Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 25
föreningen blifvit insändt af Sydvästra
Upplandskretsen och nu föreligger till
behandling i kretsarna, utgör ett nytt bevis härför.
Men har trädgårdsskötseln verkligen ett
så stort pedagogiskt värde, att den förtjänar
att beaktas af uppfostraren och att i
verkligheten intaga det rum i skolans läroplan,
som lagstiftningen gifvit den?
Historien lär oss, att jordens odling i
alla land och under alla tider varit ett af
de första villkoren för en högre kultur.
Nu är ju trädgårdsskötseln icke annat än
ett det mest intensiva jordbruk. Det’ vore
bra besynnerligt, om det, som förädlande
kunnat inverka på den råe vilden, icke
också skulle hafva ett fostrande inflytande
på de barn, för hvilkas danande man har
att bygga på en tusenårig kultur.
Erfarenheten lär oss, att förutsättningarna
för en dylik inverkan i senare fallet äro
betydligt större, ty det ofvan antydda
kul-turarfvet gör barnet villigt till fredligt
arbete, medan allt sådant af vilden betraktas
med förakt och endast af tvång verkställdes.
Att barnen hafva lust för sådd och
plantering > visar den dagliga erfarenheten. De
lärare, som med intresse bedrifvit
skolträdgårdsskötsel, kunna alla intyga, med
hvilken glädje barnen mottaga tillsägelsen:
»Denna timme arbete vi ute i trädgården.»
Om man ändock tviflar, bör man blott se
på stadsbarnet, som nyligen kommit från
gatans stenläggning, från den trånga gården,
där icke ett grönt strå ens får titta fram.
Huru är det ej, då det kommit ut till
landet, genast i färd med odling af allt, både
möjligt och omöjligt! Landsbygdens barn
hafva samma intresse. Se t. ex.
bondpojkens förtjusning, när han får sitt egna land
på hörnet af pappas åker!
Att ett sådant intresse är en viktig
förutsättning för ämnets upptagande i
läroplanen, är ju tydligt, liksom detta å andra
sidan icke får vara det enda bestämmande
härvidlag. Ett läroämne måste i sig äga
något förädlande, upplyftande, omdanande,
om det skall upptagas, och, som vi redan
sagt, är detta i hög grad förhållandet med
trädgårdsskötseln.
Vi skola nu söka gifva skäl för detta
vårt påstående.
»Fåfäng gå lärer mycket ondt», säger ett
gammalt vishetsord. Erfarenheten intygar
detsamma. Om och om igen klagas Öfver
att skolan förvekligar sina lärjungar och
gifver dem afsmak för rent kroppsarbete.
Det ligger nog mycken öfverdrift i detta
påstående. Där antydda missförhållande
förefinnes, torde hemmen i de allra flesta
fall hafva hufvudskulden, i det de af en
eller annan anledning afhålla barnen från
kroppsarbete. Skolan har dock icke varit
och är nog icke ens nu alldeles utan skuld
härutinnan. En af vårt lands mest
framstående folkuppfostrare * har också varnande
sagt: »Vi skolmän äro skyldiga att med
stränghet nagelfara med vår verksamhet för
att se till, i hvad må den kan ge
anledning till att det gröfre kroppsarbetet
missaktas. »
Skolans män ha emellertid under de se-
L. Holmström å Hvilan.
naste decennierna beaktat detta och i följd
häraf upptagit slöjd, matlagning och dylikt
i skolgärningen. Dock torde intet af dessa
ämnen vara i så hög grad ägnadt att
motarbeta en insmygande motvilja för
kroppsarbete som trädgårdsskötseln.
Vid jordarbete får man mången gång
företaga sådant, som smutsar händer och
kläder. Man kan alltså ej som det så
betecknande heter »gå som en herre eller
som en fröken». Men se barnen, att
läraren eller lärarinnan utan tvekan handlägger
sådana mindre »fina» arbeten och få de
själfva under alla sina skolår syssla därmed,
ledas de i de flesta fall till den slutsatsen,
att kroppsarbete är ingenting att skämmas
för, det är icke någonting, som endast i
nödfall må tillgripas.
Det torde vara otvifvelaktigt, att den
bristande villigheten till kroppsliga
ansträngningar mången gäng har sin orsak i en
genom stillasittande i skolan eller i hemmet
alstrad oförmåga härför.
Skolträdgårdsarbetet, som måste företagas ute i Guds fria
natur, i sol och ren luft, utgör utan tvifvel
ett det utmärktaste rekreationsmedel efter
ensidigt själsarbete och ställer sig i detta
afseende sida vid sida med gymnastik och
slöjd.
Ett annat förhållande, som gör
trädgårdsarbetet i hög grad uppfostrande, är det,
att framgången i detsamma så väsentligt
beror af den omsorg och uthållighet, man
utvecklat. En lysande begåfning kan här
ej godtgöra det, som blifvit försummadt.
Den rätta tiden, då ett arbete skall utföras,
måste noga passas, hvarje arbete måste
fullföljas. Försummelser i ena eller andra
afseendet straffa sig själfva genom dåligt
arbetsresultat. Alla inse vi väl, hvilken vinst
de små ha af att lära detta redan i skolan.
De måste eljest (och det ofta ganska dyrt)
senare köpa denna erfarenhet.
Det hos de flesta barn inneboende sinnet
för naturen har i skolträdgården rik näring
för att ytterligare utvecklas. Här kan man
samla en del växter, som genom skönhet,
intressant utveckling eller genom de
ändamål, hvartill de användas, blifva af stort
intresse. Vid arbetet gifvas många tillfällen
att iakttaga de i och omkring trädgården
lefvande djurens lif och deras betydelse för
växterna samt att inskärpa människans plikt
att icke plåga dem, som måste dödas, men
att omhulda dem, som äro till gagn.
Härigenom, gifves ett tankeinnehåll åt barnen,
hvilket redan som sådant är af stort värde,
då det bör kunna motverka eller uttränga
åtskilligt, som är af mindre god
beskaffenhet.
Underliga skulle emellertid de
förhållanden vara, i hvilka barnet utträder, därest
det icke skulle behålla något af detta
intresse, denna kärlek, när det lämnar skolans
bänkar och går att upptaga fadrens strid
»vid plog och lieskaft», »vid ässjans brand
i grufvans natt». Märkvärdigt vore det i
sanning, om det läte det egna hemmet
omgifvas af nakna backar, af smuts och
oordning, sedan det sett, hvilken trefnad en
ordnad plantering kan gifva.
Och icke det allena! De skördar, som
inbärgas i skolträdgården, innebära de icke
en ständig eggelse att skaffa sig något lika
inkomstbringande vid den egna härden?!
Jo, för visso; och härmed äro vi inne på
en nationalekonomisk fråga af ganska stor
betydelse. Svenska folket inför årligen från
utlandet för många tusen kronor
trädgårdsprodukter, hvilka lika väl kunnat odlas här
hemma eller också kunnat ersättas af
inhemska alster.
Men med allt detta för ögonen fråga vi:
Är det skäl, ja, är det ens rätt af skolans
målsmän att låta trädgårdsskötseln vara så
undanskjuten? Vi tro, att man icke
handlar förståndigt, om man låter de nuvarande
förhållandena fortgå. J. A. S-g.
Litteratur.
Om sång af Algot Lange. Sthm, Albert
Bonnier. Pris l kr. 50 öre.
Detta arbete, n:r 12 af
»Populär-vetenskapliga afhandlingar», skildrar
inledningsvis de bittra erfarenheter en sångare får
genomgå. Han uppsöker en världsberömd
sånglärare, öfvar sig, begär bröd och får
stenar.
Förf:n, hvilken som bekant efter 6 års
engagement vid k. operan i Stockholm 1884
öfvergick till Köpenhamns opera, till hvars
förnämsta prydnader han på grund af sin
vackra baryton och konstnärliga föredrag
räknas, gifver därefter några råd åt dem, som
verkligen vilja lära sig att frambringa en
fyllig och skön ton. Utrymmet tillåter
naturligtvis inga citat. Vi inskränka oss till
att påpeka, hurusom stilen är liflig, stundom
humoristisk eller satirisk och att de tydligt
gifna, genom exempel och teckningar belysta
anvisningarna innehålla mycket nytt och
intressant för den som älskar frågan, denna
hälsobefordrande konst, denna hemmets ljufva
blomma. Arne.
Kriget. Bilder från krigsskådeplatsen 1898.
Sthm, Alb. Bonnier. Pr häfte 50 öre.
Verkets omfång kommer att bero på den
tid kriget kan upptaga. Det redan
utkomna, rikt illustrerade första häftet gifver
en öfverblick dels af Kubas historia under
Spaniens spira, det förtryck den arma öns
inbyggare måst underkasta sig och de
uppror sförsök, sona de gjort för att af skudda
sig oket, dels af Filippinernas forna och
nuvarande ställning. Dessutom förekommer
en kort skildring af tillståndet i Spanien,
där statsbankrutten å ena sidan och
revolutionen å andra göra utsikterna för folk
som regent-ätt allt annat än ljusa.
Hvarje häfte utgör ett afslutadt helt för
sig. Vyer och porträtt uppgå till bortåt
30 uti första häftet. -nr-.
Nytt i bokhandeln.
Lärobok i Sveriges historia af A. F.
Liljeholm och C. J. Gardell. Sthm, A. L.
Normans förlagsexp. I. 85 öre.
Johann Bernhard JBasedow af L. C. Sander.
Köbenhavn, Det Nordiske forlag.
Bibeln, dess betydelse och auktoritet af F.
V. Farrar. Sthm, Bohlin & k:i. 6:e o. 7:e
haft. å 30Q öre.
Eko från talarestolen af John B. Gough.
Sthm, Bohlin & k:i. 3:e uppl. Haft 13-18 ä
25 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
