Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
SVENSK LÄRAEETIDNiNG.
N:r 11
fortsättningsskolan
inför biskop Qllman.
I ett till prästerskapet i Strängnäs stift
nyligen utsändt cirkulärbref har biskopen
bland annat följande i vissa afseenden ganska
märkliga uttalande:
Fortsättningsskolan var föremål för vår
uppmärksamhet vid förlidet års prästmöte.
Oafsedt hennes betydelse för de ur folkskolan
afgångna barnens intellektuella, praktiska och
sedliga utveckling under ett skede af deras
ungdomslif, som med skäl anses vara
särdeles betydelsefullt och på samma gång
synnerligen kritiskt och af många farligheter
hotadt, bör en fortsättningsskola, förlagd
mellan folkskolans afslutning och begynnelsen
af konfirmandundervisningen, uppenbarligen
kunna så anläggas och gestaltas, att hon just
för den sistnämda, sålunda ock för
ungdomens kristligt-kyrkliga bevarande och fostran,
vinner mycket stor betydelse.
Erinrande eder om de förträffliga vinkarne
i kontraktsprosten Aug. Petterssons
inledningsord öfver den frågan, ">huru vi böra
söka få den s. k. fortsättningsskolan
anordnad, på det hon i religiöst kyrkligt och
sedligt hänseende måtte kunna medföra
verklig och varaktig välsignelse för vår kyrkas
ungdom», tillåter jag mig att härmed återkalla
i edra sinnen samt ytterligare inskärpa de
lika viktiga som till praktiskt ingripande i
sagda riktning uppfordrande ordalagen i de
beslut, som stiftets prästerskap vid senaste
mötet fattade och som gör det till ett
åliggande för oss alla dels att kraftigt hvar på
sin ort verka för, att fortsättningsskolor må
ofördröj ligen inrättas där sådana ännu ej
finnas, dels ock att söka få dem så
organiserade och ledda, att de direkt kunna främja
kyrkans undervisning och själavård bland
församlingens yngre medlemmar.
För detta syftes vinnande är det högeligen
önskvärdt, att prästerskapet gent emot
undervisningen i fortsättningsskolan icke
inskränker sig till den hufvudsakligen blott
öfvervakande ställning, som tillkommer pastor
i fråga om folkskolans undervisning, utan
att fast hellre prästerna i regeln åtaga sig
att själfva meddela
kristendomsundervisningen i fortsättningsskolan. Såvida som denna
del af nämda undervisning bör afse att i
någon mån inleda de unga i bibelns kännedom
samt därjämte bibringa dem en kort
öfversikt af den kristna kyrkans gång i dess
huf-vudskeden, bör nämligen i vanliga fall
prästen genom sina studier vara ojämförligt mera
duglig härtill än den, som endast fått
semi-naristbildning.
Det behöfver ju icke påpekas, hvad för en
skön uppgift just en dylik undervisning
förelägger särskildt de yngre prästerna, och
hvilket stödjande underlag densamma medför för
den efter fortsättningsskolan kommande
konfirmationshandledningen. Ehuru nu
visserligen de yngre prästerna med deras ringa
lönevillkor mycket väl skulle behöfva få
någon ersättning för detta sitt deltagande i
fortsättningsskolans undervisningsarbete,,
torde det dock af vissa skäl kunna ifrågasättas,
om det ej vore bättre att därifrån afstå och
låta ersättningen för fortsättningskursen
odelad tillfalla den i fortsättningsskolan
undervisande läraren (lärarinnan).
Härigenom torde bland annat äfven den
fördel kunna vinnas, att fortsättningskursen,
utan att dock penningeanslaget därför
behöfde ökas, kunde något förlängas utöfver
den tid, som vår folkskolelagsstiftning
uppställer såsom minimitid (180 timmar) - en
tid, som väl ytterst sällan, om ens någonsin
plägat öfverstigas, men i själfva verket är
otillräcklig, såvida syftet med
fortsättningsundervisningen skall kunna vinnas på något
så när tillfredsställande sätt.
Vid den i alla händelser korta
undervisningstiden kan svårligen fordras, att
undervisningen skall omfatta flera ämnen än de
obligatoriska, d. v. s. de, i hvilka enligt k.
kungörelsen den 11 sept. 1877 (jämför ock
förnyade nådiga stadgan angående
folkundervisningen i riket den 10 dec. 1897 § 12 mom.
4) »i hvarje fall» skall undervisas, alltså
kris-téndomskunskap, modersmålets skriftliga
behandling, praktisk tillämpning af räknekonst och
geometri samt teckning. Hvad angår de båda
andra ämnen (historia och naturkunnighet),
som folkskolestadgan i andra rummet
omnämner såsom börande komma till
behandling, »så vidt möjligt är», d. v. s. där
förhållandena göra sådant möjligt, så har den
mera vuxna ungdomen (så vidt den nu för
oss kommer i betraktande) goda tillfällen att
på annan väg erhålla nödiga insikter i dessa
läroämnen; en särdeles rik och lättfattligt
skrifven litteratur på sistnämda områden står
i vår tid till buds och bör i socken- och
skolbiblioteken tillhandahållas de unga (märk ock
nyaste folkskolestadgan § 12 mom. 6).
Begränsar man nu fortsättningskursens
läroämnen till ofvan nämda fyra, som
folkskolestadgan i främsta rummet har i sikte, då
torde man t. ö. m. vid minimitid kunna
medhinna en kort öfversikt af den heliga skrifts
böcker; så att man låter lärjungarne i bibeln
själfva genomgå en väl ordnad och lätt
öfver-skådlig serie valda (»klassiska») ställen,
företrädesvis ur psaltaren, ordspråksboken och
möjligen Jesajas samt ur de apostoliska brefven,
med enkel, kort och praktisk tillämpande
förklaring af läraren - sådana bibelställen,
som framför andra äro ägnade att vara
åtkomliga och tilldragande för de unga sinnena
och kunna hos dem väcka smak och lust att
sedermera på egen hand göra ytterligare och
närmare bekantskap med den underbara
boken. Särskildt böra i gamla testamentet s.
k. messianska bibeltexter påaktas.
Apostlagärningarnas bok bör helst på det sätt komma
till användning, att några valda stycken
däraf genomgås närmast såsom förberedelse för
och inledning uti fornkristendomens historia.
Litteratur.
Lärogång vid den grundläggande
undervisningen i räkning jämte metodiska
anvisningar af K. P. Nordlund, lektor vid
Gäfle högre allmänna läroverk. Andra
upplagan. Sthm, C. E. Fritzes k.
hof-bokhandel. Pris l kr. 50 öre.
Resultatet af skolans räkneundervisning
torde i allmänhet icke motsvara hvad man
af denna undervisning väntar sig eller
skäligen kan fordra. I lyckligaste fall har
lärjungen efter 6 å 7 års skolgång
förvärfvat mekanisk färdighet i de fyra
räknesätten med hela tal och bråk jämte kännedom
om de s. k. sorterna och åtskilliga slag af
tillämpningsöfningar. Tillika är lian
måhända i stånd att - åtminstone så länge
han rör sig inom de hela talens område
:- räkna med »redogörelse». Men värdet
af denna sistnämda förmåga förringas dock
ej sällan väsentligt af det faktum, att den
i mindre grad är uttrycket för verklig
insikt än resultatet af dressyr, af en genom
flitig upprepning förvärfvad vana att i vissa
inlärda ordalag »redogöra» för ett
förfarande, utan att likväl de inöfvade talesätten
motsvaras af klart begripande.
Torftigast visa sig frukterna, då
förmågan att praktiskt tillämpa räknefärdigheten
sättes på prof. Så länge lärjungen har att
lösa uppgifter, inordnade under rubriker
angifvande »räknesättet», synes allt gå bra
nog. Men beröfvas honom denna finger-
visning och ställes han på egen hand inför
uppgifter, som kräfva själfständig
uppfattning, håller han icke profvet. Af de två
moment, som höra till lösningen af en
räkneuppgift, nämligen l) analys af . uppgif ten
och utstakandet af vägen för lösningen samt
2) räkningen, är det just i det första af
dessa moment lärjungen sä ofta kommer till
korta. Häri uppenbarar sig en alldeles
påtaglig brist på insikt i matematiska
förhållanden och däraf följande oförmåga att
för praktiska ändamål använda den
förvärfvade räknefärdigheten.
Orsakerna till detta förhållande har man
i främsta rummet att söka i det rådande
af räknesättsprincipen med sina tillbehör af
latinska termer m. m. behärskade
undervisningssättet och framför allt i bristen på
åskådlighet. Naturligtvis kan denna
sistnämda vid den allra första
räkneundervisningen icke helt och hållet umbäras.
Men allt för snart öfvergifves
åskådningens säkra väg och man beträder
abstraktionens, på hvilken lärjungen skall läras att
finna sig till rätta förmedelst matematiska
talesätt och termer, af hvilkas verkliga
innebörd han i vanliga fall har en mycket
bristfällig och ofullkomlig uppfattning.
Undervisningen kan under sådant förhållande
karakteriseras med följande yttrande af
professor Poul la Cour:
Der er måske intet andet Område hvor der
så let danner sig en uoverskridelig K10ft
mellem Lsererens og Elevens Ståndpunkt, så
ät de ikke en gäng förstå, ät de ikke förstå
hinanden.*
De skadliga följderna häraf: oklarhet i
räkneinsikterna och osäkerhet i deras
till-lämpning, uteblifva icke.
Skall räkneundervisningen blifva mera
fruktbringande såväl för den formella
bildningen som för räknefärdighetens praktiska
användbarhet än hvad den för närvarande
synes vara, torde det nog befinnas
nödvändigt att bryta med haf d vunnen praxis och
i stället i största möjliga utsträckning grunda
undervisningen på åskådningens princip.
Förtjänsten att hafva gått i spetsen för
en sådan reform tillkommer författaren af
det arbete, hvars andra upplaga härmed
an-mäles. Han har i detta hänseende ej låtit sig
nöja med halfheter eller kompromisser utan
har tagit steget fullt ut. Därigenom har
han ock lagt en ny grund för
räkneundervisningen, hvilken, då den bygges därpå,
verkligen för till målet: en klar och säker
insikt i matematiska förhållanden samt
förmåga att på egen hand reda sig med i det
praktiska lifvet vanligen mötande uppgifter,
utan att vidkommande behöfva taga sin
tillflykt till den osäkra, men likväl så ofta
anlitade utvägen att använda regler, »nycklar»,
schabloner o. d.
Ett arbete af så reformerande natur som
det ifrågavarande företer helt naturligt
åtskilliga nyheter. En sådan är
utmönst-ringen af så godt som hela den sedvanliga
latinska räkneterminologien, hvilken genom
seklers haf d förvärfvat sig ett slags helgd,
på hvilken man hittills tvekat att förgripa
sig. Att förf. därigenom på samma gång
* Poul la Cour, Historisk matematik,
inledningen,, sid. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
