Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR FOLKIJN13EI^ VTSJNTINOEN.
N:r 41 (A).
STOCKHOLM, 12 OKTOBER 1898
17:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 8/4 år 3 kr., Va år 2 kr.,V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-1, 4-6. Allm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare;
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare: Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Trvckt has Idun» Kungl. Hofboktryckeri Stockhalm
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm, tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid .
hvarje onsdags förmiddag
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse , förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, 00 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Allmänna
folkskolläraremötet
i Norrköping.
metoder för barnpsykologiska
iakttagelser.
Vid tredje dagens allmänna
sammanträde höll folkskolläraren /. Franzén
ett med stort intresse åhördt föredrag
öfver ofvanstående ämne. Föredraget
var i hufvudsak af följande innehåll:
Jag behöfver icke i -denna krets orda
om nödvändigheten för oss lärare och
lärarinnor att allt grundligare lära känna de
barn, som vi äro satta att fostra. Vi äro
alla fullt medvetna om, att vi äro bättre i
stånd att fylla vår uppgift, i samma mån
som vi hafva ett djupare förstånd på de
tankar och känslor, som röra sig hos de
små. Men vi veta ock, huru litet som i
vårt land hittills blifvit gjordt för att bringa
till stånd en allmännare och grundligare
kännedom om barnens själslif. Vi förstå
nämligen nu tydligare än förr, att den
kunskap, vi äga om den vuxna människans
själslif, icke utan vidare låter tillämpa sig
på barnet, utan vi friaste göra just barnet
till direkt föremål för våra studier under
användning af den moderna vetenskapens
metoder.
Det är detta senare, som man under det
senaste decenniet mångenstädes i utlandet
påbörjat. Jag säger med afsikt påbörjat.
Detta arbete, likaväl som hvarje annan
vetenskaplig forskning, kräfver nämligen ett
rundligt mått af arbetskraft, tid, tålamod
och ihärdighet. Här som annorstädes måste
den, som lägger hand till verket, vara
förberedd på att åter och åter göra nya
försök.
Äfven oss åligger det att, så långt våra
krafter räcka, taga del i detta
forskningsarbete, så kärt det är oss att i grund lära
känna just de barn, med hvilka hvar och
en af oss har att skaffa. Många tecken
tyda ock på att ett lifligt intresse för denna
sak håller på att växa sig fram inom
Sveriges folkskollärarekår, att denna kår icke
vill hålla sig fjärran från detta for en
rationell uppfostran så betydelsefulla arbete.
Den stora frågan för oss är därför denna:
huru skola vi anordna våra forskningar på
föreliggande område, så att vi må hafva
gagn af hvarandras arbete, så att ett för
oss alla användbart resultat må komma ut
däraf?
Jag vill icke nu försöka mig på att di-
rekt besvara den frågan. Att start- ett
sådant företag som det här afsedda kräfver
nog den största omsikt och försiktighet.
Men när en uppgift ställer sig fram för oss
till lösning, och ett arbete på densammas
lösning redan å annat håll är begynt, så
kan det ju vara skäl att se till, huru man
där gripit verket an. Jag har därför trott
det vara lämpligt att här lämna en kort
redogörelse för några metoder, soin i
utlandet blifvit använda för de bar D psykologis ka
studierna.
Först vill jag då i förbigående och helt
flyktigt nämna några sådana, som icke afse
direkta iakttagelser af barn och som därför
måste användas med stor försiktighet, men
som det oaktadt kunna vara af betydelse.
1. Studiet af våra egna barndomsminnen.
2. Studiet af stora mäns själfbiografier.
Ex. Stuart Mill, Tolstoi.
3. Studiet af barns dagböcker och bref,
då man kan få tag i sådana.
4. Studiet af barn, sådana de äro
framställda inom konstens område: å målares
taflor och inom skönlitteraturen.
Alla dessa fyra .metoder äro tydligen
ägnade att lifva vårt intresse, vidga vår
sympati och klara våra föreställningar om
barnens själslif, men de hafva sina olägenheter.
De gifva oss visserligen en mängd fakta,
men dessa äro alla mer eller mindre
färgade: färgade genom minnets
otillförlitlighet, färgade af den vuxnes
erfarenheter och fördomar, färgade af konstnärens
egendomliga syn på tingen. De lämna inga
allmänna resultat, de äro icke tillräckliga
för generalisering, de leda icke till några
lagar på själslifvets område. Men det är
just det senare, som vi bland annat
behöfva, så länge vi i våra skolor hafva att
undervisa och uppfostra icke en eller två
individer utan stora klasser. För att komma
till resultat, som äro af gemensamt gagn
för oss alla, måste vi göra direkta studier af
Svensk Läraretidning utgifves i dag i två nummer, A och B9 det sistnämda innehållande ett tillkännagifvande om Jultomten,
Skolbarnens jultidning, utgifven af Svensk Läraretidning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
