Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 52
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Betygsgradernas beteckning i
folkskolan.
Aspclandskretsen har till centralstyrelsen
ingifvit en motion angående
betygsgrader-nas beteckning. Kretsen yrkar:
att centralstyrelsen behagade under
nästkommande år till behandling ifrågavarande
ärende upptaga och på sätt centralstyrelsen
för godt synes söka få till stånd ett lämpligt,
för hela landet likartadt beteckningssätt af
de betygsgrader, sona omförmälas i § 47
folkskolestadgan.
Förslaget motiveras sålunda:
Det är en känd sak, att stora olikheter
hittills förefunnits med afseende på beteckningen
af skolbetygens betygsgrader. Den. ene for- |
muläruppställ aren har begagnat ett, en annan
ett annat sätt, och ofta har man icke nöjt
sig med de mera allmänna formulärens
tecken, utan den ene läraren har själf, där han
för öfrigt ej ansett sig kunnat tillämpa ett
mer eller mindre föråldradt reglementes
föreskrift i ty fall, uppsatt sådana. Att dylika
olikheter förekommit, har mången gång haft
rätt stora besvärligheter med sig. De lifliga
ombyten af vistelseorter, som bland vår tids
människor förekommer, göra, att skolan ofta
får barn från olika orter, och komma de då
med betyg, angifna endast genom teckeii, som
afvika från dem, som förekomma i den skola,
i hvilken de inträda, kunna olägenheter
uppstå.
För så vidt ej något göres för att
undanrödja dessa eller dylika olägenheter, är det att
befara, att de komma att fortsätta äfven under
den nya skolstadgans tid. Dock är det ej
endast förekommandet af sådana olägenheter,
som gjort, att uppmärksamheten blifvit
riktad på detta ärende, utan tanken har jämväl
varit fäst på den betydelse ett lätt
beteckningssätt har vid upprättandet af
examenskatalog. När vi i vår skol stadga fått
föreskrifna bestämda, för alla folkskolor inom
landet likartade betygsgrader, vore det en god
sak, om vi därjämte kunde få till stånd
äfven ett likartadt beteckningssätt af dessa
grader ; och det är för att möjligen ernå ett
sådant, Aspelands kretsen upptagit ärendet till
behandling.
Då vid läsårets slut i våras
examenskatalog skulle uppgöras och de nya
betygsgraderna för första gången sålunda tillämpas, torde
nog rner än en lärare råkat i bryderi, huru
han i sin katalog skulle angifva de olika
betygen. Att bokstafligen uppskrifva dem
medgifver ej katalogens knappa kolummer. Att
begagna förut vanligt beteckningssätt kunde
endast delvis gå för sig, enär de nya
betygsgraderna äro flera än förut brukliga. För de
nytillkomna betygen måste åtminstone nya
tecken tillgripas. Möjligen funnos redan då
nyutkomna förslag till reglementen, som kunnat
i ty fall tjäna till ledning, men voro sådana
vid den tiden bär intet kända. Läraren måste
följaktligen själf uttänka något
beteckningssätt, och säkert torde därvid vara, att, vore
man i tillfälle att se alla dessa sätt, man då
utan tvifvel komme att få skåda en rätt
»brokig samling. Den diskussion och de förslag
i detta ärende, som förekommo å vårt
kretsmöte den 3 sistl. augusti, vittnar därom.
(En redogörelse härför lämnas, hvarefter
det heter:)
Majoriteten å mötet uttalade sig för att låta
en bokstaf vara tecken för hvarje grad,
begynnande med a för högsta betyget, sålunda:
berömlig = a, med utmärkt beröm godkänd
= b, med beröm godkänd = c, med nöje
godkänd = d, godkänd = e, icke fullt
godkänd = f, underkänd = g; .
mycket god(t) ..= a, god(t) .= b, mindre
god(t) = c, dålig(t) = d.
Detta förslag ansågs vara det enklaste och
lättaste. Andra, som höllo fore, att det nya
beteekningssättet ej för mycket borde skilja
sig från förut brukligt, funno sig ej nöjda
med detsamma af ökäl bland annat, att
samma bokstaf komme att blifva tecken för vidt
skilda begrepp. Så betecknar c å ett ställe
något så bra som med beröm godkänd, å ett
annat någonting så dåligt som mindre godt;
sammalunda med d. Lämpligare vore att låta
flit- och sedebetygen få tecknen a, b, f, g -
de goda och dåliga betygen i båda grupperna
finge då ungefär samma tecken, eller ock för
dessa betyg begagna alfabetets fortsättning
efter g; mycket god(t) == h, god(t) i, mindre
god(t) - j, dålig(t) = k.
Allmänt uttalades, att de ofta använda
matematiska tecknen + och - måtte
öfvergifvas vid betygsbeteckniiigen, särskildt det
senare, som vore lätt utsatt att kunna ändras.
Likaledes vore ej heller stora alfabetets
bokstäfver lämpliga att i ty fall användas.
Fastän således rätt många beteckningssätt
framställdes, var dock intet af dem af
beskaffenhet att tilltala alla eller vinna full
tillslutning. Med anledning däraf ansågs behöfligt
att hänskjuta ärendet till centralstyrelsen för
att få det nöjaktigt löst antingen genom
denna ensamt eller i förening med kretsarna.
Vare sig det nya beteckningssättet hämtas
från ljud eller talbeteckningens områden, är
önskligt, att det blifver enkelt och lätt och
för öfrigt lämpligt. Kunde sedan
centralstyrelsen finna något sätt att, en gång färdigt,
bringa det till tillämpning inom hela vårt
lands folkskolor, då blefve jämväl vårt andra
önskemål uppfylldt.
Prenumerera på Svensk
Läraretidning skyndsamt, så får Ni
tidningen genast på nyåret!
Nija folkskoleinspektörer,
K. m:t har den 9 d:s förordnat
följande personer att med bär nedan
angifvet undantag tills vidare under
åren 1899-1904 vara
folkskoleinspektörer i nedannämda områden (inom
parentes angifves för hvarje inspektör
det arvode, som blifvit för honom
bestämdt):
Uppsala stift:
Rektorn vid folkskollärareseminariet i
Uppsala, fil. kand. Johan Henrik Bergendal:
Dornprosteriet, Vaksala, Ulleråkers, Norunda
och Västra Roslags kontrakt. (300 kr.)
Adjunkten vid folkskollärareseminariet i
Uppsala, fil. d:r Fredrik Laurell:
Närding-hundra, Lyhundra, Sjuhundra, Erlinghundra,
Seminghundra, Svartsjö och Roslags östra
kontrakt samt Börstils, Öregrunds, Hargs,
Forsmarks och Valö pastorat äfvensom
Hök-hufvuds och Bladåkers församlingar. (700 kr.)
Adjunkten vid folkskollärareseminariet i
Uppsala Herman Emanuel Herrmansson:
Ragunda, Lagunda, Fjärdhundra södra, Trögds,
Asunda, Håbo, Örbyhus och Fjärdhundra
norra kontrakt samt Alunda och Tuna
pastorat äfvensom Skefthammars och Ekeby
församlingar. (700 kr.)
Filosofie doktorn Guslaf Insulander:
Gestrikland. (600 kr.)
Filosofie kand. Justus Bertrand Wockatz:
Helsingland. (600 kr.)
Strängnäs stift:
Filosofie doktor Johan August Vallin:
hela stiftet utom Nerke. (1,750 kr.)
Adjunkten vid allmänna läroverket i
Örebro, fil. kand. Gustaf Arvid Sundblad: Nerke.
(350 kr.)
Linköpings stift:
Adjunkten vid folkskollärareseminariet i
Linköping, fil. kand. Sven Fredrik Georg
Lundqvist: Doinprosteriet, Skärkinds och
Hammarkinds samt Norra och Södra Tjusts
kontrakt. (600 kr.)
Kyrkoherden i Västra Stenby pastorat, fil.
kand. Karl Reinhold Sundell: Aska, Dals,
Bergslags, Norrköpings och Vikbolands
kontrakt. (550jtr.)
E. o. konsistorieamanuensen i Linköping
Edvard Emil Friberg: Gullbergs och
Bobergs, Vifolka och Valkebo, Göstrings,
Lysings samt Norra och Södra Vedbo kontrakt.
(600 kr.)
Kyrkoherden i Norra Vi pastorat .Karl
Vilhelm Larsson: Bankekinds, Kinda, Ydre,
Tunaläns och Sevede samt Aspelands
kontrakt. (500 kr.)
Växjö stift:
Rektorn vid folkskollärareseminariet i Växjö,
fil. d:r Carl Olof Arcadius: Allbo kontrakt.
(150 kr.)
Vice komministern i Ljungarums
annexförsamling Johan August Franzén: hela
stiftet utom Allbo kontrakt. (1,750 kr.)
Kalmar stift:
Komministern John Axel Johnsson: Norra
och Södra Möre kontrakt. (200 kr.)
Komministern i Ryssby pastorat Emil
Emanuel Köllerberg: Handbörds och Stranda
kontrakt. (200 kr.)
Rektorn vid folkskollärarinnéseminariet i
Kalmar Johan Anders Olof Vickbom: Öland.
(300 kr.)
Visby stift:
Kyrkoherden i Hörsne pastorat Sigge
Jacobson: Norra kontraktet samt Roma,
Dalhems, Hörsne, Gothems, Östergarns,
Kräk-lingbo, Sjonhems och Vänge pastorat. (300kr.)
Kontraktsprosten, kyrkoherden i Sanda
pastorat Anders Peter Reinhold Uddin:
öfriga delar af stiftet. (300 kr.)
Lunds stift:
Adjunkten vid folkskollärareseininariet i
Lund, fil. d:r Nils Larsson: Oxie, Skytts
och Vemmenhögs kontrakt. (500 kr.)
Adjunkten vid folkskollärareseminariet i
Lund, fil. kand. Johan Natanael Agardh:
Torna, Bara och Harjagers kontrakt. (500 kr.)
Kontraktsprosten, kyrkoherden i Löderups
pastorat, teol. d:r och fil. kand. Johan
Teodor Malm: Ljunits och Herrestads, Färs
samt Ingelstads kontrakt. (500 kr.)
Förste stadskomministern i Lund, teol.
kand. Olaus Peter Segerberg: Frosta, Onsjö,
Rönnebergs, Luggude, Albo och Järrestads
samt Gärds kontrakt. (1,000 kr.)
Kontraktsprosten, kyrkoherden i Stoby
pastorat Carl Oskar Nilsson-Gierow: Södra
Åsbo", Norra Åsbo, Bjäre, Västra Göinge,
Östra Göinge och Villands kontrakt. (1,000
kr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
