Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 32
J. Vahlqvist i Linköping samt A. V.
Hallqvist i Katrineholm.
Innan mötet härefter öfvergick till
behandlingen af den första frågan på
programmet, beslöts, på, förslag af hr J. J.
Dalström, att ombudsmötet skulle nedlägga
en krans å aflidne folkskolläraren A. M.
Stefansons graf ute på stadens kyrkogård.
Vid tanken på den bortgångnes ingripande
medverkan vid föreningens bildande och
hans intresserade och fruktbringande arbete
under många år inom densamma, biföll
mötet detta förslag.
Till behandling förelåg nu som första
ärende ändring af stadgarnas § 8 mom. 3
eller de framkomna förslagen till ordnandet
af sekreterarcfrågan. Frågan inleddes af hr
J. Franzén i Lund.
Sedan tal:n påvisat nödvändigheten af att
sekreteraren vore boende i hufvudstaden, ge
nomgick han de särskilda förslagen, E.
Hammarlunds båda alternativ och
centralstyrelse-majoriletens, påvisade deras innebörd samt
de svagheter, som enligt hans förmenande
vidlådde dem. lian ansåg ej centralstyrelse
majoritetens förslag innebära en fullt
tillfredsställande lösning, men man komme
genom detta ändringsförslag i mindre fara för
att träda ifrån den princip, som hitintills va
rit gällande, och som befunnits god,
nämligen att sekreteraren om möjligt bör vara
medlem af centralstyrelsen, än genom något
af de båda andra, hvarföre han yrkade på
antagandet af detsamma.
Motionären, hr E. Hammarlund,
försvarade sina förslag och ansåg de olägenheter,
till hvilka man menade, att de skulle leda,
mera inbillade än verkliga. För det
radikalare förslaget B (en »ombudsman») vore
tiden ej ännu mogen, ehuru det helt visst
inom ett tiotal år skulle komma därhän.
Ville f. n. förorda det i motionen
förekommande förslaget A (rätt att vä]ja
sekreterare inom eller utom centralstyrelsen). Med
hr Hammarlund instämde senare ett par
talare.
l samma riktning som inledaren och med
samma yrkande uppträdde hrr F. Berg och
A. Dalin, hvarjämte äfven andra talare
slöto sig till samma mening. För
alternativet B i Hammarlunds motiorf talade hrr
J. Ahlén i Grängesberg och J. P. Olsson
i Nittorp. Med mer eller mindre
själfständiga förslag uppträdde flera talare. Hr K. O.
Sjölander i Åskcr ansåg paragrafen böra lyda:
Centralstyrelsen utser inom sig ordförande,
vice ordförande, sekreterare och
kassaförvaltare. Kan sekreterare ej inom styrelsen
erhållas, må till denna post väljas någon utom
denna stående föreningsledamot. Dessutom
utser styrelsen ett biträde, som har att
för-. r,ätta. det arbete, som ej rättvisligen kan
sekreteraren åläggas.
Hr Rosvall i Kskelhern menade, att
saken möjligen kunde vara hjälpt med, att
centralstyrelsen finge inom sig välja en vice
sekreterare, och hr J. A. Blomberg från
Karlskrona föreslog, att man skulle lämna
§ 8 mom. 3 oförändrad och i stället
genomföra den förändringen, att
beslutanderätt i fråga om aflöningen åt
centralstyrelsens funktionärer och dess arbetsbiträden
skulle öfverlämnas åt ombudsmötet. Några
talare yrkade vidare på rent afslag och
ansåg», att det tills vidare borde blifva vid
det gamla. . ’,.-,
Sedan diskussionen sålunda pågått
omkring tre timmar, förklarades den afslutad.
Två voteringar måste anställas. Till
kontraproposition uppställdes efter votering
mellan ino’ionärcus A-förslag och hr Sjölanders
förslag det förstnämda med ett par rösters
majoritet. I hufvud voteringen antogs med
stor majoritet ccntralstyrelsémajoritetcns
förslag, som således blef ombudsmötets beslut.
(Diskussionen , öfver denna punkt leddes af
vice ordföranden.")
Den andra frågan på programmet, om en
musikkommitté inom den allmänna
föreningen, affärdades utan längre diskussion. I)å
hr N. E. Anjou, som åtagit sig att inleda
diskussionen,, var hindrad att infinna sig,
hade hr J. G. Söderberg,, också medlem i
den kommitté, som haft uppdraget att
utreda frågan, åtagit sig detta. Han betonade
syftet med förslaget i fråga och angaf det
sätt, på hvilket kommittén tänkt sig att
saken skulle kunna realiseras.
I frågan yttrade sig hrr J. J. Dalström,
O. Huldén i Kristianstad, J. P. Olsson i
Nittorp, ’Aron- Lundén i Gyttorp samt Frid-*
ljuv Berg. Man var väl intresserad för
saken, men ville ej sluta sig till det af
kommittén framlagda förslaget utan stannade
vid ett af den sistnämde talaren framlagdt,
i allmänna ordalag hållet förslag till utta:
lande i ämnet, så tydande:
Ombudsmötet uttalar sig för vidtagande af
åtgärder för att befrämja sången vid
föreningens kretsmöten och ombudsmöten, i
främsta rummet den enstämmiga.
På tisdagen behandlades programmets
återstående ärenden.
Måndagens afton hade länsombuden ett
längre möte, vid hvilket en del
förenings-ärenden diskuterades. Härom vidare i nästa
nummer. J. V.
Trädgårdsskötseln i folkskolan.
Alin g sås-kr elsen: 1) Ja. 2) För
realiserandet häraf vore önskvärdt:.
att folkskoleinspektörerna tillse det
folkskolestadgans 56:e paragraf verkligen
effer-lefves äfvensom att hänsyn tages till
trädgårdsskötseln vid upprättande-af nytt
reglemente för folkskolan, ,alt
seminarieundervisningen i,ämnet blifver bättre än hvad hittills
varit fallet, ail handbok till ledning för lära
ren vid undervisningen i ämnet utarbetas,
samt att det under terminen behöfliga antalet
lärotimmar i ämnet’å läsordiiingen angifves.
Färs-kretsen besvarade första frågan med
ja, andra frågan sålunda:
För detta läroämnes framgång fordras:
jämnare skolgång - under nuvarande
förhållanden äro de större barnen nästan helt och
hållet borta under den tid, vår och höst, då
trädgårdsskötsel företrädesvis skulle idkas -;
att ett lämpligt jordland anskaffas; att
skolträdgården i främsta rummet blifver
plantskola; att den afveii borde upptaga vårt lands
medicinalväxter - härigenom befordrades
barnens växtkännedom; samt att läraren
tillerkändes särskild ersättning för det arbete
utöfver skoltiden, som skolträdgårdens
skötsel toge i anspråk.
Tuna läns- Sevede-kretsen: l) Nej.
Ulricehamns-kretsen har gjort följande
uttalande :
Kretsen anser, i-tt lärarekåren bör
framdeles som hittills med den tid och de medel,
som stå den till buds, verka för
trädgårdsskötselns omhuldande bland vårt folk,
speciellt genom undervisning och föredöme hos
de unga väcka håg och lust för ämnet; några
skärpta lagbestämmelser i frågan anses ej
önskvärda. - Mötet anslöt sig till
Kindskretsens beslut att söka träda i förbindelse
med Älfsborgs läns hushållningssällskap, för
hvilket ändamål eri kommitté af följande tre
personer utsågs: O. Bogren i Hössna, F. O.
Eriksson i Murum och P. Andersson i
.Ulricehamn,-hvilken kommitté skall samarbeta med
Kinds kretsens i samma syfte, nämligen
uppmuntran till trädgårdsskötsel.
Sydöstra Skånes-kretsen anser ett tydligt
lagstadgande och grundlig tillsyn erfordras
samt sådan undervisning vid seminarierna,
att intresse väckes för. ämnet.
N. Åsbo-kretsen har gjort följande
uttalande:
Kretsen, - som erkänner trädgårdsskötselns
betydelse för barnens utveckling i praktisk
riktning samt som uppfostringsmedel i all
mänhet, vill e;, med tanke på f pik skolan, s
många ämnen och den ringa tid, som står till
dess förfogande, förorda, att
trädgårdsskötseln genom nya lagbestämmelser tillförsäkras
en mera framskjuten plats än hittills, börande
dock vederbörande tillse, att
folkskolestadgans föreskrift om ett till skolträdgård
lämpligt jordland vid hvarje skola, åtminstone på
landet, verkligen efterlefvas; och, böra,barnen
deltaga i trädgårdens skötande i dess helhet
och icke syssla med hvar sin lilla bit.
Sydöstra Värmlands-kretsen instämde i
centralstyrelsens uttalande i frågan.
Ö. Dals-kretsen anser en allmän
undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolorna
vara önskvärd, hvarföre en bättre tillsyn
fordras öfver att lagen i detta ärende bättre
än hittills efterlefves.’
Borna-kretsen anser, att trädgårdsskötseln
ej bör erhålla en mera framskjuten plats
bland folkskolans läroämnen, blott
vederbörande tillse det skolstadgans föreskrifter
fullföljas.
Skytts-kretsen: 1) Ja. 2) Kretsen anser,
att trädgårdsskötseln i folkskolan äfven utan
nya lagstadganden kan komina .till sin fulla
rätt; detta dock under förutsättning, att
skolmyndigheterna tillse, att redan befintliga
stadganden efterlefvas, och att läraren,
förberedd genom en i sann mening praktisk
senainarieutbildning i ämnet och vägledd af
för ändamålet utarbetade goda handböcker,
intresserar sig för ämnet och i allo gör sin
plikt. ’.
Vemmenhögs-kretsen önskar endast att
redan befintliga stadganden efterlefvas.
Sollefteå-kretsen anser, att
trädgårdsskötseln icke bör erhålla någon mera
framskjuten plats bland folkskolans läroämnen än
hvad dqn hittills haft.
M allsjö-kretsen har gjort följande
uttalande:
Kretsen anser ej, att .trädgårdsskötsel bör
erhålla någon mera framskjuten plats bland
folkskolans läroämnen, än hvad den hittills
haft; dock uttalar kretsen den önskan,: att
de lagbestämmelser, som finnas rörande detta
läroämne, förtydligas därhän, att vid hvarje
skola skall "rinnas ett till skolträdgård
lämpligt jordland, och att utbildningen i
trädgårdsskötsel vid seminarierna blifver sådan, att de
från ,de samma utträdaride lärarne äro fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
