Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 27
SVENSK LÄRARETIDNING.
419
samt två ålderstillägg å 100 kronor
hvartdera, det ena efter fem och det andra efter
tio års oförvitlig tjänstgöring, räknadt från
och med början af kalenderåret närmast
efter det, hvarunder läraren eller lärarinnan
såsom ordinarie tillträdt
folkskollärarebefattning.
2. Sådan lärare – - - i ersättning
lämnas.
3. Dessutom bör - - - från
skolträdgården.
4. Lärare eller lärarinna, - - - 50
kronor för år.
Öfvergångsstadgande.
Den, som, då dessa bestämmelser träda
i tillämpning, ar såsom ordinarie lärare eller
lärarinna vid folkskola anställd, skall, på
sätt hittills varit stadgadt, därest han eller
hon i denna egenskap oförvitligt tjänstgjort
under fem år, för åtta månaders
undervisning i lön erhålla minst 700 kronor. Sådan
lärare eller lärarinna skall från och med
kalenderåret närmast efter det, då han eller
hon uppnår tio ordinarie tjänsteår, dock icke
före den l januari 1899, för nyss angifna
undervisning bekomma ett ålderstillägg af
100 kronor.
Denna kungörelse träder i kraft den l
januari 1899.
Det alla, som vederbör, hafva sig
hör-samligen att efterrätta. Till yttermera visso
hafva vi detta med egen hand underskrifvit
och med vårt kongl, sigill bekräfta låtit.
Stockholms slott den 27 maj 1898.
OSCAR.
(L. S.)
G. F. Gilljam.
K. M:TS NÅDIGA KUNGÖRELSE
angående förändrade bestämmelser rörande
lönetillskott af allmänna medel för ordinarie lärare
och lärarinnor vid folkskolor.
VI OSCAR, etc., göre veterligt: att vi,
sedan riksdagen i anledning af vår nådiga
framställning beslutit förändrade bestämmelser
angående lönctillskott af allmänna medel för
ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,
funnit godt att, med godkännande af
riksdagens beslut och med upphäfvande af hvad
i våra nådiga kungörelser den 5 juni 1885
och den 13 juli 1887 beträffande rätt till
sådana lönetillskott finnes vara häremot
stridande, till efterrättelse från och med år
1899 förordna som följer:
§ i.
Till aflönande af hvarje ordinarie lärare
eller lärarinna vid folkskola, som i årlig lön
åtnjuter, utom husrum, vedbrand och kofoder
eller ersättning därför, minst 600 kronor,
samt hvarje annan examinerad, vid
folkskola antagen lärare eller lärarinna, som
i årlig lön erhåller, förutom nämda
naturaförmåner eller ersättning därför, minst 500
kronor, äger skoldistrikt, därest läraren eller
lärarinnan årligen ineddelar undervisning i
skolan under minst åtta månader eller 34x/2
veckor af året eller under den kortare tid,
som k. m:t på grund af särskilda
förhållande kan medgifva, att af statsmedel
bekomma ett årligt bidrag, motsvarande två
tredjedelar af den lön, läraren eller
lärarinnan, förutom husrum, vedbrand och kofoder
eller ersättning därför, åtnjuter, hvilket
bidrag dock ej, utom i här nedan angifna
fall, må öfverstiga 400 kronor.
§ 2.
Därest ordinarie lärare eller lärarinna vid
folkskola i denna egenskap oförvitligt
tjänstgjort under så lång tid, att den årliga lönen
till honom eller henne skall utgå för sagda
undervisning med minst 700 kronor jämte
de i lag bestämda naturaförmåner eller
ersättning därför, äger skoldistrikt att årligen
erhålla statsbidrag med 466 kronor 67 öre.
Har läraren eller lärarinnan oförvitligt
tjänstgjort i folkskola som ordinarie
ytterligare så länge, att den årliga lönen till
honom eller henne af sådan anledning skall
utgå för samma undervisning med minst
800 kronor jämte de i lag bestämda
naturaförmåner eller ersättning därför, äger
skoldistrikt att årligen erhålla statsbidrag med
533 kronor 33 öre.
§ 4.
De skoldistrikt enligt denna kungörelse
tillkommande bidrag af statsmedel skola på
rekvisition, som af vederbörande skolråd bör
för hvarje år göras efter maj månads början
och senast före december månads slut, af
våra befallningshafvande, efter verkställd
granskning och sedan vederbörande
folkskoleinspektör vitsordat riktigheten af de utaf
skolråden för statsbidragens erhållande
lämnade uppgifter, utbetalas.
Det alla, som vederbör, hafva sig
hörsamlingen att efterrätta. Till yttermera visso
hafva vi detta med egen hand underskrifvit
och med vårt kongl, sigill bekräfta låtit.
Stockholms slott den 27 maj 1898.
OSCAR.
(L. S.)
G. F. Gilljam.
FÖR DAGEN.
»En röst ur fackmannalägret.»
Det varma intresse för svenska
folkskolans angelägenheter, hvaraf
Göteborgs Aftonblad som kändt är besjälas,
har på denna skolas årsdag, den 18
juni, tagit sig ett nytt uttryck genom
en ledare med ofvan anförda
öfverskrift.
Vår ärade samtida erinrar där till
en början om de bekanta »bref», som
dess pedagogiska medarbetare, märket
»Junius», sammanskrifvit för hrr
ag-rar-patroners räkning och som sedan af
dessa blifvit i bokform utkolporterade
öfver .hela landet för att tjäna såsom
grundval och rättesnöre vid
agrarföreningarnas debatter i folkskolefrågan.
Dessa bref, hvilka i hufvudsak gingo
ut därpå, att vårt nuvarande
folkskolesystem »innebär ett ändamålslöst
tyranni mot folkets barn», att
folkskolebördorna »redan nu börjat kännas
odrägliga» och att folkskolan i
hufvudsak borde begränsa sig till att »lära
barnen läsa, skrifva och räkna», hafva
- förklarar Göteborgs Aftonblad med
en viss s j älf kan sia - -»faktiskt manat
till eftertanke mångenstädes i landet».
Underligt var emellertid ej - fortsätter
det - att de»i,denna läsvurmeriets tid»
förefallit mången »såsom ett hårdt och
besynnerligt tal, särdeles som
folkskolans oaflåtliga förstoring är en af de
viktigaste punkterna på det liberala
lyek-sökeriets politiska program». Särskildt
var det ju gifvet, att »männen af facket»,
d. ä. folkskollärarne, skulle »känna sig
mindre tilltalade af ett reducerad!
folkskoleprogram». Så mycket större har
därför tidningens fägnad blifvit, då den
förnummit, att det inom fackmännens
eget läger finnes åtminstone en man,
som är kött af dess kött och ben af
dess ben.
Det var - säger den härom - med lika
mycken tillfredsställelse som öfverraskning
vi mottogo ett meddelande om att liknande
uppfattningar af folkskolans ändamål kort
förut med bifall uttalats i Göteborg och detta
midt i fackmännens egen krets.
Folkskolläraren hr Johan Lindqvist har nämligen i
maj månad 1897 inför Göteborgs
folkskolestyrelse och lärarekår hållit ett föredrag om
det allmänna folkskoleväsendets förhållande
till tidens behof och däri kommit till
slutsatser, som mycket nära öfverensstämma med
de i våra spalter genom den förenämda
artikelserien uttalade. Vi kunna ej betrakta
det annat än som ett tidens tecken, att
sådana åsikter icke blott kunna våga sig fram
inom den talrika folkskollärarekåren i rikets
andra stad utan äfven lära hälsats med bifall
af dess medlemmar.
Den sålunda för allmänheten
presenterade hr Lindqvist har å sin sida
med beredvillighet ställt sitt manuskript
för nämda i maj månad 1897 hållna
föredrag till Göteborgs Aftonblads
förfogande, och denna tidning har såmedelst
blifvit i tillfälle att »med föredragandens
tillåtelse», genom utförliga utdrag
gifva sina läsare del af hans »om
klarsynthet och varmhjärtenhet vittnande
uttalanden». Sedan detta är gjordt,
sätter tidningen så att säga pricken
öfver i:et genom följande, i dess
vanliga lejonmärgs-stil affattade slutkläm:
Det anförda torde vara nog för att visa,
att författaren hyser samma uppfattning om
folkskolan och dess uppgift som den,
hvilken en tid efteråt framträdde i våra spalter.
Vi hafva velat fästa uppmärksamheten på
folkskolläraren hr Lindqvists i ämnet hållna
föredrag, emedan det visar, att äfven inom
folkskolans eget läger kätterska röster börja
höjas angående den utbasunade
förträffligheten af vårt i vädret stigande
folkskoleväsen. Den modige och varmhjärtade
föredraganden är all tack värd för de sanningar,
han inom sin egen krets djärfts uttala.
Ett och annat kunde vara att tillägga eller
anmärka i detta sammanhang. För dagen
vilja vi endast upprepa, att det allt olidligare
vordna folkskoletyranniet måste bort och
folkskolan återföras till sina naturliga
proportioner. Detta i de stackars plågade
barnens, de undanskuffade föräldrarnas och det
tynande samhällets namn. Därtill hör ock,
att i tid sättes en clamm för
»fortsättningsskolor», »repetitionsskolor», »högre
afdelningar» och allt hvad dessa nya
politiskt-pedagogiska påfund heta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
