Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 38
SVENSK LÄRARETIDNING.
607
Hvad betyder den i våra dagar så ofta
proklamerade lefnadsprincipen: »affär är affär»,
för att välja ett exempel, om icke just detta:
»kan jag göra mig en ekonomisk vinst, så gör
jag det, sak samma hur det går med andra
människor; de må i sin tur göra likaledes, om
de äro tillräckligt slipade.»
Och har icke denna obestridligen för
handen varande egoism inom samhället något
att göra med de omhandlade af
knäppnings-yrkandena? Vid Norrköpingsmötet pekade
hr Fridtjuv Berg på det faktum, att den
moderna industrialismen nu som bäst håller på
att omdana samhällena. Från de stora
industriländerna Tyskland, England m. fl. är den
nu stadd på färd mot norden. Han har
redan börjat slå upp sina bopålar på Sveriges
jord. Han synes kräfva barnen såsom offer
på den r<iateriella kulturens altare. Han
anser sig behöfva dem. Han är den grottekvarn,
som fordrar
x__ - - trälabarnen ock,
äfven tio års och yngre.»
Se på de länder, där industrialismen redan
satt sig riktigt fast. Är icke barnaarbetet -
det slag af barnaarbete, som öfvergått till att
blifva ett verkligt daglönarearbete - där i
ständigt stigande? Stickas icke barnen där
allt mer och mer in bland maskinerna? Eller
hvad säger statistiken?
Enligt denna steg 1896 antalet af de i tyska
fabriker arbetande barnen i åldern under 14
år med 25 proc. gossar och 19 proc. flickor.
Ensamt i Berlin användes under vårterminen
innevarande år 25,394 skolpliktiga barn i
lönearbete. Af dessa voro 11,091 dagligen
sysselsatta i detta arbete mer än 3 timmar.
I staden Hannover voro år 1897 12 proc.
af alla skolbarnen anställda i dylikt arbete.
Af dessa måste a/i0 börja sitt arbete före kl.
7 på morgnarna, nära 3/4 voro sysselsatta till
kl. 9 och Vio till kl- U På kvällarna. - I
det sachsiska industrisamhället Hohenstein-
JErnstthal voro i januari detta år 60 proc. af
skolbarnen regelbundet i arbete vid väfstolar
och andra maskiner i fabrikerna, många långt
före undervisningens början och sent in på
kvällarna. Men hvad blir följden, när
barnen samtidigt skola besöka skolorna? Jo, de
få icke sin rätt af hvila och vederkvickelse,
sitta i skolan sömniga och slöa och få
således icke heller sin rätt af undervisning och
uppfostran; m. e. o. de blifva kroppsligen
och andligen förkrympta.
Nåväl, denna industrialismens jätte sträcker
nu ut handen äfven efter våra svenska barn.
Han anser sig behöfva dem. Hvad under,
om han ropar: »Inskränk skoltiden, låt
barnen komma i arbete!» Eller: »bort med en
del af undervisningsämnena, låt barnen
komma i arbete!» Men huru måste nu svaret
på detta rop lyda från dem, hvilkas
egoistiska intressen - ty sådana finnas, det låter
sig icke förneka, äfven om någon tager illa
vid sig, att det säges - redan befinna sig i
strid med vår folkskolestadga? Jo: »Bravo,
bravo!» Och får han icke just i dessa sina
mäktigaste bundsförvanter, hvilka sedan i sin
ordning sjunga samma qisa? Skulle det vara
otillbörligt, att, då man talar till kamrater
och andra för vårt folks väl nitälskande män,
och då man med exemplet från utlandet står
med hjärtat fullt af fruktan för den
antågande faran, som kan, om den icke afvärjes,
komma att kväfva folkets lif i dess spädaste
rot, skulle det vara otillbörligt att i största
allmänhet peka på dessa förhållanden? Såge
inan härom, hvad man vill, men jag skulle
vilja ropa, så att det genljöde i hvarje
lärares och lärarinnas bröst - ja äfven om
tu-senden med ordet »taktlöse» på läpparna
stode rundt omkring mig och pekade finger -
jag skulle vilja ropa: »Låtom oss hvar för
sig själfständigt och grundligt tänka oss in
i hvad det innebär för våra barns kommande
lif och för vårt folks framtid, om man
inskränker skoltiden till det nu lagstadgade
normala eller om man tager bort - märk
helt och hållet tager bort - några af
undervisningsämnena. Och om det stode i min
makt, skulle jag vilja sätta hvarje lärares
och lärarinnas hjärta i brand för barnens
heliga rätt att vara barn, så länge de äro
barn, och att under denna tid få åtnjuta
barnaförmåner, så att hvar och en i sin bygd
med vaken blick för tidsförhållandena -
reduceringen af skoltiden har redan begynt på
somliga orter - i rätt tid kallade till hjälp
alla goda krafter gent emot de sträfvanden,
som gå ut på att göra vår folkbildning
mindre naturenlig och mindre kulturenlig än
den hittills varit. Sådana krafter finnas
lyckligtvis ännu och i öfvervägande grad. Det
skall icke förtigas. Med oskrymtad
tacksamhet och glädje skall det erkännas, att
statsmakterna icke sanktionerat
inskränkningsyrkandena, snarare ställt sig afvisande gent
emot dem. Med de flesta enskilda samhällen
såsom sådana är förhållandet enahanda.
Norrköping har nyligen lämnat Sveriges lärarekår
ett talande vittnesbörd om sin ställning till
saken. Det är en afgjord lycka för vårt land
och en styrka för folkskolans utveckling, att
ett så uteslutande industriellt samhälle som
Norrköping icke offrar åt industrialismens
Moloch utan tvärtom sörjer för sina barns
uppfostran i den vidaste utsträckning.
Skulle jag hafva begått en »taktlöshet» mot
de »gästfria anordnarna af festen» i
Norrköping, då jag ställt mig på samma sida som
dessa af mig högt värderade män, hvilka
sedan åratal tillbaka i praxis gjort front mot
alla afknappningstendenser?
Skulle jag hafva begått en »taktlöshet» mot
den lärare kår, hvars förtroendeman jag är,
då jag till mina kamrater och vänner säger:
Låtom oss icke sofva bort tiden, så att vi en
vacker dag blifva öfverraskade öfver något,
som vi icke anat, utan vara på vår vakt. Må
vi komma ihåg, att den väldiga makt, som
heter egoism, finnes till, men ock, att ett
förslag, som i sig själf är för folkbildningen
farligt, kan vara dikteradt af uppriktig önskan
att gagna. Det ligger en styrka i att se de
olika motiven, då det gäller att i praxis
upptaga kampen. Skulle jag genom detta hafva
begått en taktlöshet mot mina kamrater? Ja,
därom må de själfva döma.
Till slut ett ord. Hr Salomon vill icke med
mig ingå i något meningsutbyte rörande den
viktiga frågan om inskränkning af
undervisningsämnenas antal. Jag ingår icke heller i
något meningsutbyte med hr Salomon. Men
detta skall icke hindra mig att, när helst jag
finner mig af samvete därtill manad,
offentligen upptaga till granskning de förslag till
reformer på folkskolans område, som
offentligen framställas, till och med om de härröra
från hr Salomon, ja äfven ofvan nämda
viktiga fråga.
Lund den 17 sept. 1898.
J. Franzén.
Till redaktionen af Svensk Läraretidning.
Då hr direktör O. Salomon genom en i
dagens nummer af Svensk Läraretidning
intagen skrifvelse funnit sig böra »utmana»
bland andra äfven mig att »under vinterns
lopp» med honom debattera 15 af honom
uppställda satser, ber jag härmed få meddela,
att jag för min del hvarken kan bestrida
eller bekräfta den 12:e af dessa satser, enär
jag dels saknar den .mångsidiga kännedom
om undervisningen vid våra högre läroverk,
som för en rättvis jämförelse är nödvändig,
dels på grund af min ställning som
folkskollärare anser mig jäfvig att härvidlag fälla en
afgörande dom,
att jag i fråga om den 14:e och den
därmed sammanhängande 9:e satsen för
närvarande endast kan upprepa min redan vid
Norrköpingsmötet framställda fråga: Hvilka
af folkskolans ämnen är det., som kunna
undvaras? och
att beträffande samtliga öfriga satser någon
opposition från min sida så mycket mindre
kan ifrågakomma, som jag från min
barndom fått lära mig att betrakta dem såsom i
det närmaste s j älf klara, hvarför de ock ligga
till grund för snart sagdt allt hvad jag i folk-
skoleärenden under tjugu års tid offentligen
talat och skrifvit.
Stockholm den 14 september 1898.
Högaktningsfullt
___________________Fridtjuv Berg._________
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseer.de.)
463. O. E. Vi lämna inga som helst
meddelanden i textafdelningen om annonserade
platsers beskaffenhet - vare sig de äro bra
eller dåliga. Allt sådant tillhör
annonsafdelningen. En lärare må väl icke i dessa tider
narras att söka en plats utan att förskaffa
sig säker upplysning, huruvida den är fast
eller flyttande.
464. Nore. Ingen utsikt att häri vinna
ändring, i synnerhet om ej något skriftligt
aftal finnes.
465. Claudine. 1) Se annonsafdelningen!
2) Härom får han själf skaffa sig upplysning.
3) Man bör i god tid uppsäga nuvarande
platsen, så att skolrådet hinner skaffa annan
vikarie.
466. Kofoder. Endast i det fall att
kofodret lämnas in natura. Detta enligt flera
prejudikat, införda i denna tidning.
467. Sixten. Tegnérsgatan 37, Stockholm N.
468. O. B. Huru stora dimensioner rummen
i skollärarebostaden skola hafva finnes ej
lagstadgadt. Enligt normalritningarna bör det
ena hafva 250 ä 350 kvadratfots golf yta;
»det eller de andra kunna vara en tredjedel
eller fjärdedel mindre». Enligt prejudikat,
införda i denna tidning n:r 15 år 1896 och n:r
6 år 1898, har k. m:t kasserat bostadsrum,
som varit allt för små.
469. E. I. Nej, är icke nödigt för pensions
erhållande.
470. Pupill. Nej, ett en gång fastställdt
pensionsbelopp ändras ej.
471. Ö. A. Antagligen ej. Ifall skolrådet
uppställer svårigheter, synes det emellertid
enklast, att Ni själf uthyr den förra lägen:
heten.
Sept.
Minnesiista.
23-24. Västerbergslagens lärareförenings
möte i Grängesberg.
24. Stockholms folkskollärareförenings möte
i Stockholm.
Okt. Vid kyrkostämma i denna månad
bestämmes nästa års utgifts- och
inkomststat för skolväsendet. (K. F. §§ 9
och 36.)
1. V. Jämtlands kretsförenings möte i
Hjärpen.
- S. Nerkes lärareförenings möte i Asker-
sunds landsförsamling.
- Sköfde skolförenings möte i Sköfde.
- Säf s jo kretsens möte i Ljunga.
- Varakretsens möte i Vara.
Famiijenotiser.
(Kostnadsfria tillkännagifvanden.)
Födde.
Klara och Emil Tunblads dotter,
Skölfve-neds folkskola, 13 sept.
Anna och A. F. Sjögrens dotter, Kalmar,
16 sept.
Död.
Folkskollärarinnan i Sunne, Vrml., Hanna
Elisabet Granberg, Nås, 12 sept., 22Vo år.
Lediga tjänster.
Vid folkskolan.
Barfva, framd. fören. m. kl.- o.- t j., 60 d. fr.
13 sept., skoll.- 1. enl. L, kl.- o. drg.- 1. 250
kr., adr. Strängnäs.
Ny kil, Östg., framd. fören. m. kl.-o. org.-tj.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
