Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
»myckna lärdomen i skolan», menade tal:n,
blir den, att barnen få afsmak för
jordbruksarbetet, bli oförnöjda med statkarlens lott och
begifva sig till städerna eller fabrikscentra.
För Öfrigt behöfde ej statfolkets barn så >
mycken lärdom». Som folkskolans utveckling i
nuvarande riktning medförde jordbrukets
ru-in(!\ yrkade talrn en > ref orm», gående därpå
ut, att skolans pensa minskas, åtminstone för
de »stackars statbarnen», som så tidigt som
möjligt behöfva genom kroppsarbete bidraga
till sitt uppehälle.
Hr Jansson (landtbrukare från Roslagen)
kunde icke anse skolan som orsak till det af
inledaren åberopade missförhållandet, som helt
enkelt vore en lönefråga, hvilken lättast och
naturligast löstes därigenom, att hrr agrarer
förbättrade sina statares ekonomiska ställning.
Landtbrukaren Carlsson å Viby varnade på
det allvarligaste för att i likhet med inledaren
betrakta folket som arbetsmaskiner. Stataren
vore människa lika väl som godsägaren och
berättigad till att få sin ställning förbättrad.
Folkets barn finge ej lära för mycket, allra
minst i Stockholmstrakten, där skolväsendet
på flera ställen vore vida sämre ordnadt än
i fjärran landsbygden. Vi agrarer, menade
tal., måste följa med vår tid. Tullskydd, goda
år och bra betaldt för landtmannaprodukter
böra mana oss till att låta andra också lefva.
Man borde akta sig för att i likhet med
socialisterna - och nästan värre än dessa - i
tid och otid bråka, klandra och klaga.
Friherre G. af Schmidt var öfvertygad om,
att folkskolan redan gjort »otroligt mycket
godt» - fast den ej kunnat göra allt. Tal.
varnade dock för den åsikten, att folkskolan
vore fullkomlig och utan behof af
förbättringar och reformer. En synnerlig praktisk
reform vore, enligt tal. mening, den, att
folkskolan blefve indelad i två kurser: en mindre,
4-årig och obligatorisk med undervisning i
läsning med utredning af innehållet, skrifning
och räkning samt dessa ämnens tillämpning.
I denna skulle barnen börja skolgången vid
8 års ålder och sluta vid 12 år. Och en
större, tvåårig, frivillig och fullständigare kurs
för dem, som ville och kunde begagna sig af
densamma.
Diskussionen skulle utgöra svar på frågan.
Vid sammanträdet utdelades den bekanta
från Gröteborgs Aftonblad härstamniande
broschyren : »Några bref om det allmänna
skolväsendet i Sverige» af Junius. -w.
Dödsfall.
J. Saxéll "f". Den 21 januari afled
f. d. klockaren och organisten i Järnboås
Jonas Saxen i en ålder af 88 år.
Han var född 1810 i Gåsborns försam
ling. Redan 1834 antogs han till organist
och klockare i Gåsborn, och den 31 maj
1836 blef han sockenskolmästare, klockare
och organist i Järnboås. Först efter 51 års
tjänstgöring tog han 1887 afsked från
klockare- och organistbefattningarna. Han
innehade medalj för medborgerlig förtjänst och
för vaccinationens befrämjande.
Närmast sörjes han af barn, barnbarn
och barnbarns barn.
Utlandet.
Vacker Topelius-hyllning från Finlands
barn. På initiativ af Sylviaföreningen (f. d.
Majföreningen), hvars hedersordförande
Topelius är, kringsändes för en tid sedan till
lärare och lärarinnor i Finland en skrifvelse
med förslag, att de barn, hvilka önskade hylla
skalden Topelius med anledning af det varma
intresse han visat för djurskyddsarbetet bland
barnen, icke skulle använda sina anspråkslösa
medel till blommor utan hellre bilda en
summa, hvilken skulle öfverlämnas åt skalden
med anmodan, att han skulle bestämma, på
hvilket sätt medlen skulle användas till
förmån för djurskyddsarbetet bland Finlands
barn. Kallelsen hörsammades äfven i alla
delar af landet, och har medelst denna
insamling, hvarvid hvarje barn erlagt högst 10
penni, till Sylviaföreningen influtit icke mindre
än 1,404 mark, hvilken summa ock nu
öfverlämnats åt skalden.
Ett Pestalozzimonument skall resas i
Zu-rich, den berömde pedagogens födelsestad.
Kostnaderna beräknas till 70,000 francs,
hvaraf kantonen Zurich ensamt bidrager med
44,000. Förarbetena på monumentet har
börjat, och det väntas färdigt till nästa
sommar.
En originell plan för anskaffande af
penningar i Englands allmänna lärareförenings
understödskassor har blifvit uppgjord af
kretsföreningen i staden Cheltenham. Denna plan,
som af nämda krets på det varmaste
aiibe-fallés hvarje föreningsmedlem, består helt
enkelt däruti, att man köper sitt behof af té
från en viss firma, med hvilken of verensko
m-| melse träffats, att en viss procent (motsvarande
j mellanhändernas förtjänst) af köpesumman
skall öfverlämnas till understödskassorna i
fråga. Om hvarje föreningsmedlem köper
endast ett skålpund hvar under tiden före nästa
påsk, så kommer då en summa af omkring
9,000 kronor att tillfalla nämda kassor. I den
mån teinköpen blifva större, blifva
naturligtvis de däraf härflytande bidragen till
kassorna större. Man kan, menar planens
upphofsman, blott genom att undvika
mellanhänder vid inköpen af té bereda nämda kassor
en årlig inkomst af bortåt 20,000 pund (360,000
kr.), och det utan någon extra utgift för
föreningens medlemmar.
Jultomtens resestipendium
för pedagogiska studieresor.
I enlighet med skrifvelse af den 14
oktober 1897 har af tidningen Jultomtens
ägare, Svensk Läraretidnings
Förlagsaktie-| bolag, ett belopp af 1,400 kronor blifvit
för år 1898 ställdt till centralstyrelsens
förfogande att under året utgå såsom
resestipendier åt lärare och lärarinnor, hvilka
däraf anses kunna draga största pedagogiska
fördel.
Med anledning häraf får centralstyrelsen
härigenom inbjuda de lärare och lärarinnor
vid rikets folk- eller småskolor, som af
sådant stipendium önska blifva delaktiga, att
härom inkomma med ansökan till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening inom den 15 nästkommande
februari.
Ansökningarna böra innehålla uppgift örn
det önskade reseunderstödets belopp (dock
högst 500 kronor), de skolförhållanden, som
sökanden företrädesvis ämnar studera, de
trakter inom Sverige eller grannrikena eller
öfriga land, dit resan komme att ställas,
samt för den händelse något icke skandina^
viskt land skulle besökas, ett af sakkunnig
person utfärdadt intyg om härför nödig
språkkännedom.
För möjliggörande af en rättvis
fördelning vore det önskligt, att hvarje ansökan
dessutom åtföljdes af sådana betyg eller
intyg, som af sökanden anses kunna i öfrigt
styrka hans kompetens, jämte uppgift å den
plan, enligt hvilken sökanden ämnar
bedrifva sina studier, samt å det förberedande
arbete, som han på förhand möjligen utfört
för att kunna för egen och för folkskolans
räkning draga tillbörligt gagn af resan.
Centralstyrelsen förbehåller sig att efter
tagen kännedom härom samt efter
inhämtande af de upplysningar, den ytterligare
kan anse erforderliga, efter bästa omdöme
bestämma hvilka af de sökande, som under
året böra af ifrågavarande pedagogiska
resestipendier erhålla del.
Den, som af sådant stipendium kommer
i åtnjutande, är skyldig att inom årets
utgång till centralstyrelsen ingifva en
berättelse öfver under resan gjorda pedagogiska
rön och iakttagelser.
Stockholm den 8 januari 1898.
, Centralstyrelsen
för Sverigesallmännafolkskollärareförening.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och Å brefkort.
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, Jämnas utan afseende.)
45. -r i G. Eder skrifvelse är
öfverläm-nad till härvarande tidningsexpedition, som
nog ställer om att Ni får äfven n:r 1.
46. B. U-r. 1) Klockare och organist skall
begära tjänstledighet af kyrkorådet. 2) Beror
på under hvilka villkor tjänstledigheten
beviljas.
47. Övar. Hvarken det ena eller andra
utan, som det heter i rubriken, det antal
dagar under hvilka skolan bort vara i
verksamhet. Under helgdagar har skolan ej bort vara
i verksamhet men väl däremot under extra
lofdagar. Dessa senare upptagas i kol. 49.
Genom att draga summan af kol. 48 och 49
från kol. 47 fås det verkliga antalet läsdagar.
48. G-sta. Ja, om propositionen
oförändrad godkännes.
49. Olle Petter. Se denna tidning för i år
sid. 40, spalt 2!
50. Bohusläning. Ja, enligt ännu gällande
reglemente af den 29 sept. 1853.
51. Gabriel. Ja, då han icke själf klagar,
har han rätt att genast efter valet söka ny
tjänst.
52. S. g. n. Någon fullständig bok härom
finnes ej. Det mest fullständiga arbetet är
»Svenska folkundervisningens utveckling från
reformationen till 1842» af Nils Torpson.
53. Revisor II. / Pastors uppgift är i
öfverensstämmelse med ett kungl, prejudikat i
ämnet.
54. Nosrefotsirk. 1) Ett rum och kök.
2) Antagligen icke förrän fram på våren. 3)
Nej. 4) Skolrådets ordförande har härtill ingen
obligatorisk skyldighet.
55. A. L. Här föreligger ju icke något
som helst tvång, men de flesta lärare hafva
väl ett vanligt porträtt, och kan man glädja
sina kamrater genom att låna bort detta på
kort tid, så synes man böra göra det- I det
fall att anskaffandet af porträtt vållar en
utgift af 14 kr., kan det naturligtvis ej komma
i fråga att insända porträtt.
56. J. E. S. I breflådesvaret 35 säges, att
i föreliggande fall (d. v. s. i det af frågstäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
