Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
734
SVENSK LÄRARETIDNING.
alltid på förhand underrättas om löfdagarna,
och arbetsdagarnas antal skall för hvarje
lärare med nyssnämda
undervisningsskyldighet för hela läsåret utgöra, öfver hufvud
taget, 24 i månaden. För lärare, som har
skyldighet att undervisa 5 dagar i veckan,
skall arbetsdagarnes antal, öfver hufvud
taget, uppgå till 21 i månaden.
Examensdag räknas som arbetsdag, så
ock inskrifningsdag, om inskrifning och
undervisning då pågå lika lång tid som
undervisningen brukar pågå under en vanlig
arbetsdag. Om så många lofdagar
förekommit under terminerna, att arbetsdagarna icke
uppgå till föreskrifvet antal, måste
läseter-minerna förlängas, så att arbetsdagarnas
antal för året blir fullt. Man får dock icke
minska läseterminerna till mindre än 8
månader eller 34J/2 veckor, äfven om
arbetsdagarnas antal skulle bli fullt på kortare tid.
Skolrådet synes mig äga att bestämma,
om den tid, under hvilken en skola måst
inställas pä grund af farsot, skall »läsas
igen» eller ej.
Likaledes bör väl skolrådet äga rätt att
afgöra, örn en dag, under hvilken läraren
icke undervisat, men väl haft tillsyn till
barnen, t. ex. dagen för en utflykt, skall
räknas som arbetsdag eller ej. Helgdag må
dock aldrig räknas som arbetsdag.
Litteratur.
Nytt i bokhandeln.
Tal vid konung Oskar II:s 25-åriga
regeringsjubileum Sif ordförandena för
deputatio-ner rn. fl. samt konungens svar. Sthm,
Aktiebolaget Svanbäcks förlag. 3 kr. 50 öre.
Den apostoliska tron i Martin Luthers
katekesutläggning (lekmannabibelns hjärta) af Pehr
Eklund. Lund, C. V. K. Gleerup. 3:e haft.
l kr.
Evighetsvinkar. Predikningar öfver
kyrkoårets nya texter af V. Rudin. Uppsala, V.
Schultz. Ny följd. 2:a årgången. l:a haft,
l kr.
Utkast till en religionsfilosofi efter
psykologien och historien af Auguste Sabatier. Sthm,
Hugo Geber. 5:e haft. l kr.
Strejk. Berättelse från 93 af August Schön.
Sthm. Bohlin & k:i. 50 öre.
Spår i snön. Berättelse af pastor E.
Hal-vorsen. Sthm, Bohlin & k:i. 60 öre.
Norrskensstrålar. Dikter af Olivus Ölan.
Göteborg, N. J. Gumperts bokhandel. l:a
samlingen. 4 kr.
En lifsgärning j berättelse, och Mod,
kamrater, poem, af And. Ehrnéll. Hedemora. 10
öre.
Läsning för hemmet. Valda skrifter, utgif- i
na af Elisabet Kjellberg och Natanael Beskow. !
4:e haft. j
Dödsfall.
L Olofsson "f". Efter ett långvarigt
och svårt lidande afled å Sofiahemmet
sistlidna söndag läraren vid Adolf Fredriks
folkskola härstädes Isak Olofsson i en ålder af
närmare 65 år. I början af sistlidna mars
månad gjordes försök att genom operation
borttaga en öfverhandtagande kräfttumör i
tarmkanalen, hvilket försök dock
misslyckades. Under större delen af sin sjukdom
har den aflidne vårdats å Sofiahemmet. Med
tålamod och förtröstan bar han det svåra
lidandet. Så kom döden, befriaren, i
söndags morgon kl. 3, och stilla och fridfullt
utan någon märkbar dödskamp släcktes den
sedan länge svagt flämtande lifsgnistan.
O. var född den 2 december 1833 i Lurs
församling i norra Bohuslän. Sin
folkskollärareexamen aflade han vid 22 års ålder i
Göteborg, hvarpå han under ett par år
idkade musikstudier vid härvarande
musik-konservatorium. Emellertid nödgades han
afbryta dessa studier och antaga tjänst som
lärare. Under några år undervisade han
vid en privatskola, den s. k. norra allmänna
barnskolan. Snart nog öfverflyttades hans
lärareverksamhet till Stockholms folkskolor,
först till Jakobs och sedermera år 1863 till
Adolf Fredriks folkskola. Vid denna skola har
han under den långa tiden af 35 år innehaft
sin befattning, hvilken han med innevarande
års utgång hade för afsikt att lämna.
Samtidigt med lärarebefattningen vid folkskolan
skötte han under många år en af
samfundet Pro fide et christianismo anordnad
skolafdelning för i de nödvändigaste
kunskaperna efterblifven ungdom. Då denna
skola i och med en bättre organisation af
folkskoleväsendet blef öfverflödig, mottog han
uppdraget att förestå en vid Eörstrands
porslinsfabrik inrättad söndagsskola, i
hvilken den vid samma fabrik anställda
ungdomen lämnades tillfälle att utvidga sina
tidigare förvärfvade kunskaper och
färdigheter.
O. var känd som en nitisk och
samvetsgrann lärare, hvilken i sitt
uppfostrings-arbete lade stor och berättigad vikt på
punktlighet, pålitlighet och ett mönstergillt
uppförande. Den riktning han särskildt i dessa
afseenden gaf åt de stora skaror af
uppväxande ungdom, som stått under hans
ledning, har helt visst under denna ungdoms
mognare år burit goda frukter, och inånga
äro säkert de, som vid mottagandet af detta
dödsbud skola ägna sin gamle lärare en af
hjärtat gående tacksamhetskänsla för hvad
godt och nyttigt de af honom fått inhämta.
Vi, som nu jämte den sörjande makan stå
vid hans öppnade graf för att säga vårt
sista farväl åt den värderade kamraten och
medarbetaren, inlägga i uttrycken för vår
saknad tillika en gärd af tacksamhet för de
många år vi delat arbete och möda och
framför allt för det goda exemplet af trohet
i kallet. D.
P. E. Mannerstedt f. Till full
ständigande af uppgifterna i n:r 42 har en
prästman, som i flera år samarbetat med den
aflidne, anhållit få meddela följande:
Det väckte en allmän och djup
förstämning, då dödsbudet om folkskolläraren och
organisten Per Männerstedts frånfälle nådde
församlingsborna och barnen i den skola,
där M. ledde undervisningen. Ty M. var
af alla, icke minst af skolrådet, högt
uppburen för det ovanliga nit, med hvilket han
skötte barnundervisningen. Med lust och
kraft och aldrig svalnande kärlek till de
små skötte han intill det sista sin
befattning. Om sin skola och sina lärjungar
talade han ofta och gärna, då han kom
tillsammans med sådana, som hade intresse
för baruaundervisningen. Äfven som
organist visade han ett ingalunda vanligt nit;
vid högtidsdagar fick man i kyrkan icke så
sällan höra körer af barn eller äldre, som
N:r 46
M. oförtröttadt inöfvat för att förhöja
gudstjänsten. Vid hans graf hade också många
af hans skolbarn samlats för att på hans
kista nedlägga blommor och kransar.
Hans lifsgärning tolkades vackert och sant
af komminister E. Rosell, som invigde hans
stoft åt den eviga hvilan. Då kistan
utbu-rits ur kyrkan, där jordfästningen skedde,
och nedsänkts i grafven, frambärs ett sista
tack för den trogne tjänarens lifsgärning,
och lystes frid öfver hans graf. Kyrkan
var vid jordfästningen fullsatt af sörjande
vänner och församlingsboar.
FRIA ORD.
Ett hjärtligt tack
till Eder, mina f. d. lärjungar, nuvarande
lärarinnor i Stockholms skolor,, för Eder
värdefulla gåfva till. mig vid i dag fyllda 50 år.
Gåfvan är i och för sig värdefull. För mig
har den ett synnerligt värde, emedan den
kommit från Eder. Det är snart 25 år, sedan
somliga af Eder stodo under någon min
ledning. Ett jäktande arbete å både min och
Eder sida har gjort, att antingen all
personlig beröring efter Eder lärjungetid upphört
eller högst sällan möjliggjorts under de
gångna åren. Stor var för den skull min
öfverraskning, glädje och tacksamhet, då Edra
representanter uppvaktade mig på födelsedagen.
Min innerliga önskan, att det band af
ömsesidig kärlek, som väfdes i förra tider
mellan Eder och mig, aldrig skulle afslitas, om
det ock nöttes af tidens tand, fann jag
uppfylld. Innerlig tack därför, att I beskärden
mig den glädjen!
Stockholm den 12 november 1898.
L. Conr. Lindblom.
ULTOMTEN,
Skolbarnens jultidning,
har nu börjat sin vandring ut till de
tusentals hemmen hela Sverige rundt. I går,
den 15 november,, var tidningen utsänd till
alla, hvilkas rekvisitioner inkommit senast
den 10 november och som antingen
rekvirerat pr kontant (postanvisning) eller ock
uttryckligen begärt att få tidningen mot
ef-terkraf före denna månads utgång.
Så vidt vi känna har tidningen öfverallt
rönt välvilligt mottagande. Ur bref från
lärare och lärarinnor meddela vi ytterligare
följande uttalanden:
- - Äkta julstämning är där i årets
Jultomte från början till slut, »Flykten till
Egypten» är en förträfflig början. Med öknen till
bakgrund och en skildring af dess vedermödor
och faror så åskådlig och lefvande, som
aldrig tillförene i så koncentrerad form blifvit
gifven åt svenska barn, har författarinnan
lämnat en fin och skär framställning af sitt
ämne. »Ängeln på taket» är en rask och
hurtig men på samma gång så känslig flicka,
att hon omöjligen kan förfela att göra ett
varaktigt intryck på ärliga och öppna
barnahjärtan. »När Stjärna gjorde kungsskjuts»
är också en bra bit. De äro min tanke
riktiga pärlor alla dessa tre. Och gamle fader
Topelius, som på ett fint sätt blifvit satt in
midt ibland den); skulle sannerligen icke
behöfva blygas för någondera. Man kan i årets
tomte tydligen skönja, att våra författare allt
mera tillägna sig förmågan att skrifva för
barn. Detta gäller äfven den skämtsamma
genren. Så är t. ex. »Tomtarnes julnatt»
med den humoristiska musiken af Vilh. Sefve
en öfverdådigt lustig bit. Jag har redan för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
