Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 46
SVENSK LÄRARETIDNING.
731
icke var en kommunal angelägenhet och stor
svårighet förefanns för de fattigaste barnen
att inhämta ens de nödtorftigaste kunskaper;
att förhållandena nu däremot vore i
berörda afseende helt och hållet förändrade, i
ty att inga församlingen tillhörande barn
tilllätes sakna sådan undervisning, som i
folkskolan meddelades, hvaraf följde, att då
vanlig folkskoleundervisning meddelades i den
Philipsenska skolinrättningen i enlighet med
testaters föreskrifter, därmed förenade
utgifter motsvarades af minskade utgifter för
kommunen och Maria församling;
att i själfva verket sålunda dessa icke
obetydliga utgifter från den Philipsenska
donationen, hvilka bestode i aflöning till tre
lärare jämte hållande af skollokaler, mindre
kommit »de fattigaste barnen i Maria
församling» till godo, såsom testator
föreskrif-vit, än kommunen själf;
att då härtill komme att den teoretiska
undervisning, som meddelades i folkskolan, vore
vida bättre än den, hvilken kunde lämnas bar
nen i den Philipsenska skolinrättningen, det
syntes direktionen, att behofvet af sådan
undervisning i sistnämda skola alldeles upphört;
att då testamentet emellertid bestämdt
före-skrefve sådan undervisning, direktionen icke
funnit annan utväg än att hos k. m:t göra
hemställan att, utan hinder af berörda
föreskrift, fa i antydda afseende vidtaga vissa
förändringar, hvilka förvisso icke skulle
komma att stå i strid med testaters syfte med
donationen;
att direktionen sålunda tänkt sig, att den
undervisning i vanliga läs- och skrif ämnen,
som nu å inrättningen meddelades, skulle
helt och hållet indragas, samt att följaktligen
icke några lärare eller lärarinnor skulle
såsom hittills anställas särskildt för denna
undervisning; att de barn, som mottagits i
inrättningen, skulle, sedan undervisningen för
dagen slutat i församlingens folkskola,
därifrån begifva sig till inrättningen, där
middagsmåltid skulle intagas; att barnen efter
åtnjuten lämplig fritid finge under nödig
uppsikt sköta sina hemarbeten för skolan; att de
därefter under återstående delen af
eftermiddagen sysselsattes med praktiska arbeten af
den art testator föreskrifvit; samt att de efter
slutadt arbete för dagen erhölle aftonmåltid
och sedan begåfve sig till sina hem.
Direktionen har alltså hemställt, att utan
hinder af ofvan omförmälda bestämmelse
undervisningen i teoretiska ämnen vid
ifrågavarande skolinrättning måtte få borttagas,
samt att för öfrigt enligt ofvan angifna
grunder det måtte tillåtas direktionen att
ordna undervisningen så, att den måtte så
mycket soin möjligt gagna de fattigaste
barnen i Maria församling och enligt testators
afsikt sätta dem i stånd att nära sig själfva
och blifva nyttiga medlemmar af samhället.
K. m:t har den 28 sistl. oktober
förklarat, att de af grosshandlaren Philipsen och
hans hustru rörande skolinrättningen gifna
bestämmelser icke må utgöra hinder för
upphörande af den vid Philipsenska skolan
meddelade undervisning i läsning, skrifning och
räkning eller för anordnande af
skolinrättningens verksamhet så, att barnen jämte
bespisning erhålla undervisning
hufvudsakligen i vanliga slöjder, matlagning och andra
af stiftarne åsyftade praktiska färdigheter,
allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de
af skolans direktion omförmälda grunder.
En liknande skola inom Jakobs
församling härstädes, den s. k. Grewesmuhlska
skolan, har som bekant för några år sedan
o inbildats till en öfverbyggnad på folkskolan.
Tvångsuppfostringskommitténs
arbete. Den af k. m:t på grund af 1896
års riksdags skrifvelse med anledning af hr
Fridtjuv Bergs motion i andra kammaren
tillsatta kommittén har nu till en del
medhunnit sitt arbete, i det att den afdelning,
som haft att yttra sig ur rent juridisk
synpunkt, nu har sitt betänkande i det
närmaste färdigt, och kommer detta att
afgif-vas kanske redan under loppet af denna
vecka.
Man lär enhälligt beslutat föreslå, att på
vederbörande domares pröfning skulle bero,
om förbrytare under femton års ålder skulle
ådömas aga eller sändas till
förbättringsanstalt, samt skulle pä samma pröfning bero,
om förbrytare mellan 15 och 18 år skulle
i stället för att å allmänt fängelse intagas
sändas till dylik anstalt.
Kommitténs pedagogiska afdelning har
ännu många viktiga saker att afhandla,
hvarför dess arbeten komma att afslutas
först fram på våren.
Om landstingsseminariets
utvidgning uppstod vid skolmötet i
Leksand den 28 oktober en längre debatt.
Frågan gällde, huruvida erfarenheten visat, att
lärokursen vid landstingsseminariet är för
kort, och om den i så fall borde utsträckas
till 12 eller 16 månader.
Kyrkoherden Öström var ej emot en
utvidgning: då andra län ökat lärotiden, blefve
Falu län tvunget att göra detsamma. Men
det brådskade ej: genom för stora fordringar
kunde man framkalla en reaktion mot skolan.
Pastor Verner var afgjordt emot förslaget.
Höjda fordringar och ökad lärotid komme att
efterföljas af höjda löner för lärarinnorna,
och det vore mer än samhället stode ut med.
Man borde därför nöja sig med seminariet,
sådant det nu är. Skildrade de stora och
ökade fordringarna på prästexamen nu mot förr.
Hade såsom yngre trott, att prästerna såsom
bärare af den andliga odlingen borde hålla
bildningens fana högt. Hade nu sina stora
tvifvel, om det ens för dem varit till nytta.
Kunde därför ej vara med om större
fordringar på småskollärarinnorna.
Flera lärare framhöllo vikten af bättre
utbildning för lärarinnorna: de hade ej blott
att förhöra läxor utan äfven att uppfostra.
Kostnaderna för seminariekursen vore ej så
afskräckande: för flera hade de blott stigit
till 150 kronor, då mat m. m. kunnat fås
från hemmet. Lärarinnan komme från
seminariet utbildad blott för den tvåklassiga
småskolan, men hon finge ofta taga cuot
en treklassig. Det yrkades ock på kurs för
äldre lärarinnor, därest seminarietiden skulle
förlängas.
Andra framhöllo, att förlängd lärotid
skulle afskräcka. Många fruktade för
öfveransträngning, hvilken redan nu
förefunnes. Inträdesfordringarna borde ej höjas
- viktigast vore att få in elever, som hade
god begåfning. Förlängoing till 2 läsår vore
önsklig blott om seminariets öfningsskola
blefve treklassig och eleverna sålunda finge
öfning att undervisa i geografi och
naturlära.
Fin lärare förklarade bestämdt, att han
aldrig skulle kommit att genomgå
seminariet, om kursen varit längre än 2 terminer.
Han hade blott fått undervisa 14
halftim-mar. Men seminariearbetet hade varit drygt,
och han fruktade, att det knäckt hans två
rumskamrater, som redan gått hädan. En
lärarinna påstod däremot, att hon nog skulle
kommit till seminariet, äfven om kursen
varit längre än 8 månader - hon visste
bestämdt, att två kamrater genom
öfveransträngning ådragit sig sjukdom. Hon som
ett par andra påpekade, att de visste
alldeles för litet, när de mottogo
lärarinneplats.
Reduktion af kunskapsstoffet.
Lunds pedagogiska sällskap hade i lördags
sitt sista möte för året, hvarvid
behandlades frågan om reduktion af kunskapsstoffet.
Diskussionen inleddes med ett längre
föredrag af folkskolläraren, fil. kand. C. L.
Lohmander om de principer, som böra vara de
ledande vid bestämmande af
kunskapsmaterialet.
Följande grunder för urval af
undervisningsstoff framställdes och motiverades.
Lärostoffet måste till sin art och till sin mängd
vara sådant, att det arbete, som fordras i
skolan, under lärares ledning må kunna
ordentligt medhinnas. Det bör väljas så, att det
kräfver mindre arbetstid, ju längre man
kommer nedåt, och så att det på det lägsta
stadiet (6 ä 7 år) kräfver 3 a 4 timmar och på
det högsta (18-20 år) 8 å 9 timmar.
Lärostoffet skall vara sådant, att
lärjungarna kunna fatta detsamma eller åtminstone
sådant, att det utan allt för stor tidsförlust
kan göras fattbart för dem, det bör väljas
med hänsyn till. den moderna kulturen, och
intet lärostoff bör medtagas endast på grund
af dess betydelse för den formella
utvecklingen. Slutligen framhöll inledaren, att vid
alla reformer bör man taga hänsyn till det
historiskt gifna och detta ju mera vidsträckta
de förhållanden äro, hvilka beröras af
reformen.
En längre diskussion uppstod, i hvilken
professorerna Ribbing och Wulff, rektor
Sprinchorn, lektorerna Törnqvist och
Wint-zell, docenten H. Larsson, kandidaterna
Sjövall och Gustafsson, folkskolläraren J.
Franzén och skolföreståndarinnan Anna
Rönström deltogo, hvarvid de uppträdande
ta-talarne i allmänhet ställde sig på
inledarens sida.
Till följd af den långt framskridna tiden
beslöts, att frågan om huru dessa principer
skola tillämpas på de särskilda läroämnena
i de olika slagen af skolor skulle
behandlas vid nästa möte, som kommer att hållas
i januari.
Centralbyrån för populära
vetenskapliga föreläsningars anord-
| nande, hvilken den l september
konsti-j tuerades i Lund, såsom vi omnämde i n:r
| 36, har antagit följande föreläsare:
i
| docent Hj. Löndahl, d:r P. A. Östergren,
i kyrkoherde Albin Holm, d:r V. Ekedahl,
do-! cent H. Vallengren, docent A. Hennig, d:r
Hj. Nilsson, lektor B. Bergqvist, professor J.
Thyrén, professor M. Blix, docent A. Stille,
docent J. Strömberg, professor S. Vide, fil.
kand. Sigurd Hansson, docent A. Psilander,
docent A. Herrlin, fil. lic. O. Öhrström, doc.
K, Petrén, d:r P. Rosenius samt fil. kand. L.
Weibull.
Genom till sekreteraren, folkskolläraren
Nils Lundahl i Lund, ställd rekvisition kunna
föreningar och andra erhålla de
föreläsningar, som önskas.
Förening eller annan rekvirent betalar till
byrån 50 öre för hvarje af densamma
förmedlad föreläsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
