Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r ^
SVENSK LÄRARETIDNING.
315
.En pedagogisk högskola j
har länge varit ett önskuingsmål inom j
folkskollärare kåren. Tack vare en en- |
skild mans storartade frikostighet
kommer en dylik anstalt att för all framtid
rinnas i vårt land.
Vid Öppnandet af godsägaren Aug.
Abrahamsons testamente, dateradt den 7 j
april 1891, har nämligen bekräftats hvad
man f örat hade någon aning om eller att j
fortvaron af den å Nääs upprättade och af j
direktör O. Salomon ledda anstalten full- i
ständigt betryggats. j
Enligt testamentet skall läroanstalten under I
namn af August Abrahamsons stiftelse i all
framtid å egendomen Nääs uppehållas samt
»hafva till ändamål att genom fortsatt ut- \
bildning af lärare och lärarinnor, som redan j
ägnat sig åt undervisning, verka för upp- j
fostran i allmänhet och särskildt för använ- l
dandet därvid af den pedagogiska slöjden», j
Stiftelsens verksamhet skall alltid, i den j
mån därtill anslagna -uiedöl sådant medgifva, j
utöfvas i enlighet med tidens kraf.
Till stiftelsen har donerats först och
främst Nääs egendom med samtliga bygg- j
nåder, konstskatter, lösören och öfriga till- j
hörigheter samt därjämte ett kapital af j
380,000 kr. Stiftelsen jämte alla dess till- j
gångar öfverlämnas till svenska staten på ’
vissa villkor, hvaribland äfven det att j
direktör Salomon skall så länge han lefver j
uppehålla föreståndarebefattningen och en- !
sam utgöra stiftelsens styrelse. (Seder- l
mera skall finnas en styrelse af tre eller j
fem personer.) Skulle k. m:t förklara sig |
å svenska statens vägnar icke vilja mot- j
taga läroanstalten med dess tillgångar under j
stadgade villkor, hafva utredningsmännen af |
boet, direktör Salomon, polismästaren i Stock- |
hohn S. Rubenson’ och länsnotarien grefve !
Knut Hamilton, att inom ett år till fram- j
tida efterrättelse meddela de föreskrifter, j
som i ty fall anses erforderliga. j
Om läroanstalten genom ändrade förhål- j
landen icke kommer att användas till sitt |
bestämda ändamål, skall ur det ofvannämda [
kapitalet öfverlämnas till landtbruksakademien
75,000 kr., hvaraf räntan skall användas till !
främjande af vetenskaplig forskning på landt- :
brukets område.
Vidare har till Älfsborgs län donerats
80,000 kr., hvaraf räntan skall användas till i
understöd för upprättande af lämpliga slöjd- j
undervisningslokaler i länet. Till Skallsjö j
kommun, i hvilken Nääs är beläget, 5,000 j
kr. till en bespisningsfond och 10,000 kr. j
till en julgåfvefond/ \
Utom hvad här nämts har den aflidne
anslagit rikliga donationer till släktingar och ;
och vänner samt till tjänare och underhaf- |
vande. l
Den aflidnes efterlämnade förmögenhet i
lär uppgå till l Va mill. kr. j
Ett normal reglemente,
upprättadt af en mångårig
skolrådsordförande och Utarbetadt i enlighet med
den nya folkskolestadgan, har i
dagarna utkommit från Hasse V. Tullbergs
välkända blankettförlag.
Folkskollärarebrist hotar.
Under denna rubrik skrifver
Smålands Allehanda m. fl. tidningar följande,
som i det stora hela synes vara riktigt,
dock att de folkskollärare, som nu äro
pensionsmässiga, väl redan under nästa
års första halft torde komma att lämna
sina platser och ej dröja därmed till
slutet af året:
I3å de senaste åren har det varit brist
på folkskollärare, så att det är svårt att
få sämre folkskollärarebefattningar tillsatta
och detta oaktadt under senaste tiden högst
få folkskollärare tagit afsked. De
folkskollärare, som blifvit pensionsmässiga, sedan
förslaget om att folkskollärarne skulle
beviljas ett andra ålderstillägg väcktes, tjäna
nämligen ännu kvar och hafva ej tagit
afsked, emedan de vänta på att frågan vid
riksdagen skulle gå igenom och de därigenom
få beräkna pension efter 800 kronors lön.
Frågan har nu gått igenom, och det andra
ålderstillägget kommer att från och med
1899 tilldelas dem, som tjänstgjort i minst
tio år, samt pension efter 800 kronors lön
dem, som någon tid tjänstgjort med denna
lön. Därför torde mot slutet af 1899 och
början af 1900 alla de folkskollärare, som
under den senaste tiden blifvit
pensionsmässiga, taga afsked, och deras antal är
ganska stort, emedan de utgöra hela den
andra uppsättningen af folkskollärare. Mycket
ondt om sökande torde det därför vid nämda
tid blifva, dä massor af platser blifva
lediga, eftersom det redan nu händer, att till
lediga platser vid ansökningstidens slut ingen
sökande anmält sig.
Allmänna folkskolläraremötet i
Norrköping. Sedan tiden för frågors
insändande nu gått till ända, har ett 40-tal
anmälningar om Öfverläggningsämnen och
föredrag inkommit till bestyreisen, däribland
två; som särskildt äro anmälda till
slöjdläraremötet. Några ämnen äro föreslagna
från flera håll. Äfven den tillämnade
utställningen af undervisningsmateriel synes ha
tillvunnit sig intresse, enär ett ganska stort
antal firmor och enskilda personer anmält
sitt deltagande och erhållit blanketter.
Folkskollärareseminarierna. Vid
nedannämda seminarier hafva gifvits följande
ämnen för de skriftliga afgångsprofven i
modersmålet:
Uppsala folkskollärareseminarium: 1) Pauli
fångenskap och dess betydelse för hans
verksamhet. 2) »Honom, som icke håller sig vid
gärningarna utan tror på honom, som gör den
ogudaktige rättfärdig, hans tro varder honom
räknad till rättfärdighet.» (Rom. 4:5.) 3)
Johan Ludvig Runeberg. 4)
Förmyndarestyrelsen 1G60-1672. 5) Lafvarna. 6} Barometerns
betydelse. 7) Den ombildande
inbillningskraften.
Karlstads folkskollärareseminarium-: 1)
Påf-vedömet under medeltiden. 2) Om bruket af
modala hjälpverb. 3) Konungamakten under
frihetstiden. 4) Det peloponnesiska kriget.
5) Sveriges samfärdsmedel. 6) Om tackjärn.
7) Luthers betydelse för folkundervisningen.
.Falu folkskollärarinneseminarium: 1) Om
bönens väsende och egenskaper. 2) Pauli
verksamhet i Efesus. 3) Hattpartiet under
frihetstiden. 4) Napoleon T:s tåg mot Ryss-
land 1812. 5) En af elektricitetens viktigare
praktiska tillämpningar. 6) Hvad har en
lärare att göra för att förekomma och förhindra
det ondas framträdande hos sina lärjungar?
7) »Ser dig intet mänskligt öga, Odens öga
ser dig visst» (ur Tegnérs Frithiofs saga).
Församling ålagd att upprätta
nytt skolreglemente.
Folkskoleinspektören J. A. Franzén yrkade två gånger
under förlidet år förgäfves, att Rogberga
församling skulle upprätta nytt skolreglemente.
Till sist vände han sig till domkapitlet i
Yäxjö med anhållan om föreläggande för
församlingen att upprätta nytt reglemente
enligt normalplanen. I afgifven förklaring
upplyste församlingen, att den äger tre fasta
småskolor med tvåårig kurs, och i
folkskolan erhölle barnen sedan under tre år 8
månaders årlig undervisning. Då enligt
inspektörens yrkande på nytt reglemente
enligt litt. ö barnen blott skulle få 4
månaders årlig undervisning eller 16 månader på
fyra år i stället för som nu 24 under tre
år, skulle skolväsendet försämras i stället
för förbättras: barnen skulle underkastas
längre skoltvång men lära mindre. Försam-
I lingen anhöll därför att få behålla gamla
| reglementet.
! Domkapitlet resolverade,
j att då enligt hvad af folkskoleinspektören
blifvit upplyst skoldistriktets nuvarande
reglemente icke i alla afseenden motsvarar de be-
i stämmelser, som i nu gällande folkskolestad-
| gar äro gifna, förständigas skolrådets ordf ö
| rande att ofördröjligen ombesörja, att förslag
| till nytt skolreglemente i laga ordning upp-
j rättas i väsentlig öfverensstämmelse med nå-
i gon af de genom 1889 års normalplan angifna
l skolformer, och att samma förslag, på sätt
| § 10 nådiga folkskolestadgan föreskrifver,
j till domkapitlet för pröfning och godkännande
| insändes.
j
j Stämman har nu funnit sig i detta ut-
| slag. ’ ______
|
| »Kyrkosångens vänner» hade den
11 dennes stämt möte i Linköping. Denna
första förbundsfest rönte storartad
tillslutning: från alla delar af landet hade präster
och lekmän samlats till ett antal af 1,400
personer.
Ordförande blef biskop U. L. Ullman och
vice ordförande kyrkoherden (T. V.
Sandberg i Norrköping. Den förre öppnade
mötet i S:t Lars kyrka med ett hälsningstal,
i hvilket han skildrade kyrkomusikens
liturgiska betydelse och det mål, som föreningen
»Kyrkosångens vänner» satt sig. Särskildt
framhöll han nödvändigheten af att
prästerskapet öppnade sina leder för skollärarne,
j kyrkosångarne och organisterna. Blott så
i kan man få barn och ungdom mera med i
l kyrkosången. Och vikten af kyrkokörers
i bildande finge man ej förbise, liksom det
| skulle hafva sin stora betydelse att få till
stånd sångöfningar med hela församlingen
t. ex. efter slutad gudstjänst.
Kyrkoherden H. Norén från Skånella höll
ett liffullt föredrag om den gammalrytmiska
koralsången. Och på aftonen var i
domkyrkan anordnad en synnerligen
stämningsfull vesper, fördelad i 30 nummer och
besökt af- halftannat tusen åhörare.
Föreningens stora prästerliga manskör lät
höra sis; i ett nummer från koret bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
