Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 24
SVENSK LÄRARETIDNING.
375*
Lärarne voro 67, däraf 18 lärare och 15
lärarinnor i folkskolan, 28 småskollärarinnor,
l slöjdlärare och 5 slöjdlärarinnor.
Lärjungarne voro 2,800, af hvilka 942
undervisades i småskolan, 1,566 i folkskolan
och 292 i fortsättnings- och
repetitionsskolorna. Under de senaste tio åren har
barnantalet ständigt ökats och är nu 593 mera
än 1888. De skolpliktige barnen utgjorde
1897 inalles 3,516.
Antalet frånvarodagar var för sjukdom
8,50, på grund af annat förfall 1,37 och utan
förfall 0,08. Skolförsummelserna för
sjukdom hade sin grund i en difteriepidemi.
Barnens uppförande var - med ett par
undantag - synnerligen tillfredsställande.
De slöjdande gossarne utgjorde 246,
hvilket är ungefär 3/4 af hela antalet gossar i
de bägge högsta folkskoleafdelningarna. I
kvinnlig slöjd meddelades undervisning åt
alla lärjungar i den egentliga folkskolans
flickafdelningar.
Lärosalarna voro för folkskolebarnen 31
och för småskolan 20. Alternering förekom
i 12 lärosalar.
Ett lärjungebibliotek för folkskolan
grundlades 1897. Lärarekåren skänkte en del
böcker, några lämnades som gåfvor från
annat håll, och nu är bandens antal 275.
I arbetsstugorna bespisades och
sysselsattes 160 fattiga barn, och en skollofskoloni
om 23 barn njöt två månaders
sommarvistelse.
Skolans budget visar en slutsumma af
85,749 kr., däraf 61,780 uttaxerades.
Medelkostnaden för hvarje lärjunge var 35 kr.
47 öre.
Berättelse om Örebro stads
folkskolor under år 1897 har afgifvits af
stadens skolråd.
Lärarne voro vid årets slut 60, nämligen
]2 folkskollärare, 12 folkskollärarinnor, 27
småskollärarinnor, 2 slöjdlärare och 7
slöjdlärarinnor. En af dessa sistnämda var ock
skolköksföre&tåndarinna.
Skolpliktiga voro 2,803 barn. Af dessa
undervisades i folkskolan 1,333, i
småskolan 742, i allmänt läroverk 183, enskilda
skolor 146, utom distriktet 149 samt i hemmen
blott 6. Afgått hade 125, och om 33 eller
1,2 % saknades uppgifter.
Frånvarodagarna utgjorde för hvart barn
i medeltal: för sjukdom 6,99, med förfall
3,53 och utan giltigt förfall 0,32.
Skolgången var väsentligt bättre än året förut.
14 gossar och l flicka tilltalades af
polismyndigheten för stöld eller annan vanart. På
kolonien Hall hade staden vid årets slut
11 gossar intagna.
l fortsättningsskolan gingo höstterminen
21 gossar och 30 flickor samt i aftonskolan
12 gossar och 7 flickor.
I slöjdskolan för gossar idkades träslöjd
af 282 och metallslöjd af 45 under
vårterminen. Höstterminen voro motsvarande
siffror 317 och 64.
Från gymnastik befriades efter hållen
undersökning 4,s % af gossarne och 5,4 %
af flickorna.
4 dagar i veckan från 4 juni till 7
september erhöllo folkskolans barn fria bad till
ett antal af 7,921.
Skolköket pågick 182 dagar under året.
Arbetsstugan besöktes af 52 barn.
Antalet klassafdelningar var 48, men
lärosalarna blott 35.
Skolrådet hade meddelat några lärare och
lärarinnor tillstånd att på försök läsa
ämnena historia, geografi och naturlära
periodvis. Försöket utföll väl, och skall
fortfaras med denna metod.
På försök användes Cederschiöld-Olanders
bok »Svensk uppsatsskrifning» i en del
klasser. I stället för B. C. Rodhes
läsebok för småskolan har införts C. Kastmans.
Skolans budget slutar på 73,860 kr., af
hvilka 53,070 uttaxerades. Medelkostnaden
för hvarje barn var 32 kr.
Om nya skolreglementen förekom
en diskussion vid Sköfde skolförenings möte
den 11 dennes. Frågan inleddes af
folkskolläraren A. T. Vahlström i Sköfde, som
därvid hufvudsakligen framhöll:
att de särskilda skoldistriktens reglementen
borde i möjligaste mån öfverensstämma med
hvarandra, men dock icke utgöra endast
ske-lettartade stommen, utan innehålla alla
bestämmelser och föreskrifter, som för det
särskilda skoldistriktet eller skolan vore af
nöden;
att reglementet icke borde utgöra en blott
och bar afskrift af tillämpliga delar af
folkskolestadgan, hvilka torde äga större
auktoritet, om de anföras direkt ur författningen,
än om de i reproduceradt skick citeras ur
reglementet;
att skolreglementet bör vara fullständigt
och affattadt i bestämda, ej tänjbara eller
sväfvande ordalag, så att sådana uttryck som
»därest omständigheterna sådant medgifva»,
»som af omständigheterna påkallas», »som
kan pröfvas nödigt» o. s. v. i möjligaste mån
undvikas;
att skolväsendet inom ett skoldistrikt borde
organiseras som en helgjuten
samhällsinrätt-ning med gemensam undervisningsplan m. m.
och ej onödigtvis söndersplittras i en mängd
s. k. »skolor» och att, där flera lärare i ett
skoldistrikt finnas, en af dem borde
förordnas som ledare af det hela;
att den årliga lärotiden måtte så mycket
som möjligt förläggas till vinterhalfåret, så
att åtminstone två månaders sommarferier
måtte förekomma, att den dagliga
undervisningen ordnas som förmiddagsläsning, och att
läsåret måtte börjas med höstterminen ;
att intagning i skola borde ske endast vid
läsårets början (utom för till distriktet under
läsåret inflyttande barn), och att afgång från
skolan enligt 47 eller 48 §§ i skolstadgan
endast måtte förekomma vid läsårets slut;
att i reglementet måtte finnas bestämda
föreskrifter rörande lärjungars intagning,
skolgång, flyttning och afgång, om ordning och
tukt, skolans bokföring, förvaltning och vård,
örn tillsyn och administration m. m._, samt
att reglemente, läroplan och läsordningar
inom hvarje skoldistrikt och skola måtte
tryckas och till barnens målsmän och föräldrar
utdelas.
I den härpå följande öfverläggningen
deltogo folkskollärarne K. J. Lindvall i
Forsvik, A. Fröier i Borgunda, A. E. Dahlin
i Sventorp, pastor C. Y. Sjögren och
komminister K. A. von Sydow i Sköfde in. fl.
Mötet beslöt uttala sig i enlighet med
inledarens framställning och uppdrog åt denne
att på grundvalen af densamma utarbeta ett
formulär-reglemente.
Om den första
geografiundervisningen hölls vid V. Gestriklands-
kretsens årsmöte ett föredrag af
Öfverläraren N. J. Jonsson i Sandviken.
Tal:n ansåg, att den första undervisningen
i detta ämne bör börja i lärjungens hem, fast
sällan så sker. Vid första lektionen i skolan
börjar läraren med att uppmäta och i
förminskad skala på svarta taflan upprita
lärorummet. Därigenom få barnen en
utgångspunkt för bedömande af längdskalor. Nästa
steg blir en planteckning af skolhuset och
dess omgifningar, hvarvid begreppen gator,
torg, backar, floder, sjöar klargöras.
Väderstrecken inläras i fria luften.
Sedan talas om hemortens inbyggare.
Såsom utgångspunkt tages den samhällsklass
och det arbete, som barnen bäst känna till.
I en skola på landet blir naturligtvis
jordbruket den näringsgren, som först bör omta-
| las. Barnen få uppräkna de välbekanta
redskapen och deras användning samt redogöra
för jordbruksarbetarens göromål under olika
årstider. Boskapen samt träden i skogen,
timmerstockarna och bräderna i skolhuset
gifva osökt anledning att tala om
boskapsskötsel, mejerihandtering och skogsbruk. Om
handtverk och handel ha alla barnen någon
föreställning, blott man tager vara på den och
därvid knyter de föreställningar, man vill
bibringa dem.
I fråga om statens styrelse och förvaltning
utgår man från förhållandet mellan t. ex.
husbonde och förman. I skolan möta dem
skolreglementets bestämmelser såsom de första
| lagar, som de måste lyda.
! Genom att göra dem uppmärksamma på
hvad prästen, klockaren, länsmannen m. fl.
göra, lägges en god grund för begreppet
ämbetsmän. Hufvudsumman är: alltjämt
jämförelse med det redan bekanta. Är trakten
obekant, böra barnen ströfva genom den:
man skall ej lära sig geografi inom fyra
väggar utan af naturen själf. Vid förberedande
af en ny läxa ansåg tal:n följande moment
böra bemärkas:
1) klart framhålla, hvad som i läxan är
hufvudsak eller bisak;
2) lära barnen rätt använda sina kartor;
3) framhålla de geografiska företeelsernas
orsak och verkningar;
4) lämna ord- och sakförklaringar;
5) göra nödiga tillägg till sådana ställen,
där bokens framställning är ofullständig1.
Efterlyst folkskollärare. Inom
hvarje kår finnes vanligen något rötägg.
Tyvärr har icke ens folkskollärarekåren
kunnat undgå detta. Vi hafva i dag den
sorgliga plikten att varsko skolråd och lärare,
så att de icke inlåta sig i förbindelse med
en från Växjö seminarium utexaminerad
lärare vid namn K. E. Johansson, bördig
från Örkelljunga i norra Skåne. Af flera
tecken att döma synes han vara en
äfventyrare. I norrländska tidningar läses
följande notis om honom:
Skolrådet i Gudmundrå, Ångermanland, har
hos ortens kronolänsman begärt, att extra
folkskolläraren K. E. Johansson från
Örkelljunga må. efterlysas, emedan han, som åtagit
sig att uppehålla undervisningen i en af
Gudmundrå sockens folkskolor, utan
uppsägningstid lämnat tjänsten och orten, sedan
han hos skolkassören uppburit ett större
penningbelopp än han hade att fordra. Till
skolrådets kännedom har kommit, att Johansson
gått till väga på samma sätt pä flera andra
ställen.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till domkyrkoorganisttjänsten
i Linköping: 1) Fr. Thorselius i Linköping,
2) J. A. E. Skagerberg i Åmot, 3) H.
Beding-er i Brooklyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
