Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (894.) 15 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 7
När är lärare berättigad till
andra ålderstilläggret?
I sammanhang med bestämmelserna
om »det åttonde bundradet» infördes
en ny princip i fråga om tiden för
ålderstilläggens utgående.
Hittills har varit stadgadt, att så
snart »ordinarie lärare eller lärarinna
vid folkskola i denna egenskap
oförvitligt tjänstgjort under fem år, skall
han eller hon för åtta månaders
undervisning af i skolåldern varande
barn i lön erhålla minst 700 kronor».
Från den dag läraren har fem
tjänsteår har han alltså ägt uppbära
ålderstillägget. Den, som blifvit ordinarie
den l juli, har följaktligen efter fem
års förlopp ägt uppbära 700 kronors
lön från den l juli; och har den
ordinarie platsen tillträdts t. ex. den 15
augusti, har läraren varit berättigad
till löneförhöjning fem år från nämda
dag. Som statsbidragen utgå efter de
olika lönebeloppen, hafva alltså för alla
lärare, som tillträdt ordinarie tjänst
på annan tid än den l januari,
statsbidragen blifvit ganska växlande och
måst för lärare med fem tjänsteår
särskildt uträknas för en hvar.
Då detta förfarande varit förenadt
med åtskilligt besvär för de
myndigheter, hvilka hafva att pröfva och
handlägga ansökningarna angående
statsbidrag, har det ansetts lämpligt
att bestämma, att ålderstillägget alltid
skall utgå från ett kalenderårs början,
liksom förhållandet är med läroverkens
lärare samt i allmänhet med statens
ämbets- och tjänstemän.
Redan i k. kungörelsen den 28 niaj
1897 infördes denna princip för
småskolans lärarepersonal. Det
ålderstill-lägg, som genom nämda kungörelse
tillerkändes småskolans lärare och
lärarinnor, skall nämligen utgå efter tio
tjänsteår, »räknadt från och med
början af kalenderåret närmast efter det,
hvarunder det tionde tjänsteåret utgått».
För en småskollärarinna, som tillträdde
tjänst den l januari 1889, utgick det
tionde tjänsteåret naturligtvis den 31
december 1898, och hon är från 1899
års början berättigad till ålderstillägg.
Tillträdde hon däremot tjänsten t. ex.
den 8 januari 1889, är hon icke
berättigad till ålderstillägg förrän från
början af år 1900, enär det tionde
tjänsteåret icke kan hafva utgått
förrän den 7 januari 1899, sålunda under
innevarande år.
Då samma princip skulle i
sammanhang med det åttonde hundradet
införas för folkskolans lärare, var man
emellertid icke fullt lycklig i fråga om
formuleringen. Genom k. kungörelsen
den 27 maj 1898 bestämdes nämligen,
att ordinarie lärare eller lärarinna skall i
årlig lön för åtta månaders undervisning
»åtnjuta minst 600 kronor samt två ålderstillägg
å 100 kronor hvartdera, det ena efter fem
och det andra efter tio års oförvitlig
tjänstgöring, räknadt från och med början af
kalenderåret närmast efter det, hvarunder läraren
eller lärarinnan såsom ordinarie tillträdt
folk-skollärarebefattning >.
Enligt denna bestämmelse får lärare,
som blifvit ordinarie t. ex. den 8
januari 1889, åtnjuta det andra
ålderstillägget icke från den 8 januari 1899
utan först från den l januari 1900.
Detta i full öfverensstämmelse med
hvad som gäller för småskollärarinna,
och härom är ju mindre att säga. Men
enligt den ordagranna lydelsen af sist
åberopade bestämmelse skulle icke ens
de.n folkskollärare, som blifvit
ordinarie den l januari 1889 och sålunda
vid 1898 års slut har fulla tio tjänsteår,
vara berättigad till det andra
ålderstillägget förrän från början af år 1900.
Det år, »hvarunder läraren eller
lärarinnan såsom ordinarie tillträdt
folkskollärarebefattning», får nämligen icke
räknas, utan man börjar med nästa
kalenderår - äfven om tillträdet skett
den l januari och nian alltså
tjänstgjort ett helt år.
Om denna ordagranna tolkning skall
i praktiken göra sig gällande, blifva
folkskollärarne sämre ställda än såväl
läroverkens som småskolans lärare.
Alla, som tillträda ordinarie tjänst den
l januari, skulle få det första
ålderstillägget först efter sex fulla tjänsteår
och det andra ålderstillägget först efter
elfva fulla tjänsteår. Förlusten blefve
sålunda för hvarje dylik lärare 200
kronor.
Detta har alldeles uppenbart
hvarken varit riksdagens eller regeringens
mening, utan har formuleringen
tillkommit af förbiseende. Man kom
antagligen icke att tänka på det
förhållandet, att eftersom laga tillträdestider
vid ordinarie folkskolläraretjänster äro
den l januari och den l juli, omkring
hälften af lärarepersonalen räknar sin
första ordinarie* anställning just från
årets första dag, och att följaktligen
genom att lägga tillträdesåret till
utgångspunkt i stället för éåsom i fråga om
småskollärarinnorna tjänsteårens antal
denna hälft när det gäller uppflyttning
i högre lönegrad förlorar ett helt år.
Strax efter det den k. propositionen
i fjor framlagts för riksdagen, tillät sig
denna tidnings utgifvare enskildt fästa
vederbörandes uppmärksamhet på den
för lärarekåren otillfredsställande
formuleringen. Något yrkande om ändring
framställdes emellertid icke, enär man
ju genom att framlägga olika förslag
till frågans lösning lätt kunde
äfven-tyra själfva hufvudsaken: införandet
af ett andra ålderstillägg.
För öfrigt var ingen egentlig fara å
färde, ty den här ofvan återgifna
bestämmelsen gäller endast för lärare,
som blir Tordinarie efter 1899 års in-
fång, och har sålunda aktuell
bety-else först "om fem år. Innan dess
kan ju ändring ske, om så anses
nödigt.
För lärare, som blifvit ordinarie
före den l januari 1899, gäller en
särskild bestämmelse. Sådan lärare
har nämligen icke kunnat beröfvas
den honom hittills tillerkända rätten
att genast efter fem ordinarie
tjänsteår erhålla det första ålderstillägget*.
Därför antog riksdagen på regeringens
förslag ett öfvergångsstadgande af
följande lydelse, hvarå vi tillåta oss
fästa särskild uppmärksamhet:
»Den, som, då dessa bestämmelser träda i
tillämpning, är såsom ordinarie lärare eller
lärarinna vid folkskola anställd, skall, på sätt
hittills varit stadgadt, därest han eller hon
i denna egenskap oförvitligt tjänstgjort under
fem år, för åtta månaders undervisning i
lön erhålla minst 700 kronor. Sådan lärare
eller lärarinna skall från och med
kalenderåret närmast efter det, då han eller hon
uppnår tio ordinarie tjänsteår, dock icke före den
l januari 1899, för nyss angifna
undervisning bekomma ett ålderstillägg af 100 kronor.»
Som läsaren finner, har i detta
öfvergångsstadgande - hvilket finnes
återgifvet i Svensk författningssamling
n:r 57 förra året - formuleringen
blifvit för lärarepersonalen fördelaktigare
och närmare i öfverensstämmelse med
hvad som gäller för småskollärarinna.
Enligt öfvergångsstadgandet måste
lärare, som tillträdt ordinarie tjänst den l
januari 1889, anses berättigad till det
andra ålderstillägget redan från den l
januari 1899, eftersom han uppnått tio
ordinarie tjänsteår kl. 12 på natten
den 31 december 1898, sålunda före
detta års ingång.
#
Under innevarande år hafva vi
redan mottagit flera förfrågningar
angående denna sak. Lärare och
lärarinnor, som tillträdt ordinarie tjänst den
l januari 1889, hafva helt naturligt
ansett sig berättigade till 800 kronors
lön från och med innevarande år, och
på de flesta ställen hafva ock
församlingarna i sina utgiftsstater upptagit
nämda belopp. Efteråt hafva
emellertid åtskilliga skolrådsordförande (och
äfven inspektörer) blifvit tveksamma,
huruvida statsbidrag verkligen kan i
detta fall erhållas efter 800 kronor.
De hafva därvid fäst sig särskildt vid
hufvudstadgandet.
Med stöd af öfvergångsstadgandet
bör emellertid efter vårt förmenande
lärare och lärarinna, som blifvit
ordinarie den l januari 1889 och sedan
dess oförvitligt tjänstgjort, göra
anspråk på att från innevarande års
* Ett försök i denna riktning af
en^läns-styrelse har, såsom synes af ett utslag i
dagens nummer, blifvit af k. m:t tillbaka visad t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
