Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
742
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 47
samt fattigvårdsföreståndare. Sedan många
år tillbaka är han ordförande och
räkenskapsförare i Hvarfs och Styra sparbank.,
granskningsman af förmynderskap, ordförande i
brandstodskommittéer m. m. I 30 år har
han varit poststationsföreståndare och
därjämte haft många enskilda uppdrag som
boutredare m. m. Under en följd af år,
då församlingen hade en gammal kyrkoherde,
var det L. som skötte det »kamerala»
prästämbetet, och vid många tillfällen hade han
nattvardsbarnens undervisning på sin del.
Ännu kvarstår L. som kommunalordförande
sarnt som ordförande och kamrer i
sparbanken.
Vid flera tillfällen har L. fått mottaga
tacksamhetsbetygelser från sina
församlings-börs sida och vackra erkännanden från flera
inspektörer. Det till ett fätal (5 ä 6 st.) af
Linköpings stifts lärare utgående s. k.
Letterstedtska stipendiet har minst en gång
tillerkänts honom. Då församlingarnas kyrka
uppförts, erhöll han flera värderika silfverpjeser
som erkänsla för sitt gagnande och
uppoffrande biträde vid kyrkobyggnaden. Förlidet
år erhöll han af k. m:t medalj för
medborgerlig förtjänst.
Oaktadt L:s mångsidighet är det dock
ett område, från hvilket han sorgfälligt
hållit sig borta, nämligen politiken och i
allmänhet ett mera offentligt uppträdande
vid möten och dylikt. Däri torde ock
förklaringen ligga till det förhållandet, att
hans namn är jämförelsevis litet kändt utom
hemorten och för flertalet af denna tidnings
läsare alldeles obekant.
Heder emellertid åt veteranens lifsarbete
och frid öfver hans lefnadsafton! Måtte
vår kår och vår folkskola få många sådana
män! C. A.
Allmänna
folkskolläraremötet
i Norrköping.
Öm Skolresor såsom uppfostringsmedel.
Under ordförandeskap af
folkskollärarinnan Anna Larsson-Lessel från Gröteborg
afhandlades vid allmänna folkskolläraremötet
i Norrköping ofvannämda fråga. Inledare
var folkskollärarinnan Inga Kristoffersson
i Ljusnedal, Härjedalen.
Upprinnelsen till Skolresor hade gifvits af
Svenska turistföreningen, som tör året hade
anslagit 450 kr. för ändamålet till folkskolan.
Sådana resor hade stor betydelse. Under
desamma kunde läraren grundligare än i
skolsalen lära känna barnen. Dessa å sin sida
vande sig att med förtroende se upp till
läraren. Och dessa omständigheter återverkade
på hela skolarbetet.
En skolresa vore för barnen den mest reella
geografiundervisning. Den vande barnen till
ordning och vaksamhet samt verkade mycket
uppmuntrande. Kunde äfven ha religiös
betydelse.
Folkskollärarinnan Jänny Olsson i
Norrköping utvecklade vidare dessa resors
betydelse.
En gammal pedagogisk sats lyder: »Vi lära
icke för skolan utan för lifvet.» Men vi böra
ock lära af lifvet. Under en skolresa kan
man säkrare än i skolsalen bibringa barnen
riktiga föreställningar. Skolresor äro
könsekvensen af regeln: gå från det bekanta till
det obekanta, Naturen är den bästa
åskådningsmateriel.
När, hvarthän, och med hvilka
böra’Skolresor företagas?
När? Under skoltiden. »En enda dag på
skolresa uppväger 14 dagar i skolan» hade
en dansk lärare sagt. Tidsbesparande
undervisningsmedel således.
Hvarthän? Först och främst till vår
hufvudstad, kulturens hufvudort i vårt land. En
resa dit borde höra till hvarje svensk gosses
och flickas uppfostran. Och härmed var ock
den tredje frågan besvarad.
Men huru få medel f Vi böra, som i
Köpenhamn har skett, bilda föreningar. En
sådan hade där på ett år insamlat 1,500 kr.
En växelverkan mellan hufvudstadens och
landsortens lärare kan i afsevärd grad
nedbringa omkostnaderna. Staten bör som i våra
grannland bevilja fria resor för på skolresa
stadda skolbarn. Staten skulle rent af tjäna
på en sådan anordning, ty det släkte, som
kommer att bära framtiden, skulle då med
starkare band blifva fästadt vid sitt land.
Det innehållsrika, hurtigt framsagda
anförandet torde på grund af tiden till
detsamma få anses som en andra inledning.
I diskussionen uppträdde vidare:
Folkskol lär ar innan Adéle Vetterlind i
Jönköping: Studiet af barnanaturen sker bäst på
en skolresa. Läraren känner ej barnen,
såsom de utveckla sig i hemmen, men på en
skolresa, då läraren för barnet är en vanlig
människa, kryper barnets rätta natur fram.
Och detta har stor betydelse för
skolarbetet. Skolresor rena fantasien, stärka viljan,
böja sinnet.
Docenten J. Bager-Sjögren: Resor göra
barnen dugliga att hjälpa till vid den mänskliga
kulturens utveckling. De höja barnens
fosterlandskärlek. På skolresa stadda barn skulle
säkert med fullaste hjärta instämma med
Runeberg: »Vi kunna sträcka ut vår hand» etc.
Mycket glädjande var, att folkskolan kommit
med i räkningen. Huru skall en skolresa
mest metodiskt anordnas för att bli en
pedagogisk studieresa? Jo, man bör väl förbereda
och repetera resan. Men förberedelse sker i
detta fall bäst under en resa, och därför
borde afdelningen uttala sig för en betydlig
nedsättning i biljettpriserna för på studieresor
stadda lärare.
Folkskolläraren ./. N. Bergström i Vadstena:
Inom lärarekåren vore väl ej mera än en
mening om skolresors betydelse. Men utom?
Ett skolråd hade nekat lof för skolresa
under pågående termin. Vi lärare borde inviga
skolråden i dylika resors stora betydelse.
Talade af erfarenhet, då han intygade, att
det vore af största vikt, att läraren hade
noggrann kännedom om de trakter, han med
barnen ämnade besöka.
Fröken Jänny Olsson utvecklade ytterligare
i ett varmt anförande sina sympatier för
Skolresor. »Under den grofva blusen eller den
blekta bomullströjan klappar ofta ett efter
kunskap trängtande hjärta.»
Öfverläraren Alfred Dalin i Huskvarna:
Skolresor väcka fosterlandskärlek, utveckla och
uppfostra. Har man ej sett mera än hembygden,
blir ens fosterlandskärlek mer eller mindre
hop-konstruerad. Resor under barndomen göra
bättre intryck, bli billigare, ledas väl. Skulle
Skolresor locka bort från far och mor? Nej,
tvärtom, då man ej blott visar barnen det
lysande utan äfven eländet. Tvä lärare borde
vara med, ty det kunde ju hända, att den
ena kunde blifva opasslig.
Rektor Vestling i Linköping påpekade
skol-resornas sanitära betydelse. Var med om
att anordna korta Skolresor under pågående
termin, men längre sådana borde ske under
ferierna, annars kunde lätt skolans ordning
allt för mycket rubbas. Mera bemärkta plat-
ser inom det egna landskapet borde i första
hand besökas.
Den intressanta, sakrika diskussionen var
härmed slut. Det af docenten J.
Bager-Sjögren framställda resolutionsförslaget,
återgifvet i n:r 33, antogs af afdelningen.
Bland deltagarne i sammanträdet fanns
nog ej mera än en mening om skolresors
stora betydelse. Eder referent, som varit i
tillfälle att på ort och ställe något närmare
studera sådana resor i Danmark, ber att
särskildt få understryka förslaget om att
genom föreningar till skolresors befrämjande
söka åstadkomma medel. Sådana
föreningar arbeta med godt resultat i vårt södra
grannland, där till och med konungen
pekuniärt understödt företaget. Ett sätt att
åstadkomma medel vore anordnande af
barnkonserter. Man hör gärna barnsång, och
jag är lifligt öfvertygad om, att sådana
konserter skulle bli mycket frekventerade, äfven
där man har rätt stora anspråk på
musikalisk njutning. N. S.
FÖR DAGEN.
Barn- och ungdomsläsning.
Mycket har både talats och skrifvits
om behofvet och nödvändigheten af att
förse vårt lands barn och ungdom
med god och lämplig läsning samt om
den stora betydelse denna äger för det
uppväxande släktets intellektuella och
moraliska utveckling. Hvad som hos
oss hitintills åtgjorts för att
åstadkomma och sprida litteratur af denna art
är emellertid jämförelsevis litet. Många
äro därför också de hem, där de nötta
skolböckerna jämte en eller annan
andaktsbok är den enda lektyr, som står
till buds, och många äro de barn,
hvilka utanför skoltiden aldrig erhålla
tillfälle att få skåda in i den glädjens,
skönhetens och vetandets ljusa värld,
som en göd barnlitteratur öppnar för
sina läsare. Här är ett vidsträckt fält,
där mycket arbete återstår att utföra.
Redan vid bildandet af Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag ingick
det i planen för dess verksamhet, att
detsamma i mån af sina tillgångar
skulle ägna sig åt åstadkommandet af
en på samma gång prisbillig och
verkligt sund barn- och ungdomsläsning.
Bolagets styrelse tillsatte äfven under
våren 1897 en kommitté med uppdrag
att framlägga förslag till denna tankes
realiserande. Då emellertid
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening skänkt denna sak sin
uppmärksamhet och sökt främja
densamma dels genom utarbetande af
förteckningar öfver god barn- och
ungdomsläsning och dels genom
upprättande af ett mönsterbibliotek, syntes
det bolagets styrelse önskvärdt, att för
vinnande af bästa möjliga resultat ett
samarbete mellan Sveriges allmänna
folkskollärareförening och Svensk Lä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
