Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
SVENSK LÄRARETIDNING*
N:r 19
skildt fall göras beroende af
förhandenvarande omständigheter». Utskottet
ifrågasatte tillika, att det icke skulle
utgå förrän efter 15 år.
Folkskolevännernas ansträngningar
gingo nu ut på att få bort denna
motivering. Detta lyckades också. Med den
stora majoriteten af 165 röster mot 40
godkände nämligen andra kammaren
skrifvelseförslaget men med ogillande
af motiveringen. Första kammaren
hade visserligen förut godkänt hela
utlåtandet, men i följd al andra
kammarens beslut kunde den egendomliga
motiveringen icke komma med i
skrifvelsen.
Därmed fick k. m:t fullt fria händer
vid ärendets utredning, och därmed
fick ock riksdagen fria händer att i år
gå längre än hvad 1896 års utskott
tänkt sig.
Orsaken till frågans lyckliga utgång
i år bör i främsta rummet tillskrifvas
regeringen och de i ämnet hörda
myndigheterna. Sedan flertalet
myndigheter tillstyrkt ett andra ålderstillägg
utan alla inskränkningar, tvekade icke
chefen för ecklesiastikdepartementet att
utarbeta en proposition i
öfverensstämmelse härmed. Utredningen hade
visat, att bidraget till folkskollärarnes
pensionsinrättning måste väsentligen
höjas, ifall det andra ålderstillägget
skulle läggas till grund för pensionen.
Äfven denna konsekvens tog
ecklesiastikministern och begärde den härför
erforderliga summan.
Utgången visade, att han häri gjorde
rätt. Från visst håll har visserligen
satts i gång ett anlopp mot folkskolan,
men ännu åtminstone har detta anlopp
icke burit frukt inom riksförsamlingen,
utan råder därstädes en särdeles
välvillig stämning gent emot folkskolan
och dess lärarekår. Tack vare
denna stämning behöfde folkskolevännerna
icke misströsta om utgången, utan kunde
de lugnt se tiden an.
Till den fredliga utgången bidrog
slutligen ock, att de män, som för två
år sedan stodo på en principiellt annan
grund, böjde sig för den verkställda
utredningen och de af
ecklesiastikministern andragna skälen för ett andra
ålderstillägg utan inskränkningar. T
främsta rummet gäller detta den
framstående ledamot af första kammaren,
sorn för två år sedan formulerade
motiveringen med alla dess undantag och
villkor. Han lät det bero vid hvad han
då samt sedermera i sitt domkapitel
var i tillfälle att andraga i frågan och
sökte nu ej på något sätt resa hinder
i vägen för den kungl, propositionen.
Därmed bidrog han väsentligen till att
saken gick så lätt igenom i första
kammaren. Af andra kammarens
utskottsledamöter år 1896 hade två reserverat
sig; den ene af dessa var nu afgången
genom döden, och den andre tillhörde
icke årets utskott.
Häraf förklaras enigheten i år såväl
inom utskottet som i kamrarna. Då
man. allmänt var ense, behöfdes ingen
diskussion. Denna var ju undanstökad
år 1896. Det var egentligen då
huf-vuddrabbningen stod - allt det
följande har endast varit konsekvenser
af det då fattade beslutet.
.’i:
Hvad har nu vunnits genom de af
riksdagen fattade besluten?
Först och främst hafva såväl lärare
som lärarinnor tillerkänts 800 kronors
kontant lön efter 10 års oförvitlig
tjänstgöring. Detta ålderstillägg är
obligatoriskt och icke på något som helst sätt
beroende af församlingarnas beslut, ej
heller beroende af hvilka biförtjänster
läraren möjligen kan innehafva. Den,
som senast under år 1888 blifvit
ordinarie och sedan dess oförvitligt
tjänstgjort, får utan vidare från och med år
1899 en kontant lön af 800 kronor
förutom hittills stadgade
naturaprestatiö-ner.
Städernas lärare hafva redan nu i de
flesta fall den lön, som blifvit af
riksdagen beviljad. Men äfven för dem
har beslutet en icke ringa betydelse.
Då stadskommunerna hädanefter få
högre statsbidrag för sina lärare, är
troligt, att i rätt många fall
lärarepersonalen skall tillerkännas detta belopp.
Under alla omständigheter äro
utsikterna för en löneförbättring för städernas
lärarepersonal större än förut, och för
de stadslärare samt - ännu fler -
stad slår arinnor, som nu endast hafva
minimilön, blir beslutet en direkt
löneförbättring.
Med minimilönens höjande till 800
kronor för alla, som hafva tio tjänsteår,
följer en annan särdeles viktig fördel,
nämligen att delaktighetsbeloppet i
folkskollärarnes pensionsinrättning för alla
tjänster utan vidare höjes till minst
800 kronor från och med nästa år. Den,
som ett stycke in på nästa år, t. ex.
den l februari, afgår med full pension,
får alltså 600 kronor i stället för som
hittills 525 kr., och ifall läraren dör,
blir pensionen för änka 160 kr. (i st.
f. 140 kr.) och för änka med barn 240
kr. (i st, f. 210 kr.).
Det är sålunda både en löneförbättring
och en pensionsförbättring, som nu på
en gång genomförts.
#
Att dessa förbättringar i
folkskollärarnes existensvillkor kunnat genomföras
i lugn och frid, skall helt visst väcka
glädje icke blott inom
folkskollärarekåren utan ock hos alla folkskolans
vänner i vårt land.
Det bästa sätt, hvarpå
lärarepersonalen kan visa sin tacksamhet för de
fattade besluten, är att fortfarande som
hittills med kärlek och omsorg taga
hand om det uppväxande släktet och
söka dana de unga till goda och
sam-hällsnyttiga människor.
Understöd åt sjuka
småskollärarinnor.
Till centralstyrelsens för Sveriges
allmänna folkskollärareförening förfogande
ställde ägaren af jultidningen
Tummeliten, Svensk Läraretidnings
Förlagsaktiebolag, ett belopp af 300 kronor att
användas för något ändamål, som låge
inom de uti § l af föreningens
stadgar angifna. Centralstyrelsen beslöt,
att nämda belopp skulle fördelas i fyra
lika stora understöd att utdelas åt vid
småskolor och mindre folkskolor
anställda sjuka lärarinnor, hvilka enligt
senast inkomna medlemsförteckning
tillhöra Sveriges allmänna
folkskollärare-förening samt önska att under
innevarande års sommar för återvinnande
af sin hälsa besöka någon kurort och
hvilka icke utan erhållande af ett
sådant understöd skulle sättas i tillfälle
att använda en dylik kur.
Beloppet i fråga har af
centralstyrelsen fördelats mellan följande fyra
småskollärarinnor, hvilka alla genom
läkareintyg samt intyg af kretsordförande
styrkt sig skola hafva nytta samt vara
i behof af dylikt understöd:
Maria Norberg, Stadsmon, Sunds\7all (för
vistelse i någon högfjällstrakt);
Signe Ohlsson, Frösthult, Enköping (för
vistelse vid Norrtälje badort);
Herta Pettersson, Hybo, Ljusdal (för
genomgående af båd- och luftkur i Öregrund);
Anette Åkerman, Billesholms grufva (för
vistelse vid Eonneby hälsobrunn).
Medlen erhållas efter rekvisition hos
kassaförvaltaren, adr. Stockholm N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
