Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 4
SVENSK LÄRARETIDNING.
57
II) som år 1899 tjänstgjort tio år och
därutöfver:
i sta- å
lands-derna: bygden:
lärare............................ 421 3,028
lärarinnor______.........- 481 344
III) som under 1889 fingo sin första
ordinarie anställning och hvilkas tionde
ordinarie tjänsteår sålunda utgår under år 1899:
i sta- å
lands-derna: bygden:
lärare........___............. 17 115
lärarinnor..................... 32 27
FÖR DAGEN.
Lönefrågan och
folkskollärarnes biförtjänster.
Då sammansatta stats- och
lagutskottet vid 1896 års riksdag hemställde,
att riksdagen med anledning af hrr j
Hammarlunds och Högstedts då väckta |
motioner i folkskollärarnes lönefråga |
måtte i skrifvelse till k. m:t anhålla
om en utredning, huruvida och under
hvilka villkor ordinarie folkskollärare
skulle kunna erhålla ett andra
ålderstillägg, framhöll nämda utskott i
motiveringen,
att ett ej obetydligt antal folkskollärare
jämte denna tjänst bestrida befattningar, h
varigenom de bereda sig en biförtjänst till sådant
belopp, att vederbörande församlingar icke
kunna känna sig uppfordrade att bidraga till
ett andra ålderstillägg.
Under debatten i första kammaren
blef detta uttalande föremål för
gensagor men försvarades kraftigt af
biskop Billing samt hr Liss Olof Larsson.
I andra kammaren blef det däremot
med stort flertal Ogilladt, och det kom
på grund häraf ej att ingå i
riksdagens skrifvelse af den 11 maj 1896.
Bland de myndigheter, hvilkas
mening rörande denna riksdagsskrifvelse
blifvit af k. m:t inhämtad, synes, af
ecklesiastikministerns redogörelse att
döma, det af andra kammaren
förkastade uttalandet hafva funnit genljud
endast hos domkapitlen i Uppsala och
Västerås. Dessa hafva, heter det,
varit af den uppfattningen, att något
andra ålderstillägg icke borde gifvas åt
lärarinnorna, samt
att icke heller alla manliga lärare, af
hvilka många med sin läraretjänst förenade
andra befattningar, torde vara i verkligt behof
af sådant ålder s tillägg. Domkapitlet i
Västerås anser därjämte, att en eller annan
lärare icke kunde sägas hafva gjort sig så
förtjänt af församlingen, att denna kunde känna
sig uppfordrad till att höja hans lön, ehuru
ej mot hans tjänstgöring gjorts någon
anmärkning med laga påföljd enligt gällande
folkskolestadga. Äfven härpå ansåge sig
domkapitlet böra lägga någon vikt, då
försnm-lingarnas utgifter för folkskoleväsendet redan
vore ganska tyngande.
Bland de uppgifter för år 1896,
hvilka ecklesiastikministern infordrat från
skolrådsordförandena och i
samnian-drag meddelat i sitt anförande till
statsrådsprotokollet, finnas äfven åtskilliga
siffror, som sprida ett intressant ljus
öfver folkskollärarnes af Västerås
domkapitel så mycket omordade
biförtjänster. Af dessa uppgifter, som
återgifvas fullständigt här ofvan i dagens
nummer, framgår, att följande antal
folkskollärare och folkskollärarinnor
hade biförtjänster på 100 kronor och
därutöfver:
i städerna: å landsbygden:
klockare- och
organist-befattning............ 20 1,037
endast klockaretjänst 3 180
endast organisttjänst.– 8 90
annan befattning i
församlingens tjänst
eller kommunalt
uppdrag .........._.......... 72 134
befattning i statens
tjänst.................. 19 22G
Hela antalet, som hade annan
bi-sysselsättning än i församlingens eller
statens tjänst, utgjorde i städerna 122
och å landsbygden 412, och detta på
en kår, som räknar omkring 6,400
medlemmar.
Ungefär samtidigt med
statsverkspropositionen har inom riksdagen
blifvit utdelad en på finansdepartementets
föranstaltande utarbetad och utgifven
»Sammanfattning af afgifna
redogörelser rörande förening af statstjänst med
annan tjänstebefattning, för hvilken lön
eller arvode erhållits». Det är en
volym i kvart på icke mindre än 113
sidor, och dock äro här icke medtagna
sådana mera privata men
understundom måhända rätt gifvande
bisysselsättningar som ordförandeskap,
leda-motskap eller revisorskap i styrelser
för bolag o. d. Af intresse skulle
varit, om de i förteckningen medtagna
blifvit, i likhet med folkskollärarne,
ordnade i grupper allt efter förtjänstens
storlek. De båda första grupperna (med
under 100 kronor och med 100
kronor) hade i så fall möjligen blifvit
skäligen fåtaliga, men den tredje (med
öfver 100 kronor) hade väl till gengäld
blifvit så mycket mera betydande -
antagligen så betydande, att den med
fördel bort fördelas i flera (med 100-
500, 500-1,000,1,000-1,500, 1,500-
2,000 kronor o. s. v.).
Äfven i sitt nuvarande skick är
förteckningen emellertid ganska
upplysande. Sålunda finner man, att t. ex.
inom Västerås stift en läroverksadjunkt
är »af domkapitlet tid tals förordnad
att biträda med prästerlig tjänstgöring
i vissa, stiftsstaden närbelägna
församlingar», en annan »syssloman vid
länslasarettet och kurhuset»; att inom
Uppsala stift en adjunkt är disponent i ett
bryggeriaktiebolag, en annan direktör
i ett spritvaruförsäljningsbolag; inom
Växjö stift en adjunkt (med efori
tillstånd) telegrafassistent, en lektor
lif-försäkringsagent, kassaförvaltare hos
hushållningssällskapet, föreståndare för
frökontrollanstalt och kontrollant vid
denaturering af brännvin; inom
Göteborgs stift en adjunkt verkställande
direktör i ett pantaktiebolag; inom Her-
nösands stift en lektor sekreterare i
häl-sovårdsnämden, sekreterare i
jaktvårdsföreningen, ledamot af bankstyrelse
samt agent för fyra in- och utländska
försäkringsbolag m. m., m. m.
Onekligen hade det varit något eget,
om regeringen samtidigt med
offentliggörandet af denna förteckning
kommit med det förslaget, att endast de
folkskollärare skulle efter 10 års väl
vitsordad tjänstgöring erhålla ett
andra ålderstillägg på 100 kronor,
hvilka icke kunnat skaffa sig någon af
dessa små blygsamma biförtjänster,
hvilka stå ett mindretal af
folkskollärarekårens medlemmar till buds.
Till ecklesiastikministerns stora
berömmelse må det emellertid erkännas,
att han vid det af Västerås’ domkapitel
förfäktade förslaget fäst jämt upp det
l afseende det förtjänat, och vi taga för
j gifvet, att riksdagen skall härutinnan
j följa hans föredöme. Den klara och
öfvertygande motivering,
ecklesiastikministern lämnat och som återgafs i
förra numret, bör väga särdeles tungt
vid frågans afgörande.
De 192 läsdagarna
hafva, såsom synes här längre fram,
redan gjorts till föremål för en
riksdagsmotion.
Lösnummer
för komplettering af 1897 års årgång
böra skyndsamt rekvireras, enär vi blott
någon kortare tid gömma öfverblifna
nummer. Alla nummer för i fjor kunna
ännu erhållas. Priset är 10 öre pr
exemplar jämte 4 öre i porto för hvarje
sändning.
I dag
träder nya folkskolestadgan af den 10
december 1897 i tillämpning utom i
hvad angår tillsättning af
folkskolläraretjänst, som är ledig före denna dag.
På huru många ställen hafva månne
åtgärder vidtagits, så att den nya
stadgans bestämmelser redan nu kunna
till-lämpas?
Jultomtens pristäflan.
Enligt tillkännagifvande i senast
utkomna årgång af Jultomten utdelas för
de två bästa för barn afsedda berättelser,
i som före den 14 mars 1898 insändas
un-\ der adress.Svensk Läraretidning,
Stock-| holm, ett första pris å 250 kr. och ett
| andra pris å 150 kr. Såsom prisdomare
jämte redaktionens tre medlemmar
kom-i ma att fungera skolföreståndarinnan
fröken Anna Sandström, professor
| Ernst Carlson och skriftställaren
Hellen Lindgren. De närmare
bestämmelser, som gälla för pristäflan,
angifvas på annat ställe i dagens nummer.
Folkskollärarnes lönefråga
l skall i riksdagen undergå sin första
! förberedande behandling inom statsut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
