Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
728
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
I. Ärende behandladi af kretsarna 1897.
1. En nationaldag.
II. Ärenden under fortsatt behandling,
a) Rörande skolans organisation.
2. Folkskolans plats i vårt skolsystem.
3. En allmänt medborgerlig
bildningspröf-ning.
4. Högre folkskolor.
5. Den fortsatta undervisningen, (Jämför
n:r 29 :o motion från Allbokretsen.)
6. Åstadkommande af ordentligare
skolgång.
7. Särskild uppfostran åt vanartade och i
sedligt afseende försummade barn.
b) Hörande lärarebildningen.
8. Lärarebildningsfrågan (begynnelsekurs i
tyska språket vid seminarierna m. m.).
9. De akademiska feriekurserna.
10. Fortbildningskurser för lärarekåreii.
11. Den pedagogiska litteraturen.
Val af ledamöter i
litteraturkommittén.
12. Lärarebibliotek.
13. Pedagogiska resestipendier
(stipendiaternas berättelser m. m.).
14. Lättare tillfälle att genom resor lära
känna vårt land.
c) Rörande undervisning, undervisningsmedel,
skolornas utrustning m. m.
15. Ett ljudenligare stafningssätt.
(Jämför n:r 30: motion af Fridtjuv Berg.)
16. Undervisningsmateriel (förteckning
öfver undervisningsmateriel m. m.).
17. Bibliska planscher.
18. Skolutfärder.
19. Barn och ungdomslitteratur. (Förelag
från styrelsen för Svensk Läraretidnings
Förlagsaktiebolag.)
20. Lärjungebibliotek.
21. Principer för betygsgradema i
folkskolan.
d) Rörande skolans historia.
22. Material till en svenska
folkundervisningens historia.
23. Ett skolhistoriskt museum.
e) Rörande lärarnes ekonomiska och rättsliga
ställning.
24. Folkskollärarnes lönefråga (ett andra
ålderstillägg).
25. Pensionsfrågan.
26. Kofodersfrågan.
27. Småskollärarepersonalens rättsliga
ställning.
28. Förändring af stadgan för organister
och klockare.
III. Motioner inkomna under 1897.
29. Bör fortsättningsskolan blifva
obligatorisk? (Allbokretsen.)
30. Rättstafningsreformeii. (Fridtjuv Berg.)
31. Skolpremier. (Strängnäskretsen.)
32. Åskådlighetsprincipens tillämpning på
innanläsningen. (Norra Helsinglandskretsen.)
33. Trädgårdsskötseln i folkskolan.
(Sydvästra IJpplandskretsen.)
34. Öfverbefolkningen inom folkskolan.
36. Tuberkulosen i skolorna. (Alfta-Ofvan-
åker-Voxna kretsen.)
36. Minnesvård öfver Abraham Rundbäck.
(Kongakretsen.)
37. Förändring i arbetssättet inom
föreningen. (Valbo-, Hille- och Gäfle-kretsarna.)
38. Ändring af stadgarnas bestämmelser
angående sekreterare och kassaförvaltare. (E.
Hammarlund.)
39. Ombudsmöte i Norrköping 1898.
(Fridtjuv Berg.)
40. Ändradt sätt för stipendiefördelnmgen
inom Sveriges allmänna folkskollärareförening.
(Fridtjuv Berg.)
IV. Speciella föreningsårenden.
a) Rörande föreningens organisation.
41. Röstberäkningen inom f ö reningen.
(Ombudemötet.)
42. Rättighet för lärare att blifva medlem
af S. A. F. utan att tillhöra någon
kretsförening. (Ombudsmötet.)
43. Centralstyrelsearbetets anordning
(centralstyrelsens arbetsordning m. m.).
44. Föreningens länsombud:
Länsombudens berättelser.
Länsombudens ställning.
Val af länsombud för 1898.
Samverkan mellan länsombuden och
kretsarna.
Rättighet för länsombuden att låta
trycka sådana meddelanden, som
skola utgå i ett större antal.
45. Förbindelsen med kretsarna och
föreningsmedlemmarna (nytt expeditionssätt för
årsskriftens utsändning m. m.).
46. En sång- och musikkommitté inom
föreningen.
b) Rörande föreningens förhållande till andra
institutioner.
47. Samverkan med Svensk Läraretidnings
Förlagsaktiebolag.
Val af ledamot i styrelsen för Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
48. Samverkan med andra lands allmänna
lärareföreningar.
Val af korresponderande ombud.
c) Rörande föreningens ekonomi och
förvalt-ning.
49. Redogörelse för ekonomien under 1897.
50. Användningen af Jultomtens resesti
pendium för 1898.
51. Användningen af Tummelitens
gåfvo-medel för 1898.
52. Användningen af Folkskolans
Barntidnings pedagogiska stipendium för 1898.
53. Kretsarnas beslut om ansvarsfrihet.
54. Kretsarnas beslut om arvoden.
55. Förslag om arvoden för 1898.
56. Val af tjänstförrättande inom
centralstyrelsen.
57. Planläggning af årsskriftens innehåll.
58. Pedagogisk småskrift för 1898.
59. Fördelning af arbetet för årsskriften.
Centralstyrelsens rätt att för sina
arbeten anskaffa och aflöna
behöfliga biträden.
Hr O. Löwendahl har bestridt, att
styrelsen äger rätt att utan kretsarnas
hörande för sina arbeten anskaffa och aflöna
behöfligt biträde. Jag åter häfdade i min
förra uppsats en motsatt uppfattning. De
skäl, jag då anförde, hafva icke kunnat
jäfvas. Det står nämligen fast, att
centralstyrelsen under föreningens hela tillvaro gjort
bruk af en sådan befogenhet; att kretsarna
och särskildt revisorerna ägt kännedom
härom ; att de senare städse tillstyrkt och de
förra lika ofta godkänt ansvarsfrihet för
styrelsens förvaltning enligt berörda
uppfattning.
Denna tolkning af stadgarna är från
början kommen från deras författare, och un- |
der de tolf år jag varit medlem af
styrelsen har jag aldrig, så vidt jag kan erinra mig,
hört någon styrelsens medlem uttala något
tvifvel om styrelsens befogenhet i detta
hänseende.
Under sådana omständigheter är det utan
betydelse, om stadgarna uttryckligen gifva
styrelsen rätten i fråga eller blott
förutsätter den. Som hvar och en, som läst
föreningens stadgar, vet, är detta senare
förhållandet.
E § 17 bestämmes en fast årlig
med-lemsafgift, i § 19 att föreningen själf
bestrider nödiga utgifter, i § 20 att styrelsen
är ansvarig för dess tillgångar samt i §§
21 och 22 om revision och ansvarsfrihet.
Endast om resekostnad samt om
kassaförvaltare- och sekreterarearvode finnas
särskilda bestämmelser,, huru styrelsen skall
förfara vid anslagens bestämmande.
Stadgarna förutsätta dock på flera ställen, att
styrelsen utför arbeten, som kräfva andra
utgifter än ofvannämda. Se §§ 9, 10 och
framför allt § 15, där styrelsen i momentet
3 får rättighet att »vidtaga de åtgärder,
som af besluten föranledas»^
Hvar och en, som känner vår värl<J
aldrig så litet, vet nog allt för väl, att
beslut om vidtagandet af åtgärder för att
verkställa någonting innebär icke blott ett
bestämmande af, hvad som skall göras, och
huru detta bör utföras,, utan är tillika i
regeln en penningefråga, d. v. s. en anslagsfråga.
Att förplikta en styrelse att »vidtaga de
åtgärder, som af besluten - föreningens -
föranledas», utan att däri låge underförstådd
rätten att härför använda de medel, som
äro ställda till styrelsens förfogande, vore
sålunda meningslöst
Nu tycker hr L., att styrelsen borde ett
år i förväg framlägga förslag till utgiftsstat
för det kommande året. Utom det,, att detta
obestridligen vore att anmoda kretsarna att
fatta beslut om de åtgärder, som skola
vidtagas, så skulle det i hög grad hämma,
försena och fördyra samt i många fall nästan
omöjliggöra styrelsens verksamhet. Dessutom
kräfde då konsekvensen, att äfven
inkomst-stat föresloges, hvilket ju innebure, att med- j
lemsafgifterna skulle växla.
Den, sona sätter sig närmare in i denna
fråga, skall snart inse, att. en förening
fördelad i mera än 200 kretsar icke kan
sysselsätta sig med detaljerna af föreningens
utgifter. Antingen skulle kretsarna
verkligen pröfva och ändra efter sin öfvertygelse
styrelsens förslag eller ock utan vidare
godkänna dem. I senare fallet vore deras
befattning med dessa frågor endast en
formsak, ägnad dels att onödigtvis betunga
kretsarnes och styrelsens funktionärer, dels att
minska styrelsens ansvarskänsla för medlens
handhafvande. I förra fallet åter skulle
utgiftsförslaget komma tillbaka i en sådan
mångfald af variationer, att något beslut i
en del frågor icke hade kommit till stånd;
hvilket lätt kunde leda till, att styrelsens
arbeten snäste afstanna.
Den nuvarande ordningen innebär
däremot, att föreningen ställer till styrelsens
förfogande en viss afgift för hvarje
medlem. Därmed har styrelsen att hushålla
efter bästa förstånd och med den kontroll
stadgarna bestämma. Något samlande af
kapital har näppeligen från början varit
afsedt, men att ett mindre sådant genom
styrelsens sparsarnhet likväl uppstått, medför
den fördelen, att föreningens verksamhet ej
blir allt för mycket beroende af en
tillfällig förhöjning i utgifterna eller minskning i
inkomsterna.
Den, sorn icke finner tillräckliga
garantier mot slöseri med föreningens medel i
den nuvarande revisionen och de årligen
återkommande styrelsevalen, bör söka ätt
genom stadgeändring få garantierna ökade
antingen på det sätt, hr L. antydt, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
