Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 18
SVENSK LÄRARETIDNING.
279
som härför skulle kräfvas från statsverkets
sida, vara större än som motsvarade det
intresse, staten kunde hafva i förändringens
genomförande. Nu föreligger endast den del
af förslaget, som förut gifvit anledning till
riksdagens vägran att genomföra ett
förändradt aflöningssätt beträffande nämda förmån,
och torde utskottet alltså äga giltiga skäl
för sitt afstyrkande af motionen.
Då utskottet sålunda funnit sig böra
tillstyrka de af k. m:t föreslagna
aflöningsbe-stämmelserna och grunderna för
utbekommande af lönetillskott för lärare, endast med
de här ofvan föreslagna smärre förändringar,
torde den af k. m:t för löneförhöjningens
genomförande äskade anslagsökning jämväl
böra af riksdagen bifallas, hvaremot någon
anslagshöjning för de i hr Eliassons m. fl.
samt hrr Nilssons och Svenssons motioner
åsyftade ändamål icke varder erforderlig.
Utskottet hemställer alltså:
a) att riksdagen, med bifall till k. m:ts
därom gjorda framställning, må godkänna
följande förändrade bestämmelser
angående aflöning åt ordinarie lärare och
lärarinna vid folkskola, att från och med
år 1899 lända till efterrättelse, nämligen:
Ordinarie lärare och lärarinna, som,
efter undergången godkänd afgångsexamen
från folkskollärare- eller
folkskollärarinneseminarium, blifvit i föreskrifven ordning
anställd vid folkskola, skall i årlig lön för
undervisning under åtta månader eller 34V2
veckor, eller den kortare tid, som k. m:t
på grund af särskilda förhållanden kan
medgifva, åtnjuta minst 600 kronor samt två
ålderstillägg å 100 kronor hvartdera, det
ena efter fem och det andra efter tio års
oförvitlig tjänstgöring, räknadt från och
med början af kalenderåret närmast efter
det, hvarunder läraren eller lärarinnan
såsom ordinarie tillträdt folkskollärarebefatt-
mng.
öfvergångsstadgande.
Den, som, då dessa bestämmelser träda
i tillämpning, är såsom ordinarie lärare
eller lärarinna vid folkskola anställd, skall,
på sätt hittills varit stadgadt, därest han
eller hon i denna egenskap oförvitligt
tjänstgjort under fem år, för åtta månaders un
dervisning i lön erhålla minst 700 kronor.
Sådan lärare eller lärarinna skall från och
med kalenderåret närmast efter det, då han
eller hon uppnår tio ordinarie tjänsteår,
dock icke före den l januari 1899, för nyss
angifna undervisning bekomma ett
ålderstillägg af 100 kronor;
b) att den af hr J. Eliasson m. fl.
väckta motion icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;
c) att hrr N. Nilssons och N. Svenssons
omförmälda motion icke må af riksdagen
bifallas;
d) att riksdagen, vid bifall till hvad
utskottet i mom. a) och b) hemställt, må, med
godkännande af hr C. Gr. Grundeils
framställda yrkande, på det sätt bifalla k. m:ts
framställning, att riksdagen beslutar
följande förändrade bestämmelser angående
lönetillskott af allmänna medel för lärare och
lärarinnor vid folkskolor, att från och med
år 1899 lända till efterrättelse, nämligen:
Till aflönande af hvarje ordinarie lärare
eller lärarinna vid folkskola, som i årlig lön.
åtnjuter, utom husrum, vedbrand och kofoder
eller ersättning därför, minst 600 kronor,
samt hvarje annan examinerad, vid folkskola
antagen lärare eller lärarinna, som i årlig lön
erhåller, förutom nämda naturaförmåner eller
ersättning därför, minst 500 kronor, äger
skoldistrikt, därest läraren eller lärarinnan
årligen meddelar undervisning i skolan under
minst åtta månader eller 34V2 veckor af året,
eller under den kortare tid, som k. m:t på
grund af särskildt förhållande kan medgifva,
att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag,
motsvarande två tredjedelar af den lön,
läraren eller lärarinnan, förutom husrum,
vedbrand och kofoder eller ersättning därför,
åtnjuter, hvilket bidrag dock ej, utom i här
nedan angifna "fall, må öfverstiga 400 kronor.
Därest ordinarie lärare eller lärarinna vid
folkskola i denna egenskap oförvitligt
tjänstgjort under så lång tid, att den årliga lönen
till honom eller henne skall utgå för sagda
undervisning med minst 700 kronor jämte
de i lag bestämda naturaförmåner eller
ersättning därför, äger skoldistrikt att årligen
erhålla statsbidrag med 466 kronor 67 öre.
Har läraren eller lärarinnan oförvitligt
tjänstgjort i folkskola som ordinarie
ytterligare så länge, att den årliga lönen till honom
eller henne af sådan anledning skall utgå för
samma undervisning med minst 800 kronor
jämte de i lag bestämda naturaförmåner
eller ersättning därför, äger skoldistrikt att
årligen erhålla statsbidrag med 533 kronor 33
öre; samt
e) att riksdagen, med bifall till k. m:ts
förslag, må medgifva, att för genomförande
af den i mom. a) föreslagna
löneförhöjningen det under riksstatens åttonde
hufvudti-tel uppförda anslag för lönetillskott åt lärare
vid folkskolor och småskolor, nu 4,300,000
kronor, må höjas med 270,000 kr.
Vid mom. c), som handlar om
kofodret, har reservation anmälts af fem
utskottsledamöter från andra
kammaren, nämligen hrr Sixten von Friesen,
O. Larsson i Mörtlösa, J. Anderson i
Tenhult, O. V. Eedelius och D. Persson
i Tallberg, hvilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till den af hrr
Nilsson och Svensson väckta motionen.
trädgårdsskötseln
i folkskolan.
Med anledning af motion af Sydvästra
Upplandskretsen (återgifven i denna
tidning n:r 46 förra året) har
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening till allmän behandling i
kretsarna utsändt ofvanstående ämne. I
den-nu färdigtryckta årsskriften yttrar
centralstyrelsen härom följande:
I folkskolestadgans § 12 föreskrifves, att
trädgårdsskötsel och trädplantering skola vara
läroämnen i folkskolan, »där lämpligt
jordland jämlikt § 56 därtill blifvit upplåtet».
Sistnämda § har följande lydelse:
»Vid hvarje folkskola bör, så vidt sig göra
låter, finnas ett till skolträdgård lämpligt
jordland, och bör skolrådet tillse, att trädgården
varder ordnad på ett för barnens
undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering
ändamålsenligt sätt.»
I de flesta folkskolor torde emellertid
folkskolestadgans här anförda föreskrifter
varit föga annat än en död bokstaf. Vid
omkring 40 procent ät" de fasta folkskolorna
saknas alldeles jordland för ändamålet, och
vid de öfriga fasta skolorna befinna sig
skolträdgårdarna, om man bortser från de
berömvärda undantagen, i ett skick, som
knappast är ägnadt att främja det ändamål
för hvilket de varit afsedda. Man synes
vara berättigad till detta påstående af de
yttranden angående ifrågavarande ämne, som
föreligga i de af folkskoleinspektörerna
afgifna officiella berättelserna angående
skolväsendet.
#
Orsakerna till att trädgårdsskötseln blifvit
i så hög grad försummad inom folkskolan
äro flera. En viktig sådan är tvifvelsutan
att finna i den hos allmänheten öfverhufvud
hittills rådande åskådningen, att skolan
egentligen är en anstalt afsedd att lära barnen
läsa, skrifva och räkna, och att allt, hvad
som ej därtill hör, är mer eller mindre
onödigt och för skolans uppgift främmande.
En stor del af allmogen har ej själf sinne
för trädgårdsskötsel och saknar insikt om
dess nytta och värde; och äfven i de fall,
där förhållandet är annorlunda, tilltror man
ej skolan förmåga att kunna uträtta något
i egentlig mening praktiskt-gagneligt i
förevarande afseende, l samband härmed står
helt naturligt liknöjdheten eller motståndet,
då det gällt att göra uppoffringar för
skolträdgårdars anläggande och ordnande.
Icke heller från skolmyndigheternas sida
har ämnet varit så uppmärksammadt, som
det förtjänt. I normalplanen finnes
visserligen trädgårdsskötseln omnämd såsom ett
af skolans läroämnen; däremot lyser den på
skolans arbetsordningar genom sin frånvaro.
Ingen bestämd tid är anslagen därtill; hvarje
plan eller anvisning för ämnets bedrifvande
saknas. Härtill kommer slutligen den
bristfälliga lärareutbildningen i ämnet vid
seminarierna. Man kan icke fordra, att en
teoretisk undervisning i trädgårdsskötsel,
stundom utan förening med någon som helst
praktisk undervisning i en verklig trädgård
och i de flesta fall med en alldeles
otillräcklig sådan, skall kunna vare sig väcka
tillräckligt intresse för ämnet hos den
blifvande läraren eller sätta honom i stånd att
undervisa däri.
Det förenade inflytandet af nu berörda
förhållanden har helt naturligt resulterat uti
det ifrågavarande ämnets försummande i
skolan.
I likhet med motionärerna anser
centralstyrelsen, att trädgårdsskötsel är ett ämne,
som för uppfostran äger stor betydelse ej
blott i praktiskt och ekonomiskt hänseende
utan jämväl ur rent pedagogisk synpunkt.
Då emellertid ämnet, såsom ofvan blifvit
anfördt, i verkligheten intager en mycket
till-bakaskjuten ställning och skolan i följd
däraf är beröfvad ett värdefullt
undervisnings-och uppfostringsmedel, synes en ändring till
ett bättre förhållande i detta hänseende vara
högeligen önskvärd.
Helt visst kunna ock de nämda
ogynnsamma förhållandena till en betydande del
undanrödjas. Hvad först beträffar
allmänhetens uppfattning af skolans mål synes
denna hafva under senare tid kommit in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
