Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 46
SYENSK LÄRARETIDNING.
729
nos flera, som hade blick för den
sanningen, att allt eftersom folkskolan
växer upp, skapar hon själf det organ,
som i första rummet är kalladt att
bevaka hennes intressen: hennes egen
lärarekår. Så var t. ex. förhållandet
med Siljeström, som i denna kårs
framträdande såsom en samlad och om sin
uppgift klart medveten samhällsfaktor
såg en af de säkraste garantierna för
folkbildningsarbetets lyckosamma
framtid.
Detsamma gäller om den värme och
uppoffrande folkskolevän, öfver
hvilken grafven nyss slutit sig.
I slutet af sistlidna maj hade denna
tidnings utgifvare nöjet att från den
nu bortgångne Hjalmar Petre mottaga
ett bref, hvari han yttrar sig om
folkskolans ställning på ett sätt, som just
i våra dagar, då folkskolans fiender
tyckas uppbjuda all sin förmåga för att
komma henne till lifs, synes ägnadt att
lända hennes vänner till uppmuntran.
Efter att hafva uttalat sin fägnad
öfver den nyligen hållna
Rudenschölds-festen och sitt beklagande öfver att
sjuklighet hindrat honom att, såsom
ämnadt varit, få med anledning af
hundraårs-minnet anordna en liten
enskild högtidlighet i sitt hem, fortsätter
han:
Jag kan likväl ej motstå att uttrycka min
oskrymtade glädje, att folkskolan och dess
målsmän under dessa sista 40 till 45 åren
vuxit i sig själfva och blifvit så sadelfasta
både inom pressen, riksdagen, kommunen
och flerstädes, att folkskolan är stark nog
att försvara sina egna intressen och bekämpa
den reaktion, som flerstädes uppdyker. Den
individuella protektionen blir således allt
mindre behöflig, då folkskolans egen innebo
ende makt och kraft allt mer göra sig
gällande.
Åtskilliga tidens tecken äro
onekligen af den art, att de kunna ingifva
en viss pessimistisk stämning. Det är
nämligen icke allenast från folkskolans
medvetna och afgjorda motståndare,
som yrkanden om hennes ställande på
förknappning dyka upp. Att sådana
personer, för hvilka de ekonomiska
intressenas obegränsade dispositionsrätt
öfver den barnsliga arbetskraften hör
till de heligaste af alla rättigheter,
måste instämma- i dessa
förknappnings-yrkanden, är helt naturligt. Men
förslag i samma riktning framkastas allt
som oftast äfven från sådana håll, där
man visserligen på grund af hela sin
ställning icke utan den gröfsta och
påtagligaste själfmotsägelse kan löpa
reaktionens ärenden, men där man till
följd af bristande kännedom om och
blick för den verkliga situationen låter
sig fångas af ett eller annat skenfagert
talesätt.
Att det blinda häcklande, för
hvilket folkskolan nu är utsatt, kan göra
skada är säkert nog. För vår del äro
vi dock förvissade om, att frukterna af
de många reaktionära anloppen icke
skola komma att svara mot det myckna
bullret och braket. När det kommer
till stycket skall det nog visa sig, att
Hjalmar Petre hade rätt, då han
menade, att folkskolan numera är så
»sa-delfast», att hon icke faller för
agrarpedagogernas eller deras eftersägares
rop, samt att folkskolans målsmän
kunna med förtröstan vädja till folket själft,
äfven om all annan »protektion» skulle
svika.
En läsebok
vid kristendomsundervisningen i
folkskolan och i konfirmandskolan ville
senaste kyrkomötet få införd och gjorde
härom framställning hos k. m:t. Under
sådana omständigheter torde
motiveringen härför förtjäna blifva känd inom
lärarekåren. Vi återgifva alltså här
ofvan den i ämnet förda diskussionen.
Huru lag efterlefves.
Enligt k. kungörelsen den 28 maj
1897 skall småskollärarinna från och
med 1898 utöfver den kontanta lönen
ovillkorligen hafva antingen tjänlig
bostad järnte nödig vedbrand eller ock
minst 50 kr. i ersättning därför pr år.
Detta stadgande synes man här och
där icke bry sig om. Så erfara vi
t. ex., att Fröskogs församling i
Älfsborgs län - det län, där man tyckes
allra mest åsidosätta gällande
skolförfattningar - vid
oktoberkyrkostämman beslutat en ersättning af endast
25 kr. för husrum och vedbrand.
Ordföranden reserverade sig och yrkade,
att författningen skulle efterlefvas -
men det halp icke. För i år
uppgifvas småskollärarinnorna icke hafva
fått någon ersättning alls. Men huru
har folkskoleinspektören under sådana
omständigheter kunnat tillstyrka
statsbidrag? Om ett eller annat år
upptäcker måhända kammarrättens
revi-sionsafdelning saken, och då blir
alldeles säkert församlingen dömd att
återbära statsbidraget, ty
kammarrätten är nog elak att anse, att en kungl,
förordning bör respekteras äfven i
Alfsborgs län.
Den årliga lärotidens längd
är nu vid uppgörandet af nya
skolreglementen föremål för stridiga
meningar. Såsom synes här längre fram
har folkskoleinspektören d:r J. A.
Vallin uttalat den åsikt, att i skolor med
sex-dagarsläsning arbetsdagarnas antal
bör för hela läsåret utgöra öfver
hufvud taget 24 i månaden = 192, och
i skolor med fem-dagarsläsning öfver
hufvud taget 21 i månaden = 168.
Härom är intet att säga, ty
34V2x6 = 207,
34V9x5 - 172Va
I båda fallen räcker alltså tiden till,
så att extra helgdagar och extra
lof-dagar icke behöfva »läsas igen» -
åtminstone icke i skolor med
sexdagarsläsning.
Värre ställer det sig enligt det vid
ett nyligen hållet inspektionsmöte
förfäktade förslaget, att lästiden alltid
skulle vara 190 dagar om året. I
skolor med femdagarsläsning kan detta
dagantal omöjligt uppnås utan genom
öfverläsning, hvadan alltså
församlingarna måste erlägga
öfverläsningsersättning, därest de ej vilja förlora
statsbidraget.
Bäst är nog att i öfverensstämmelse
med folkskolestadgan helt enkelt
bestämma den årliga lärotidens längd
till 341/? veckor. Läsdagarnas antal
kommer då något att växla, beroende
på, huru extra helgdagar och extra
lof dagar infalla, men vi kunna för vår
del icke se något fel däri, att inan
härvidlag icke lyckas uppnå den på
åtskilliga håll så lifligt eftersträfvade
uniformiteten.
Församlingen gick förlustig
Statsbidraget. Solna församlings
skolråd anhöll hos länsstyrelsen i Stockholms
län att för ordinarie lärarinnan Beata
Charlotta Vilhelmina Hellström utbekomma
lönetillskott af statsmedel med 466 kr. 67 öre
för innevarande år. Efter att hafva
inhämtat, att lärarinnan Hellström åtnjöte
tjänstledighet för sjukdom samt att för henne
vikarierat dels Selma Eriksson, hvilken
aflagt examen vid folkskollärarinneseminarium,
och dels under tiden den l-21 februari
Anna Lindrot, som icke aflagt dylik
examen, förklarade länsstyrelsen,
att då intyg af folkskoleinspektören
saknades, att vederbörligen examinerad vikarie för
sistnämda tid icke kunnat erhållas äfvensom
att vikarien befunnits duglig, funne
länsstyrelsen, med stöd af föreskrifterna i k.
cirkuläret den 28 maj 1897, sig icke kunna
utan-ordna det för Hellström äskade bidraget.
Skolrådet anhöll nu hos k. m:t, dels att
for år 1898 lönetillskott af allmänna medel
finge utanordnas för Hellström med 466 kr.
67 öre, dels ock att den omständigheten,
att oexaminerad person tillfälligtvis
vikarierat vid ifrågavarande folkskola, måtte
förklaras icke utgöra hinder för utbekommande
af lönetillskott af allmänna medel för år
1898 äfven för Hellströms vikarie Selma
Eriksson, sedan ansökan om sådant
lönetillskott, vederbörligen vitsordad af
folkskoleinspektören, blifvit vid innevarande
läs-termins slut till länsstyrelsen ingifven.
K. m:t har ej funnit skäl bifalla denna
ansökning så vidt den afser utbekommande
af lönetillskott för lärarinnan Hellström,
hvarjämte k. m:t förklarat sig icke vilja
med ansökningen i öfrigt taga omedelbar
befattning.
Frågan om lönetillskott for vikarien skall
nämligen i första rummet pröfvas af
länsstyrelsen.
Förestående visar, huru viktigt det är för
skolråden att noga beakta de villkor, som
äro uppställda för statsbidrags erhållande.
Förhöjdt statsbidrag utgår, så
snart läraren har fem tjänsteår.
Flakebergs församlings skolråd anhöll hos
länsstyrelsen i Skaraborgs län att för år 1898
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
