Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR
N:r 1.
(836,)
STOCKHOLM, 5 JANUARI 1898
Prenumerationspris;
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., V2 år 2
kr.,V4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
17:e årg.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp.
Kontorstid: 10-1, 4–6. »
Allm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare:
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos
Iduns Kungl. Hofboktryckeri Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå
samt å allm. tidningskontoret
Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och vigselannons
l kr., dödsannons 2,00 kr.
Annons bör vara inlämnad
senast måndags afton för att
inkomma i veckans nummer.
Tolstoi om uppfostringsfrågan.
Af J. Stadling.
1. Biografiska notiser.
ef ve Leo TolMoij den ryske magnaten^den ftore artisten och
författaren till »Krig och fred» och >$Ånna Kareniua», är
känd och erkänd öfver hela den civiliserade världen såsom ett af
nittonde århundradets förnämsta snillen; den originelle tänkaren
från Jasnaja Pol j ana är mindre
känd och ännu mindre förstådd,
icke blott af den stora
allmänheten utan äfven af sina beundrare
och belackare, under det att
människan och människovännen Lef
Ni-kolajevitch väcker aktning äfven
hos hans meningsmotståndare, och
kärlek hos alla, som lära känna
honom.
Mer än en gång hafva vi hört
uttalanden sådana som:
»Författaren Tolstoi beundrar jag, men
skomakaren Tolstoi drar jag på
munnen åt!» Och likväl tro vi, att
mänskligheten har oändligt mer att
lära af tänkaren, människovännen
och * skomakaren» Lef
Nikolajevitj som lärer och lefver
brödra-kärlekens evangelium, sådant det
förkunnas i vår Frälsares
»bergspredikan», än af romanförfattaren
Tolstoi.
Ingen, sorn allvarligt och
fördomsfritt gifver akt på tidens
tecken, kan undgå att i Leo Tolstoi
igenkänna en af de sällsynta lärare
och siare, som uppträda endast vid
stora och afgörande vändpunkter i
mänsklighetens historia, och
hvilkas betydelse först i kommande
tider kan fullt uppskattas. Hans snille inskränker sig icke endast till
någon viss tid eller rör sig allenast vid periferien af människolifvet
utan tränger till dess kärna och medelpunkt - kärleken.
Till börden tillhörande det ringa fåtal, hvilkas företrädesrätt
är att lefva och njuta af det stora flertalets arbete och möda, hör
han genom tänkesätt och sinnelag till småsyskonen, som undertryckas
och trampas af de stora: samtidens alla lidanden, i hans land
skärpta genom de ytterliga motsatserna mellan det lysande eländet
bland öfverklassen och det nakna
armodet bland massorna, hafva
städse i hans stora hjärta funnit
ett varmt deltagande icke blott i
ord utan i gärning och sanning.
Ur detta lefvande lif af
tänkande och handlande i förening hafva
Tolstois religiöst-moraliska läror
(for honom äro moral och
religion, lära och lif oskiljaktiga) och
paradoxer härflutit, i hvilka hans
moraliska snille sträcker sig vida
framom nutiden.
Hvilken ställning man än må
intaga till hans läror och exempel,
torde likväl alla vara ense därom, att en
sådan mans uttalanden i lifvets
viktigaste frågor åtminstone
förtjäna att allvarligt
uppmärksammas.
Vi ämna här i en följd af
artiklar särskildt rikta
uppmärksamheten på Tolstois tankar i
uppfostringsfrågan, sådana de
framträda dels i hans skrifter och dels
i hans personliga arbete för
folkbildningens sak.
Hittills hafva, oss veterligt, hans
afhandlingar rörande
uppfostringsfrågan icke offentliggjorts på något
annat språk än ryska, och hans
arbete i folkupplysningens tjänst är blott föga kändt i västerlandet.
Författaren till denna artikelserie har haft lyckan att af Tolstoi
personligen erhålla hans originalafhandlingar rörande
uppfostringsfrågan samt att på ort och ställe taga kännedom om hans arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
