Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
571
samling läseböcker och läroböcker i alla
skolans »fackämnen», förenade till en
helhet genom de gemensamma
pärmarna och den gemensamma
redaktionen, vare sig nu denna senare vore
en enda, alla ämnen behärskande
författare eller ett enskildt författarebolag
eller - som väl blefve det troligaste
- en af k. ecklesiastikdepartementet
tillsatt kommitté.
Idéen om en sådan folkskolans
universalbok, med hvars hjälp man skulle
kunna sidvis, ja radtals mäta
folkbildningens »mått» och sålunda
kontrollera, att denna bildning icke öfverstege
sin rätta »nivå», är ingalunda ny. Den
har för länge sedan varit icke endast
framkastad utan äfven förverkligad i
åtskilliga af de tyska staterna. Men
om vi icke allt för mycket misstaga
oss, hör den numera till de afgjordt
förlegade varor, hvilka våra
sydger-maniska fränder gärna afstå till vårt
fria förfogande. Som bekant förhåller
det sig med »Sveriges fåfänga» ofta så,
att åtskilligt godt folk menar sig vara
mäkta tidsenligt, då det från Tyskland
hämtar idéer, som för ungefär en
mansålder sedan blifvit därstädes vägda och
befunna för lätta.
Tills den hemlighetsfulla slöjan
lyftes och närmare beskrifning lämnas,
tillåta vi oss i alla händelser betvifla,
att detta stora beprisade pedagogiska
arkanurn, en genom folkskolestadgan
föreskrifven läsebok såsom underlag
för all undervisning i skolans
»fackämnen», är något annat än ett -
kvacksalvaremedel.
Varning måste föregå afsättning
har k. m:t i likhet med Linköpings
domkapitel förklarat i det sorgligt
bekanta Ringarumsmålet. Läraren i fråga
sitter alltså kvar vid sin plats, trots
den förbrytelse han begått mot sina
skolflickor. Att här en lagändring är
behöflig hafva vi förut med styrka
framhållit.
En ny barnpublikation
utkommer till julen från Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag. Förutom
de kända barntidningarna Jultomten
och Tummeliten utkommer nämligen
från samma förlag en illustrerad
barnbok, kallad Tomte-fars sagor och
berättelser. Det fint utstyrda arbetet,
som redan ligger i pressen, innehåller
12 originalsagor och berättelser af
framstående svenska författare och
författarinnor.
Tre »sakkunniga»
har som bekant den nye
ecklesiastikministern, hvilken själf icke är
sakkunnig på skolans område, tillkallat för
att tjäna såsom valbehöfligt stöd i och
för den förberedande behandlingen af
läroverksfrågan. Det betecknas nu
såsom en känd sak, att redan före justi-
tierådet Claésons inträde i
ministären ett aftal blifvit träffadt, att han
skulle förbereda en framställning till
riksdagen i afseende å de allmänna
läroverkens organisation och därmed
sammanhängande förhållanden.
Dennafram-ställning lär vara att vänta först år
1900. Slutet af de^a och en del af
nästkommande år anses nämligen komma
att åtgå, innan ministern med de trenne
sakkunnigas bistånd hunnit bilda sig
en bestämd ståndpunkt i fråga om de
reformer, han är kallad att genomföra.
Arbetet härmed har vidtagit den l
dennes, då de sakkunnige började sina
konferenser i andra kammarens kanslirum.
Till hvilken pedagogisk ståndpunkt
dessa konferenser slutligen skola
komma att föra chefen för vårt
undervisningsväsende är för närvarande icke
lätt att gissa. Af de tre tillkallade
råd-gifvarne har endast en tagit någon mera
bemärkt del i de offentliga
förhandlingarna rörande läroverksreformen, och
skulle de båda öfrigas sympatier gå
något så när i samma riktning, så torde
den bestående skolorganisationens
vänner icke behöfva frukta för någon
synnerligen höggradig radikalism. Någon
jämkning i sin gamla maktställning får
väl latinet vidkännas, och en s. k.
praktisk afslutningskurs a la Nya
Elementarskolan blir möjligen ock ifrågasatt.
Däremot synes man redan på förhand
kunna taga för gifvet, att frågan om
folkskolan såsom bottenskola äfven
denna gång kommer att blifva
ofver-halkad eller affärdad på ungefär
samma lösliga sätt som vid flera
föregående tillfällen, exempelvis af det
särskilda utskottet vid 1890 års riksdag.
Valet af de »sakkunnige» tyder
nämligen icke på, att man ännu anser tiden
vara inne att gifva en opartisk och
allsidig belysning äfven åt denna stora
fråga.
Tillgången på folkskollärare.
Rektorn vid Hernösands
folkskollärareseminarium Gr. V. Bucht föreslår i infordradt
utlåtande rörande bristen på lärare vid
folkskolan i Hernösands stift, att erforderligt
antal parallellklasser inrättas vid
folkskollärareseminariet i Hernösand, att härför
nödiga lokaler anskaffas genom nybyggnad
samt att stipendierna till behöfvande och
skickliga elever vid seminariet höjas till
250 kr. för elev och läsår.
– Vid nyligen hållet sammanträde har
öfverstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor uttalat den mening, att någon
folkskollärarebrist ej yppat sig i hufvudstaden
under senaste tiden, utan att tillgången på
lärarekrafter tvär torn varit riklig.
Folkskollärareseminarierna. Af
66 vid Växjö folkskollärareseminarium
anmälda ynglingar intogos i första klassen 30,
i tredje l och i fjärde 3.
I Lund hade anmält sig 73. I första
klassen intogos 30, i fjärde l, hvilken
aflagt mogenhetsexamen.
Vid Falu folkskollärarinneseminarium voro
de inträdessökande 49. Af dessa antogos 18.
En, som aflagt mogenhetsexamen, kunde ej
mottagas på grund af bristande utrymme.
I Linköping voro de inträdessökande 69.
I första klassen intogos 26 och i fjärde 5
ynglingar.
I Göteborg hade 74 sökt inträde. Af
dessa godkändes 32, alla till första klassen.
Så inånga hafva ej på länge vunnit inträde
samtidigt.
I Hernösand sökte 30 inträde. 23 kommo
in i första och l i fjärde klassen.
I Kalmar voro de inträdessökande 76 och
i Uppsala 44.
Folkskoleinspektionen. På
därom gjord ansökning har k. m:t från och
med den 16 innevarande september
entledigat adjunkten vid folkskollärareseminariet i
Hernösand C. A. M. Hamnström från honom
meddeladt förordnande att vara
folkskoleinspektör i viss del af Västernorrlands län,
och har k. rn:t förordnat teologie
kandidaten Mattias Nordell att från och med
nämda dag till slutet af innevarande år vara
folkskoleinspektör i Västernorrlands län med
undantag af Ångermanlands södra kontrakt
samt Bjärtrå, Gudmundrå och Högsjö
pastorat af Ångermanlands östra kontrakt.
Stockholms folkskolor. Ändringar
i kursindelningen och läsordningen äro
ifrågasatta vid Stockholms folkskolor.
Folkskoleinspektören har i skrifvelse till skolornas förste
lärare anmodat de särskilda lärarekollegierna
att framställa sina önskningsmål härvidlag.
Populärt-vetenskapliga
föreläsningar har man för afsikt att i Lund
förmedla medelst den centralbyrå, som den
l dennes konstituerades vid ett möte
mellan en del universitetslärare under
ordförandeskap af professor Seved Ribbing.
Byråns ändamål är att mottaga anmälningar
af personer, som vilja hålla
populärt-vetenskapliga föreläsningar, att åt
föreläsningsföreningar och arbetareinstitut lämna
anvisning pä lämpliga föreläsare samt att, i den
mån sådant befinnes lämpligt, söka
åstadkomma föreläsningar äfven å orter, där
före-läsningsföreningar eller arbetareinstitut ej
äro inrättade. Byrån ämnar ock anskaff;
skioptikonbilder till uthyrning och kanske
äfven ett skioptikon^ som upplyses med
elektriskt ljus.
Till bestridande af kostnaderna för by
råns verksamhet erlägges af hvarje förelä
sare 50 öre och af hvarje anstalt likaledes
50 öre för hvarje föreläsning byrån, för
medlar.
Till medlemmar af byrån utsagos för et
år professor S. Eibbing, professor J. Thy
ren, docenten Gr. M. Pfannenstill, docenten
A. Hennig, docenten A. Herrlin och folk
skolläraren N. Lundahl.
Skolhus måste byggas, oafsed
brandstodsmedlen. Vid kyrkostämma
som utlysts för att bl. a. besluta om sät
tet för skolhusets uppförande i Förnebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
