Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
SVENSK LÄRARETIDNING-
N:r 35
dem särskild räkning, enär det här var fråga
om »försök» mera än uti en
bemärkelse. Vid inga föregående sommarkurser har
nämligen ämnet blifvit behandladt på det
praktiska sätt och till den omfattning som
vid dessa. Det gällde alltså här jämväl att
göra ett pedagogiskt försök. Och man har
alla skäl att säga om »experimentet», att
det blef synnerligen lyckadt.
Enligt vårt förmenande bör denna kurs i
kemi betecknas såsom en särdeles värdefull
handräckning särskildt åt folkskollärarekåren.
Fordom (och kanske ända in i senaste tid)
har ämnet rönt en ovanligt styfmoderlig
behandling vid seminarierna. Kurserna hafva
genomgåtts nästan uteslutande teoretiskt, och
kunskapen har tydligen blifvit därefter.
Att anordningen varit välbetänkt, därom
har det stora antalet deltagare burit vittne.
Det har varit så stort, att vederbörande
måste inrätta tvänne parallella kurser, den
ena omfattande 18, den andra 15 timmar.
Antalet deltagare i båda kurserna
sammanlagdt utgjorde 42.
Docenten Löndahl har praktiskt visat, att
en lärare kan på en jämförelsevis kort tid
bibringa ett sådant auditorium som det
förevarande ett jämförelsevis rikt mått af
kunskaper, om han nämligen har undervisningsplan
och alla förberedande anordningar fullt klara
före kursens början.
Det var verkligen en ganska beaktansvärd
kurs i kemi som genomgicks. Kemiens
grunddrag belysta genom ett halft hundratal
experiment var det pensum, som medhanns.
Sedan föreläsaren på föreläsningssalen
utfört och förklarat experimenten samt
meddelat allmänna anvisningar för laboranterna,
erhöllo kursdeltagarne i uppgift att under
hans ledning å laboratoriet dels upprepa
redan förevisade experiment, dels lösa nya
uppgifter. Därjämte lämnades anvisning
rörande utförandet af diverse praktiska
laboratoriearbeten.
Docenten Löndahl äger stor förmåga att
på ett kortfattadt, klart och redigt sätt
framställa sitt ämne samt låter
undervisningen fortskrida raskt framåt och strängt
metodmässigt.
A laboratoriet biträddes han af fil. kand.
fröken Anna Westman, som förtjänar
särskild honnör för raskhet, älskvärd välvilja
samt god förmåga att leda.
Af deltagarna omfattades
föreläsningarna och öfningarna med stort intresse. Såväl
den praktiska behandlingen som ock
medvetandet om, att man på detta område vore
i särskildt behof af kunskaper, torde härtill
hafva medverkat.
Docenten Johan Jakob Hjalmar’Löndahl är
född 1859 i Väckelsång, Kron. Blef student
i Lund. 1879, fil. kand. 1882, fil. lic. 1886 och
fil. doktor 1.888. Samma år blef han docent
i kemi vid Lunds universitet, t. f. kemie
laborator 1890-93 och ifrån 1895. Har idkat
kemiska studier i Heidelberg och Leipzig.
A. Vallqvist.
»Dekorerade personnamn i
nysvenskan.»
Hvad kunde det vara för något? Det
är ej utan, att många bland oss, som ej
mycket kände till det flitiga samlingsarbete,
hvilket i våra dagar pågår angående vårt
modersmål, gjorde sig denna fråga och
undrade, hvad den pä språkforskningens
område hemmastadde föreläsaren denna gång
skulle komma med. Men vi kände honom
från kurserna 1896 och visste, att ord och
exempel ingalunda skulle tryta. Han höll
denna gång fyra föreläsningar, men det rika
material, som var insamladt, hade helt visst
räckt till för många flera.
Hvad under dessa timmar föredrogs,
hvarigenom den godmodige och hjärtlige
föreläsaren gång på gång förmådde framlocka
det ena uttrycket af munterhet efter det
andra, det skall jag med afsikt ej här
omtala. Ty till alla de kamrater, hvilka ännu
ej deltagit i sommarkurserna, önskar jag få
säga: kommen och hören själfva!
Måhända funnos bland åhörarne de, som
tyckte, att docenten Hjelmqvists föredrag
voro »blöt til Lyst.» Men så äro-de
ingalunda att anse. Tänker man närmare efter,
så skall man säkert finna, att
tillvaratagandet af allt, som har intresse för vår
fosterländska odling, har den största betydelse
och detta icke minst i hvad som rör vårt
språk.
Docenten Anders Theodor Hjelmqvist air född
i Växjö 1866, blef student i Lund 1884, fil.
kand. 1886, fil. lic. 1890 och två år senare fil.
doktor. År 1891 blef han docent i
fornnordisk litteratur vid sydsvenska universitetet
och vardt året därpå medlem af redaktionen
af Svenska akademiens ordbok, om hvilket
arbete han utgifvit orienterande broschyrer.
För att studera historiska ordboksarbeten har
han gjort resor i Holland, England och
Tyskland.
K. Holmqvist.
Psykologi.
Inledningsföredraget är slut, och de
egentliga föreläsningarna skola börja. Auditoriet
n:r l är till trängsel fylldt. Då kvarten är
förbi, inträder den väntade föreläsaren,
docenten Axel Herrlin, en ännu helt ung man
med högeligen intelligent utseende, och
börjar enkelt och flärdlöst föredraga sitt ämne,
psykologien.
Psykologi är ett ämne, som ’ju ej gärna
saknas bland föreläsningar, hvilka
hufvudsakligen bevistas af lärare och lärarinnor,
enär den har en så grundläggande betydelse
för vår fackbildning. Timplanen visar
också, att intet ämne bland de rena
föreläsningarna fått sig så många timmar anvisadt
som psykologien eller summa 10. En ännu
mer förhärskande plats har den i de
utdelade »grundlinjerna», där den upptager 27
sidor af 30. Också utgör denna afdelning
af »grundlinjerna» en fullständig lärobok i
psykologi och bör därför blifva en
värdefull bok för de många åhörarne. Det
arbete, som härpå blifvit nedlagdt, gjorde det
möjligt för mången, som ej ägde vana vid
filosofiskt tänkande och vid filosofiska termer,
att ändock följa med föreläsningar, hvilka
på grund af ämnets beskaffenhet voro de
svåraste att fullt tillägna sig. Svårigheten
kan ej skrifvas på föreläsarens räkning.
Hans framställning präglades nämligen af
genomskinlig klarhet och lefvande
åskådlighet samt illustrerades ständigt genom
exempel från det mänskliga lifvet, det normala
såväl som det abnorma.
Det var också en mycket fordrande
uppgift, som föreläsaren satt sig före. Det
gällde nämligen att inom den trånga ramen
af tio föreläsningar inpressa ett så
omfattande innehåll som hela psykologien, ej blott
den »rena» utan äfven en del af dess
lånesatser f rån "metafysiken och fysiologien.
Sedan föreläsaren under första timmen
klargjort psykologiens uppgift och metod,
behandlade han i en hel föreläsning det
intressanta metafysiska problem, som ända
sedan äldsta tider eggat den filosofiska
spekulationen : det andligas och det kroppsligas
inbördes förhållande. Därefter ägnades tre
föreläsningar åt framställningen af själslifvets
fysiologiska underlag.
l de två sista af dessa beskrefs utförligt
nervsystemet såsom bäraren af själslifvet.
Särskild uppmärksamhet skänktes åt den
intressanta af Broca grundlagda
»lokalisations-teorien», som visar, att många af de olika
själsyttringarna, såsom syn och hörsel,
synminne och ordminne, talrörelser och
skrif-rörelser bevisligen kunna hänföras till
bestämda områden i hjärnbarken. Att så
mycken tid tillföll den fysiologiska sidan,
berodde väl därpå, att denna har så stor
betydelse som grundlag för det rent
psykiska, och att man inom det fysiologiska
området helt naturligt rör sig på säkrare mark
än på det psykiska.
Återstodo således endast fem föreläsningar
för behandlingen af den egentliga
psykologien. Det är då naturligt, att föreläsaren vid
många tillfällen endast kunde låta sina
åhörare kasta en flyktig blick öfver områden,
som varit väl värda att långsamt
genomvandra och noggrant undersöka. Jag kan
som exempel nämna lagarna för
idéassociation, erinring och fantasi, hvilka ju äro af
så stor betydelse i pedagogiskt afseende.
Dock begagnade talaren i alla fall den korta
tiden till att gifva många goda pedagogiska
vinkar, såsom att för upptagande af
förnimmelser och bevarande af föreställningar
fordras ett sundt fysiskt underlag,
repetitionens betydelse m. m. Ett annat fält, som
nog mången skulle önskat närmare studera,
var det omedvetna själslifvets mysterier, den
märkliga medvetandets tudelning, som äger
rum i hysterien och i viss mån äfven i
distraktionen. Men det förhöll sig så, som
föreläsaren själf yttrade: han kunde endast
gifva ögonblicksfotografier för att väcka
uppmärksamhet på ämnets rikedom och egga
till fortsatta studier på egen hand.
Allra sist berörde talaren det
betydelsefulla problemet om ärftlighetens och
uppfostrans olika vikt för individens utveckling.
Han betonade starkt ärftlighetens ofta
förfärande betydelse, men framhöll äfven
möjligheten af att genom uppfostran böja och
rikta människans karaktärsdaning, härvid
hänvisande till människans förmåga att under
hypnosen genom suggestion bestämma andras
handlingar. »I suggestionens faktum ligger
uppfostrans faktum.» Stora personligheter
hafva ofta verkat suggererande på hela sin
samtid och gifvit åt densamma sin egen
åskådning; så kan äfven läraren verka
suggererande på dem, som i skolan omgifva
honom.
Att docenten Herrlin förstått att bibringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
