Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 35
SVENSK LÄRARETIDNING
557
Den afskildhet,
hvari en stor del lärare och lärarinnor
på landsbygden måste lefva, utgör en
af orsakerna till den nu på många håll
öfverklagade »lärarebristen». Så lär
folkskoleinspektören i Stockholm, d:r
C. Gr. Bergman, hafva förklarat under
en i tidningarna omtalad »intervju».
På landsbygden, framhöll han, ligga
skolorna ofta på ensliga ställen, hvarest
nästan inga samfärdsmedel finnas. Detta
verkade i längden nedstämmande på
lärarne och i synnerhet på lärarinnorna,
hvarför dessa ej gärna trifdes därute utan
sökte sig till städerna, icke minst till
Stockholm. Under de tio år, d:r
Bergman åtnjutit förtroendet att vara
folkskoleinspektör i hufvudstaden, hade där
alltid rådt god tillgång pä lärarekrafter.
I våras t. ex., då ett större antal platser
ledigförklarats, hade minst ett
tredubbelt antal ansökningar inlämnats. I
synnerhet vore tillgången på kvinnlig
arbetskraft inom folkskollärarefacket
riklig. Med afseende på hufvudstaden
kunde förklaringsgrunden härtill, enligt
d:r Bergmans mening, icke sökas i rent
ekonomiska omständigheter.
Löneförhållandena vore nämligen bättre på
landsbygden än i Stockholm.
Visserligen aflönades här en folkskollärare
med 1,400 kronor och å landsbygden
med 600 kronor, men på landet erhölle
han dessutom bostad, vedbrand och
kofoder jämte andra förmåner, hvartill
dessutom komme, att
lefnadskostnader-na vanligen vore långt ringare. En
hufvudgrund för den starka
strömningen till hufvudstaden vore
uppenbarligen den vantrefnad, som isoleringen
helt naturligt förde med sig.
Utan tvifvel hafva dessa d:r Bergmans
uttalanden mycket fog för sig. Fråga
torde emellertid vara, om flertalet af de
lärare och lärarinnor, hvilka gifva efter
för dragningen till städerna, därstädes
vinna hvad de söka. Allt för många
blifva genom omständigheternas tvingande
makt inkastade i en hetsjakt efter
biförtjänster, hvilken slukar all deras tid och
för deras utveckling blir minst lika
hämmande som landsbygdens afskildhet.
Blefve blott de ekonomiska villkoren
höjda, så kunde denna afskildhets menliga
inverkan i hög grad neutraliseras genom
studier och resor, möten och
fortbildningskurser m. m. För motvägande af
de faror, som isoleringen utan tvifvel
medför, böra alla lärare och lärarinnor
betrakta det som en helig plikt mot sig
själfva att ständigt vidmakthålla d et
samband med sina mot ett gemensamt mål
sträfvande kamrater, som för dem alla
står till buds genom deltagandet i
före-ningslifvet och genom skolpressen. Allt
för många låta ännu dessa medel ligga
obegagnade, och de, som så göra, äro
i sanning lika utsatta för afskildhetens
olägenheter och faror vare sig de sitta
i en undangömd skogsbygd eller befinna
sig i en storstads förvirrande larm. Det
senare verkar »förströende» äfven i
skadlig mening och drager ofta tankarna
bort från de stora intressen, som borde
förena hela lärarekåren till ett samladt
helt.
Svenskt folkhögskolemöte, det
sjunde i ordningen, hålles i dessa dagar i
Gröteborg. Mötet tog sin början i
högskolans lokal i går kl. 10 f. m.
I sitt hälsningstal erinrade d:r Leonard
Holmström om de föregående mötena af
detta slag, de i Jönköping 1877, Stockholm
1880, Öskevik 1881, Jönköping 1883,
Lunnevad 1888 och Uppsala 1892, vid hvilket
sistnämda initiativet till sommarkurserna
blef taget.
Till mötets ordförande valdes d:r
Holmström, till vice ordförande d:r J. E.
Strandmark och direktör T. Holmberg, till
sekreterare andre lärarne Henning Tornell å
Hvilan och Hjalmar Nilsson i Molkom.
I går behandlades åtskilliga frågor, som
mera direkt beröra folkhögskolans lärare,
såsom om högre statsanslag, om fördelning af
stipendiemedlen, om tryggandet af
folkhög-skollärarnes ålderdom o. s. v. I dag och
i morgon behandlas de i förra numret
uppräknade öfverläggningsämnena af mera
allmän art, och äro förhandlingarna då
offentliga.
Ett 60-tal deltagare voro i går anmälda
från 16 af rikets folkhögskolor.
Sommarkurserna i Käfvesta af-
slötos den 27 dennes med föreläsning af
styrelsens ordförande, lektor E. Sahlin. Dagen
förut hade deltagarne inbjudit föreläsarne
till ett enkelt, men särdeles angenämt
samkväm med solo, kvartetter, musik,
berättelser och tal i långa banor. För konung och
fosterland talade adjunkt H. Linder i
Örebro, för landstinget lektor Sahlin, för
föreläsarne hr K. F. Forsman på vers och fröken
Hedvig Melin på prosa. I bunden form
ägnade fröken Hulda Vimmermark
amanuensen Hammarskjöld damernas hyllning, och
fru Olivia Tanderz tolkade sina intryck
under den flyktade kursen. För bestyreisen
talade K. O. Sjölander, lektor Sahlin tackade
deltagarne, och doktor Jonsson framhöll, att
dessa skulle vara lika välkomna till en
andra sommarkurs som till denna.
Förflyttning af Mattisuddens
seminarium för bildande af lapska
småskollärare och lärarinnor är ifrågasatt, och
har Hernösands domkapitel uti sitt utlåtande
föreslagit, att k. m:t måtte vidtaga åtgärder
därtill,
att seminariet förflyttas till Murjek, så snart
för seminariet nödiga byggnader blifvit där
uppförda ;
att dessa byggnader uppföras genom statens
försorg;
att tomtplatser om möjligt upplåtas, utan
ersättning, af krono.] or d och att virke lämnas
kostnadsfritt från närmaste kronopark; samt
att kostnaden för seminariebyggnadens
uppförande i första rummet bestrides af de
tiotusen kr., som Jockmocks sockens
härads-allmännings delägare för ändamålet erbjudit,
och resten af samma kostnad samt kostnaden
för de öfriga föreslagna byggnaderna af
statsverket.
Statsbidrag för
slöjdundervisningen återburet. Vederbörande
folkskoleinspektör yrkade hos länsstyrelsen i
Malmöhus län åläggande för Skurups
församlings skoldistrikt att återbära det för år
1897 utanordnade statsbidrag till
undervisning i slöjd för gossar vid två afdelningar
af Svaneholms folkskola. Emedan, enligt hvad
numera blifvit utredt, undervisningen i dessa
slö j daf delningar icke pågått under
lagstad-gad tid och enär slöjdundervisningen
inkräktat på den i folkskolestadgan föreskrifna
ledigheten mellan förmiddagens och efterT
middagens lärotimmar, förklarade sig
länsstyrelsen föranlåten återfordra det under år
1897 utbetalda statsbidraget 150 kr. för att
i länets ränteri levereras.
K. m:t har funnit hvad i den af
skolrådet ingifna besvärsskriften anförts icke vara
af beskaffenhet att kunna vinna afseende
samt ej heller funnit skäl att låta skolrådet af
nåd få behålla statsbidraget.
Slöjdundervisningen skall pågå
helt läsår för statsbidrags
erhållande. Skolrådet i Mjällby församling i
Blekinge län har hos länsstyrelsen sökt för
innevarande år utbekomma statsbidrag för
uppehållande af undervisning i slöjd för
flickor vid åtta församlingens skolor med 30
kr. för hvarje skola eller tillhopa 240 kr.
Länsstyrelsen förklarade sig den 10 juli -
efter det vederbörande folkskoleinspektör uti
ansökningen åtecknadt intyg anmärkt, att
undervisningen i fråga vidtoge först den l
mars, under det att läsningen i folkskolorna
började den 8 januari och att följaktligen
slöjdundervisningen icke meddelades under
hela den för folkskolan bestämda årliga
lästiden - icke kunna bifalla ansökningen.
Skolrådet anhöll då hos k. m:t att af gunst
och nåd erhålla berörda statsbidrag för år
] 898, men k. m:t har ej funnit ansökningen
kunna bifallas.
Förloradt statsbidrag. Skolrådet
i Alunda församling hade hos länsstyrelsen
i Uppsala län anhållit att för innevarande
år med 150 kr. utbekomma lönetillskott af
allmänna medel för en vid en mindre
folkskola anställd lärare, Erik August
Andersson.
Vid rekvisitionens granskning å
landskontoret anmärktes, att som läraren Andersson
vore anställd vid en enligt uppgift icke
godkänd mindre folkskola, kunde, jämlikt
kungörelsen den 28 maj 1897, något bidrag af
statsmedel till ifrågavarande lärares aflönande
icke utgå.
Häruti sökte skolrådet ändring med
anhållan att, i likhet med hvad under
föregående år ägt rum, utbekomma lönetillskott
för bemälde lärare.
K. m:t har låtit handlingarna i detta mål
sig föredragas och därvid funnit hvad i
besvärsskriften anförts icke vara af
beskaffenhet att kunna vinna afseende.
För sent rekvireradt
statsbidrag. Skolrådet i Norsjö församling har
hos k. m:t anhållit - under förmälan att,
i följd af förbiseende, skolrådet uraktlåtit
att inom föreskrifven tid under nästl. år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
