Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 52
SVENSK LÄRARETIDNING.
835
gifna äfvensom de maximilöner, till
hvilka hvarje lärare kan komma efter
10 ä 15 års oförvitlig tjänstgöring.
Beloppen äro angifna sådana de utgå
från nästa års början. I flera fall hafva
löneregleringar beslutats innevarande
år. De städer, där detta ej skett, stå
i allmänhet efter de öfriga. Städerna
äro ordnade med hänsyn till lärarnes
maximilöner, och där dessa äro lika
stora efter minimilönens storlek. Till
jämförelse medtagas ett par
landsbygdsförsamlingar, i hvilka lönereglering
genomförts efter enahanda grunder som
i städerna.
Tabellen får följande utseende:
Helsingborg..................... 1,500-2,250 kr.
Malmö......................_____ 1,500-2,250 »
Göteborg........______......... 1,350-2,100 »
Sundsvall........................... 1,600-2,000 »
Gäfle..................._______ 1,500-2,000 >
Uppsala .....____............... 1,500-2,000 »
Norrköping.-...............____ 1,300-2,000 »
Kristianstad..................... 1,200-2,000 >
Halmstad........................ 1,300-1,900 »
Lund.............................. 1,200-1,900 »
Stockholm........................ 1,400-1,800 »
Borås.............................. 1,200-1,800 »
Landskrona___..........._____ 1,200-1,800 »
Örebro..............,................ 1,200-1,800 »
Västerås........................ ... 1,200-1,800 »
Eskilstuna...................___ 1,200-1,700 >
Falun.......................____ 1,200-1,700 >
Hernösand........................ 1/200-1,700 »
Jönköping........................ 1,200-1,700 >
Östersund........................ 1,200-1,700 »
Karlskrona........................ 1,225-1,625 >
Huskvarna......................... 1,200-1,600 >
Kalmar ................_.......... 1,200-1,600 »
Nyköping........................... 1,200-1,600 »
Köping............................... 1,100-1,600 »
Burlöf, Mim. (£Ä^J? 1,100- 1,500 >
Arboga..........................___1,050-1,450 »
Nyfors, Södm................... 1,100-1,400 »
Hyllie, Mim...................... 1,000-1,400 »
Härvid är att märka, att för ett
fåtal lärare i Stockholm finnas två högre
honnörsgrader, nämligen en å 1,800-
2,200 och en annan å 2,000-2,400 kr.
I stort sedt intager emellertid
hufvudstaden det ll:e rummet med afseende
på lärarelöner, enär det stora flertalet
lärare ej kan komma upp till högre
län än 1,800 kr., medan i 10 andra
städer alla lärare komma upp till 1,900
ä 2,250 kr. Att detta måste öfva en
ofördelaktig inverkan på
folkskoleväsendet härstädes är gifvet.
En liknande tabell, angifvande i
hvilken ordning städerna komma med
afseende på folkskollärarinnelönerna,
skall inflyta i nästa nummer och i det
därpå följande en motsvarande tabell
öfver småskollärarinnelönerna.
Uppgifter angående löner i här icke
medtagna städer mottagas med nöje,
hvarigenom listan kan fullständigas.
90 porträtt
eller andra illustrationer hafva under
det nu gångna året varit införda i Svensk
Läraretidning - sålunda betydligt mera
än hvad vi utlofvade vid årets början.
I nästa nummer påbörjas den förut
utlofvade serien af
folkskoleinspektörsporträtt.
nufå åt f
vata- 4>iemimetanJ
7OO prenumeranter
hafva under innevarande års lopp fått
frågor besvarade i vår
breflådeafdel-ning. Som de flesta hafva framställt
många spörsmål, uppgår antalet
besvarade frågor till minst 2,000. Denna
afdelning hotar att svälla ut för hvarje
år. I fjor var det 535 prenumeranter,
som fingo svar i breflådan. Trots det
stora antalet svar under innevarande
år, rymmer vår breflådeportfölj tyvärr
en hel del invecklade »mål», som måste
»balanseras» till nästa år.
Okunnighet
om gällande skolförfattning anser k.
fnit ej vara någon förmildrande
omständighet. Två småskollärarinnor
hafva nyligen gått förlustiga hvardera 150
kronors årlig pension, på grund af att
de ej ställt sig gällande reglemente till
efterrättelse. I ena fallet åberopade
lärarinnan sin »okunnighet» och
begärde att af gunst och nåd få pension,
men härvid kunde k. m:t helt
naturligt ej fästa afseende. Om
småskollärarinnorna hölle sig med Svensk
Läraretidning och noggrant studerade hvad
i denna förekommer, som rör deras
kår, skulle de helt säkert många gånger
om få den lilla prenumeration säf gif ten
ersatt.
Titelblad samt innehållsförteckning
till innevarande årgång af Svensk
Läraretidning medfölja dagens nummer.
Vi begagna tillfället erinra örn ett
råd, som vi förut gifvit, men som helt
visst ej för ofta kan upprepas, nämligen
att en hvar prenumerant vid årets slut
genast hopsamlar årets samtliga
nummer och låter inbinda dera. Därigenom
besparar man sig många kostnader för
framtiden. Genom att använda det
fullständiga registret till vår
prejudikatsamling slipper man skrifva och fråga
om en hel del saker, som förut blifvit
fullständigt utredda i tidningen.
Lösnummer till komplettering af 1898
års årgång kunna erhållas mot 10 öre
pr ex. (jämte 4 öre till porto för hvarje
sändning). Rekvisition å lösnummer
för 1898 bör vara insänd före januari
månads utgång.
Abstrakt och konkret undervisning.
Med anledning af en nyligen
härstädes hållen diskussion öfver
historieundervisningen anställer Göteborgs
Handelstidning i ett af sina senaste num-
mer några läsvärda betraktelser
angående de båda motsatta
undervisningssätt, som fortfarande kämpa om
herraväldet i våra skolor: å ena sidan det,
som hufvudsakligen rör sig med
abstrakta talesätt, å andra sidan det, som
bygger på konkreta föreställningar.
För omkring tre årtionden sedan eller
något mera - yttrar tidningen - uppstod en
reaktion emot en äldre tids mera konstlösa
sätt att författa historiska läroböcker oeh på
deras grundval undervisa. Gamle Eklunds
historiska anekdoter, hvilken upplifvade den
kortfattade lärobokens torra skelett,
utsöndrades sorgfälligt. Undervisningen borde formas
i kvasi-vetenskaplig anda. Det personliga
skalle hållas utanför. Data och de allmänna
grunddragen skulle inläras. Endast det
stämde med den historiska undervisningens
värdighet. Uttrycket för denna riktning blef
Qdhners lärobok i svenska historien -
onekligen ett vetenskapligare skelett än sina
föregångare, såsom sådant kanske rent af
mönstergillt, men ett mäkta torrt skelett.
Efter att på grundvalen af Svensk
Läraretidnings referat hafva redogjort
för de under diskussionen framkomna
uttalandena, härvid i främsta rummet
framhållande, »att det är så godt som
omöjligt att göra en lärobok tillräckligt
konkret och åskådlig, då den får
innehålla blott ett visst antal sidor»,
afslutar tidningen sina betraktelser sålunda:
Det är lärorikt att sammanställa de åsikter
och tankar, hvilka yppade sig vid detta
anmärkningsvärda meningsbyte. De synas
nämligen visa. huruledes lifaktiga och skickliga
lärare nu äro på väg att återvända till en äldre .
synpunkt, fastän på högre plan. Den stränga
exakthet, det vägande af hvarje ord, för att
det må vara ett korrekt uttryck af den
vetenskapliga sanningen, som varit den senare
tidens insats, äro de nog icke sinnade att
släppa. Men de söka kring det väl tecknade
skelettet gjuta lefvande lif, tillsätta så mycket
nig göra låter af historiens kött och blod,
hvarförutan denna undervisningsgr.en är ur
stånd att intressera ungdomen och fylla sin
viktiga uppgift att uppfostra.
En farlig lucka
i vår lagstiftning finner en insändare i
Ny Ecklesiastiktidning hafva kommit
i dagen genom det sorgligt bekanta
Ringarums-målet. Vi dela som bekant
i detta fall insändarens mening, och vi
hafva äfven upprepade gånger påpekat,
att ifrågavarande lucka hör till dem,
som ovillkorligen måste fyllas. Men
vi kunna på intet sätt instämma med
insändaren, som tecknar sig
»Skolrådsordförande», då han påstår, att det är
i folkskolestadgans § 32, som den
öf-verklagade luckan finnes, och då han
förklarar det vara oursäktligt, att »höga
vederbörande ej skyndat att komplettera
stadgeparagrafen i fråga» genom ett
tillägg, som skulle bemyndiga skolrådet
att i vissa fall afsätta en folkskollärare
äfven utan föregående varning. Enligt
vår åsikt skulle ett dylikt sätt att råda
bot på missförhållandena vara
synnerligen olämpligt. Skolrådets makt att
på tämligen subjektiva grunder
bestämma öfver en lärares väl eller ve är
sannerligen redan nu så stor, att hvarje
utvidgning däraf måste anses i hög
grad betänklig. Härtill kommer, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
