas och med
själf belåtenhet slår sig i ro. I den
riktningen har nog mången lärares lif utvecklat
sig. Detta är att beklaga men förtjänar ej
att förlöjligas.
Att folkskollärarekåren är fullt medveten
om de brister, som tyvärr vidlåda
densamma, därpå har man sett många bevis. Men
den har kommit än längre, den sträfvar
allvarligt att afhjälpa desamma. Därom
vittnar bland annat den brinnande begärlighet,
hvarmed folkskolans lärare och lärarinnor
gripa hvarje tillfälle till ökad utbildning.
Det alltmera utvecklade föreningslifvet är ock
ägnadt att rycka läraren ur en farlig
isolering, afnöta en del kantigheter samt
uppfordra till själfkritik. Den lärarebild
Bondeson framställt, torde därför äga få
motstycken inom vår kår, och det må därför
ej förundra någon, att vi icke med glada
känslor kunnat bevittna det sätt, på hvilket
Bondeson funnit sig böra skildra oss för
allmänheten.
Det torde kunna invändas, att vi i detta
fall äro domare i egen sak. Och vi vilja
därför till slut återgifva ett omdöme om
lärarekåren, afgifvet af en framstående
medlem af det samhälle, författaren tillhör,
nämligen nuvarande ordföranden i Gröteborgs
folkskolestyrelse, en man, som under många år
varit i tillfälle att på nära håll lära känna
folkskolans lärare i deras dagliga arbete. I
sitt afslutningstal vid allmänna svenska
folkskolläraremötet i Göteborg 1893 yttrade han
följande: »För mig har deltagandet i detta
möte varit i högsta grad angenämt, emedan
jag därunder fått tillfälle att stifta
bekantskap med många framstående medlemmar
af vår folkskollärarekår, hvilken jag redan
förut lärt värdera såsom i ovanlig grad
trogen i det lilla och vaken för det stora i
lifvet, egenskaper, som mäktigt bidragit att
utveckla vår folkskola och föra henne dit,
där hon nu står.» Hjalmar Berg.
FÖR DAGEN.
Om abnorma skolbarn
förefunnos uti 1893 års berättelse om
Sveriges folkskolor för första gången
några uppgifter. I berättelserna för år 1894
och 1895 lämnas rörande denna fråga
ytterligare upplysningar med stöd af de
nu något fullständigare primäruppgifterna.
Dock bör härvid märkas, att
barnantalen äfven dessa sistnämda år voro s. k.
minimital, som möjligen lågo djupt
under de verkliga. På sina ställen voro
nämligen sannolikt uppgifterna för låga.
Inom åtskilliga distrikt, som inga
uppgifter lämnat, torde sådana barn icke
desto mindre hafva förekommit. Om vi
närmast hålla oss till berättelsen om
Sveriges folkskoleväsen för 1895, så hade
icke mindre än 638 skoldistrikt helt en-
kelt underlåtit att lämna några
upplysningar. Förnyad skriftväxling gjorde, att
uppgifter om ytterligare 147 abnorma
barn inflöto.
Enligt utsända formulär hade
uppgifter infordrats från hvarje skoldistrikt dels
j om huru många barn inom 7-14 års
j ålder, som voro behäftade med ett af
lytena döfstumhet, blindhet eller
sinries-slöhet, dels om antalet barn af samma
kategori, som voro behäftade med mer
än ett af förenämda lyten.
Den af ecklesiastikdepartementet
uppgjorda tablån visar, att år 1895 ledo af:
enbart döfstumhet ___........_________ 775
blindhet..-..............-......-~ 175
» sinnesslöhet_____.....-.....––- 1,345
och af mer än ett bland nämda lyten____97
hvadan hela summan blir_______....... 2,392
Motsvarande siffror voro för 1894
något större för de döfva och med mer än
ett lyte behäftade men [något mindre för
de blinda och sinnesslöa.
Af ofvanstående 2,392 abnorma barn
kommo 2,038 på landsbygden och 354
på städerna. Siffran för Stockholms stad
utgör 48, d. v. s. just talet för de
abnorma barn, som undervisats i
abnormskolor, ehuru föga troligt är, att alla de
abnorma barnen verkligen varit i sådana
skolor intagna. I Göteborg uppgifvas icke
mindre än 51 på en folkmängd, som ej
är ens hälften så stor som hufvudstadens.
Af de olika länen har Göteborgs ryckt
upp i främsta rummet - naturligtvis i
följd af det stora antalet i Göteborgs
stad. Dess siffra är 152; närmast kommo
Östergötlands med 148 och Malmöhus,
som 1884 hade största antalet eller 165,
men nu minskat siffran till 141. Minsta
antalet har Gotlands med 27; närmast
kommer Norrbottens med 52.
Enligt de särskilda anteckningar, som
äro primäruppgifterna bifogade, skulle
flera märkliga fall i fråga om dessa
lyten förekomma, Sålunda, förklaras
döf-sturnheten hos några ej vara fullständig;
hos andra skulle icke både döfhet och
stumhet samtidigt äga rum, och tre gånger
skulle det ytterligt sällsynta fallet af
stumhet utan döfhet förekomma.
Af de sinnesslöa skulle 16 vara
idioter, 7 i mindre grad sinnesslöa, l
half-idiot och l nästan idiot, men anser
departementet en del af de uti dessa
anmärkningar förekommande uppgifterna
öfverdrifna, enär väl blott en erfaren
fackman förmår skilja verklig
sinnesslö-het eller idioti från en skenbar, som
beror på en förståndsutveckling, hvilken
hämmats genom bristande sinnesintryck.
Af döfstumhet och blindhet ledo............ 3
» döfstumhet och sinnesslöhet ............ 81
» blindhet och sinnesslöhet ..–––––––- 7
» döfstumhet, blindhet och sinnesslöhet 6
Summa 97
För öfrigt finnas inom alla dessa
kategorier växlande kombinationer af de
skilda lytena. Att märka är å ena
sidan att här ej upptagits sådana
olyckliga, som lida af andra lyten, t. ex.
fallandesot eller krymplingskap, och
antagas får väl å andra sidan, att uti den
ganska höga siffran 1,345 ingå åtskilliga
af dem, som annars betecknas med
benämningen »andesvaga» och hvilkas tunga
lott man nu är betänkt att medels vård,
undervisning eller fostran på bästa sätt
lindra.
72 lärare- och lärarinnetjänster
äro ledigannonserade i dagens nummer
af Svensk Läraretidning, däraf 55 tjänster
vid folkskolan samt 17 vid mindre
folkskolan och småskolan.
Vi erinra
om de af docenten Frans von Schéele
i n:r 45 och 47 införda uppropen
angående en psykologisk undersökning. Svar
insändas före årets slut under adress
Linnégatan 18, Uppsala.
Minst 7OO kronors kontant lön
och i följd häraf statsbidrag med 466 kr.
67 öre utgick år 1895 till 76 procent
af rikets ordinarie folkskollärare och
lärarinnor. Frånräknas vikarierna, blir det
80 , som hade 700 kr.
Medelkostnaden
för hvarje folkskolebarns undervisning
var år 1895 för hela riket 21 kr. 99
öre. År 1885 blott 17 kr. 16 öre. Högst
var den i Malmöhus län med 28,97;
lägst i Västerbottens med 10/26. I
Stockholms stad utgjorde den 70 kr. 56 öre.
På 1OO kvadratkilometer
funnos år 1895 i vårt land i medeltal
2,71 skolor, hvilket visar en ökning från
1885 med 0,25. I de särskilda länen
betingas naturligtvis de olika siffrorna
af folkmängdstätheten. Sålunda har
Malmöhus län 19,81, Kristianstads 10,42
samt Göteborgs och Bohus län 10,29.
Öfriga län växla mellan 8,49 och 1,69.
Tre norrländska län hafva synnerligen
små siffror: Jämtlands 0,64, Västerbottens
0,58 och Norrbottens ej mer än 0,33.
Antalet lärare och lärarinnor följer
naturligtvis ungefär samma lagar som
skol-antalet.
Det företag,
som i förra numret omnämnes såsom
varande under planläggning, har - att
döma af ingångna skrifvelser - rönt
lifligt erkännande inom lärarekåren.
»Jultomtens redaktion har - skrifver en
l insändare - onekligen de största
förutsättningarna att på ett lyckligt sätt lösa
frågan om barn- och ungdomsläsning.»
Ehuru det må synas öfverflödigt, hafva
vi dock af förekommen anledning velat
lämna den upplysning, att det ifrågasatta
företaget naturligtvis kommer att blifva
helt olika alla andra hittills i vårt land
igångsatta företag på detta område och
sålunda ej kommer att konkurrera med
dem. Mera anse vi oss icke på frågans
nuvarande stadium böra meddela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
