Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
718
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 45
Tjvad /lyttningsvecKan
lärde mig.
Hvem skulle väl kunna tro, att den både
på vers och prosa så ofta omtalade och
om-skrifna »slankveckan» skulle vara särskildt
ägnad för anställande af pedagogiska
forskningar? Att så är förhållandet, tyckes
emellertid framgå af de studier jag själf idkat
under denna vecka, och hvilkas resultat jag
härmed Inger mig friheten framlägga.
Studien* aterialet har utgjorts dels af
lefvande föremål, dels af flyttningsbetyg.
Den kända satsen: »Säg mig, med hvem
du umgås, och jag skall säga dig hvem du
är», skulle jag i f or e var an de fall vilja gifva
följande förändrade lydelse: »Säg mig efter
hvilken skolform i normalplanen den skola,
som du besökt, varit inrättad, och jag skall
säga dig, hurudana dina kunskaper äro.»
Som vi litet hvar känna till, innehåller
vår nu gällande normalplan ett rikt urval
af »skolformer» allt upp från litt. A ända
ned till litt. K. Af dessa förtjäna
somliga snarare namnet formlösa eller
oformliga skolor än skolformer. Se här ett exempel!
Bland de inflyttade eleverna befann sig
äfven en, som var född i juli 1886 och som
sålunda redan fyllt 12 år. Vid denna ålder
pläga barnen i regel få afgångsbetyg i
härvarande folkskolor, där skolgången begynner
vid 7 års ålder i småskolan och 9 år
i folkskolan, hvars 4 årsklasser sålunda äro
genomgångna samma år barnet fyller 12 år.
Ifrågavarande elev hade emellertid ej
hunnit längre än i andra klassen och kunde
knappast följa sina kamrater. där.
Orsaken härtill var ingalunda sämre
begåfning än de öfriga; icke heller kunde
försumlig skolgång vara anledningen, ty
åtminstone under senaste året hade denna varit
mycket god: 116 dagar närvarande, II
dagar frånvarande med och ingen dag utan
giltigt förfall Flyttningsbetyget innehöll
dessutom vitsord om god flit och godt
uppförande.
Lösningen på gåtan fanns under rubriken
»Lärokurser», där hänvisning gjordes till
normalplanen litt. F, »omfattande både
folk-skole- och småskoleafdelning, samtidigt
undervisade af samma lärare eller lärarinna».
Mera behöfde jag icke veta för att inse
sammanhanget.
Därvid fördes också tanken osökt öfver
till agrarpedagogernas jämmerrop öfver
»skol-tyranni» och »olidligt skoltvång», och jag
måste ge dem rätt däri, att skoltvånget
under vissa förhållanden kan blifva olidligt.
Ty så måste det blifva med en sådan
»skolform» som den ifrågavarande.
Man behöfver ej vara någon veteran pä
folkskolans område för att inse det
orimliga i, att en lärare eller lärarinna, som
samtidigt har att undervisa sex årsklasser,
hvaraf omkring en sjettedel äro
nybegyn-nare, skulle kunna åstadkomma något
nämnvärdt resultat, de må för öfrigt vara huru
nitiska och skickliga i sitt kall som helst.
Grranskar man den för fast folkskola litt.
F. föreslagna läsordningen, finner inan, att
småskolans första klass erhåller omedelbar
undervisning 8 eller 9 timmar i veckan,
andra klassen 5 eller 7 timmar; folkskolans
första klass 12 timmar, andra klassen 11
timmar o. s. v. Härvid undervisas dock ej
hvarje klass ensam utan tillsammans med
en eller flera af de öfriga, hvilket
naturligtvis är ännu ofördelaktigare.
Småskolans första klass erhåller fem
timmars särskild undervisning i läsning; detta
är allt. I öfriga ämnen måste den antingen
reda sig på egen hand, åtnöja sig med
biträde af ett äldre barn eller undervisas
tillsammans med någon af de andra klasserna.
l ett så viktigt ämne som räkning kan ingen
klass ensam få undervisning af läraren
omedelbart en enda timme i veckan!
#
Nu frågas: Är detta ett klokt
användande af den dyrbara skoltiden ? Och tror man
verkligen, att en dylik anordning gifver
valuta för det, som »offras» på skolväsendet?
Visserligen kunna de direkta »offren»
på detta sätt nedbringas till det minsta
möjliga, men så blir den indirekta förlusten
så mycket kännbarare. Det är just i
sådana skolor, som barnen »nöta bort en
dyrbar tid» utan att erhålla nöjaktig ersättning
därför. Det är i sådana, de måste
kvar-hållas »oskäligt länge» för att kunna
erhålla afgångsbetyg, hvilket dock i de flesta
fall torde blifva skäligen klent.
Våra modernaste skolreformatorer skulle
därför sannerligen mycket lättare nå det
mål, de säga sig eftersträfva, nämligen
kortare skoltid, om de ägnade sitt varma nit
åt bortarbetandet af sådana »skolformer»,
som nödvändigt måste medföra oskäligt lång
skoltid och ytterst bristfällig undervisning.
_______________________ A. K
Dödsfall.
Ida M. Lundqvist f. Efter en
kort tids sjukdom afled den 5 dennes helt
oväntadt lärarinnan i Harg, Södm., Ida
Matilda Lundqvist.
Född år 1858 i Stockholm
utexaminerades hon 1870 från hufvudstadens
folkskollärarinneseminarium och blef 1883 lärarinna
i Harg, Allhelgona församling, efter att i
l i år hafva tjänstgjort som lärarinna vid
Stockholms Ateneum till denna läroanstalts
upplösning.
Hon efterlämnar minnet af en lärarinna,
som med aldrig sviktande plikttrohet, stor
skicklighet och oförminskadt intresse skötte
sitt kall och därunder vann både lärjungars,
målsmäns och kamraters kärlek ^och
förtroende.
j
ULTOMTEN,
Skolbarnens jultidning,
kan fortfarande rekvireras, men anhålla vi
vördsamt att för bestämmande af upplagans
storlek rekvisition göres of Or dr ö j ligen. Ännu
pågår tryckningen i sex olika pressar, och
alla, som anmält sig före tryckningens
afslutande, kunna alldeles säkert påräkna att
i få de beställda exemplaren.
Som det tager en tid af omkring en
månad att få fullt färdiga exemplar af
färgplanscherna, kan sedan tryckningen en gång
af slutats ny upplaga ej åstadkommas,
hvadan alla, som önska tidningen, göra bäst
uti att nu genast anmäla sig.
Utsändningen af årets jultidningar tog
sin början i lördags, då rekvisitioner å
enstaka prof exemplar expedierades. I går
begynte utsändningen till alla, som begärt få
tidningen före den 20 november. Sedan
bokbindarne i slutet af denna vecka
hunnit häfta ett större antal, börjar den
allmänna utsändningen - i främsta rummet
till dem, som beställt pr postanvisning eller
som begärt att få tidningarna »genast».
Våra förut meddelade prisvillkor torde
vid beställning pr postanvisning noga
iakttagas. Alltså får t. ex. ej beräknas 12 öre
för Tummeliten, om blott 5 ex. beställas,
äfven om samtidigt beställts 10 ex. af
Jultomten.
På grund af det höga postportot för
»Tomtefars sagor» (20 öre pr ex.) kan det
i åtskilliga fall hända, att vi sända sagorna
i särskildt paket och icke tillsammans med
jultidningarna. Rekvirenter, som bo i
närheten af järnväg (dock naturligtvis ej å
Grotland), torde uppgifva namnet på den
järnvägsstation, till hvilken sändningen kan
Från lärare och lärarinnor, som ej blott
sett profbladet utan genomläst och granskat
årets Jultomte i dess helhet, hafva vi redan
haft nöjet mottaga åtskilliga skrifvelser, ur
hvilka följande må återgifvas:
Tack för jultidningarna! De äro helt
enkelt förtjusande vackra. Selma Lagerlöfs
legend är det finaste jag hittills sett i
»Jultomten». Hon kan skrifva för barn.
- - Aspelins och. Exners helsidestaflor
äro ju riktiga konstverk. Tummeliten ser
ovanligt glad ut.
- - Högeligen förtjust i alltihop, den
lustiga historien om »Fyrverkeriet» såväl som
den gripande berättelsen om »När Stjärna
gjorde kungsskjuts». Åkes typ i den vackra
taflan »Olas stora dag» är väl det
mästerligaste man gärna kan få se.
- - Kedan på förhand vet man, att då
Jultomten kommer, har han liksom andra
kära vänner, som komma på besök vid jule
tid, »korgen full med godter» åt barnen.
Och årets Tomte har icke svikit
förväntningarna. I afseende på textinnehållet torde han
till och med öfverträffa sina föregångare.
»Stjärnas kungsskjuts», »Flykten till
Egypten», »Ängeln på taket» och Tor Hedbergs
»Fyrverkeri» äro ju hvar i sitt slag ypperliga
bitar. Tummeliten, som adresserar sig till
»smått folk», visar sig veta, att »roliga
gubbar» ha högsta kurs hos den publiken. Och
att hans »gubbar» verkligen äro roliga, det
ha till och med verkliga gubbar intygat.
Både ung och gammal måste sentera det
öfverdådigt lustiga i t. ex. »Julmarknaden i
Pepparkakslandet», »Micklarnas harjakt» och
Elsa Beskows »ritningar» till kvädet om
bonden och kråkan.
Alla, som önska Jultomten,
Tummeliten eller Tomtefars sagor,
torde skyndsamt insända
beställningar.
Adressen är endast:
Svensk Läraretidning, Stockholm N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
