Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (911.) 14 juni 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 24
ser ej komma vederbörande till hända
förrän efter flera veckor.
Vördsamt anhålles, att i skrifvelser till
tidningen icke å samma papper hopblandas
så olika saker som t. ex. annonser och
förfrågningar, referat och familjenotiser o. s. v.
Helst en bit papper för hvarje sak, n. b.
då icke bref kort användes.
SKOLNYHETER
Folkskollärareseminarierna. Vid
Lunds folkskolläraresemmarium
utexaminerades 30 elever.
Vid samtliga seminarier hafva
afgångs-pröfningarna nu ägt rum. Af ofvanstående
jämte de i förra numret lämnade uppgifter
framgår, att vid samtliga manliga seminarier
voro de utexaminerade 175 och vid de
kvinnliga tillsammans 120. Summa 295.
- Vid Haparanda finska
småskolesemi-narium utexaminerades den 3 d:s l manlig
och 5 kvinnliga elever.
Folkskollärareseminariet i Växjö
har utsändt sin årsredogörelse för 1898-99.
Lärarne voro desamma som föregående år.
Lärjungarnes antal var 97, däraf i första
klassen 30, i andra klassen 23, i tredje 23
och i fjärde 21. De inträdessökande voro
i första 62, i andra 2, i tredje ingen och
i fjärde 4. Medelåldern var 23,5 år; yngst
voro 6 om 18 år, äldst l om 33.
Genom födseln tillhörde 61 Växjö stift,
17 Lunds, 10 Kalmar och 2 Skara. Visby,
Gröteborgs och Uppsala stift hade hvardera
en representant.
Söner af hemmansägare voro 47, af
handtverkare 15, af skollärare, klockare eller
organister 11, af handlande 4, torpare 4. Före
inträdet hade 37 endast sysslat med
jordbruk, 9 aflagt organistexamen och 4
genomgått 4-7 klasser af allmänt läroverk, 7
varit i handel, 5 i handtverkslära, 4
genomgått folkhögskola och 9 vistats i hemmet.
Ny folkskolestadga för
hufvudstaden är högeligen af behofvet påkallad.
Den nu gällande folkskolestadgan för
Stockholm är af den 27 september 1861, alltså
snart 40 år gammal, och är i en mängd
stycken alldeles föråldrad och otidsenlig.
Folkskoleöfverstyrelsen har äfven insett
detta och därför nyligen uppdragit åt en
kommitté att utarbeta förslag till ny stadga.
Till ledamöter i kommittén äro utsedda
kyrkoherdarne E. Bergman och A.
Landquist, justitierådet K. G. Carlson och med.
d:r C. Nyström med biträde dessutom af
folkskoleinspektören och öfverstyrelsens
sekreterare.
Ny lärobok i geografi har
folkskoleöfverstyrelsen härstädes antagit för
Stockholms folkskolor. För närvarande
användes Erslevs lärobok. Sedan en af
folk-skolekoliegierna härstädes tillsatt, kommitté
enhälligt förordat Fridtjuv Bergs »Lärobok
i geografi för folkskolan», har
folkskoleöfverstyrelsen vid ett af sina senaste sam-
manträden beslutat, att sistnämda lärobok
skall införas vid Stockholms folkskolor.
Folkskolans läsebok utgjorde
föremål för öfverläggning och kritik å Sköfde
skolförenings möte i Sköfde sistlidna
lördag. I diskussionen, som inleddes af hr
J. V. Lewerén i Väring, deltogo hrr A.
Fröier i Borgunda, J. Fogelgren i Flistad,
kontraktsprosten J. Hemberg i Sköfde, A.
Th. Vahlström i Sköfde m. fl. Från
samtlige talares sida framhölls,
att läseboken - äfven den i dagarna
utkomna tillökade upplagan - innehölle flera
oriktiga eller vilseledande uppgifter,
att vid valet af läsestycken icke tillbörlig
hänsyn tagits till barnens uppfattningsför-
att bokens språkliga framställningssätt
gjorde det för barnen svårt, om icke i vissa fall
hart när omöjligt, att tillägna sig innehållet;
att stafningen, ordböjningen och
interpunk-tionen lede af vissa inkonsekvenser,
att valet af illustrationer icke alltid varit
det lyckligaste och att en del bilder icke ens
tillnärmelsevis i estetiskt afseende uppfyllde
berättigade kraf, samt
att läsestyckenas nummerföljd bort mera,
än nu vore fallet, motsvara resp. skolklassers
lärokurs i de ämnen, som böra genom
läseboksstyckena kompletteras.
Oaktadt dessa anmärkningar ville man
likväl tillerkänna nu föreliggande upplaga
vissa afsevärda företräden framför sina
föregångare.
En resolution i denna riktning blef
antagen, och lämnades i uppdrag åt styrelsen
att efter samråd med några grannföreningar
ingifva ärendet till centralstyrelsen för att
genom dess bemedling bringa saken till
öfverläggning inom S. A. F., på det att vid
en kommande omredigering af läseboken de
anmärkta bristerna måtte blifva afhjälpta.
Nykterhetsundervisning. Vid möte
mellan folkskolestyrelsen i Göteborg och
lärarepersonalen den 9 dennes hade dagens
första diskussionsämne följande lydelse:
»Huru skall ett bättre resultat än det, som
hittills vunnits, kunna åstadkommas i våra
folkskolor i fråga om den genom k.
cirkuläret den 5 nov. 1892 anbefallda
undervisningen om de rusgifvande ämnenas natur
ocli verkningar?»
Inledaren, Öfverläraren J. A. Jarlen,
framhöll att den lag, hvars tillämpning nu vore i
fråga, blifvit en död bokstaf. Brist på
intresse för själfva saken finns inom skolan,
bristande insikt ,hos läraren^ och tveksamhet att
genom eget exempel bryta mot gängse sed
och god ton, brist på lämplig
åskådningsmateriel i skolorna, oaktadt denna lätt kunde
af-hjälpas. Ehuru nykterhetsfrågan främst bör
baseras på personlig öfvertygelse, bör
lagstiftningen understödja dess sträfvanden. Om
ej samhället stödjer lärarekåren, kan den föga
åstadkomma - frestelserna ute i lifvet äro
många och bli ofta barnen öfvermäktiga.
Slutligen hemställde tal:n,
att de s. k. varningsord mot
brännvinsbruk och dryckenskap af generaldirektör Huss
i tillräckligt antal uppsättas på därför
lämpliga platser i hvarje skolhus och att
lärjungarnes uppmärksamhet genom
lärarepersonalen fästes därå;
att till hvarje skolhus anskaffas lämplig
och tillräcklig åskådningsmateriel för
undervisningen ;
att lämpliga föreläsningar om de
rusgif-vande ämnenas natur och verkningar samt
om bästa sättet att härom undervisa i
folkskolan hållas för lärarepörsonalen; och
att i harmoni med det rättmätiga krafvet
på lärarepersonalens pliktuppfyllelse
härutinnan vederbörande myndigheter måtte verka
för att vissa allmänna samfundsförhållanden
icke såsom nu finge hindra ett godt resultat
af nämda pliktuppfyllelse, i det de ville
sorg-fälligare verka för det lagstiftningen uti
ifrågavarande afseende mera än hittills komme
att gå hand i hand med den bibringade
upplysningen och öfvertygelsen i berörda
afseende, ty de svaga äro storligen i behof af ett
sådant nödvärn, och de, som behöfva det,
äro legio.
l diskussionen deltogo 25 talare. Vikten
af åtlydnad för den åsyftade förordningen
erkändes af alla. Om värdet af
åskådningsmateriel växlade åsikterna däremot. Många
instämde med inledaren; andra ansågo det
vara bäst och mest gagneligt att vädja till
barnens känsla för det rätta och goda En
och annan varnade för framställandet af
afskräckande exempel; andra framhöllo att
skräck för det onda hos barnet, som ej
äger omdömesförmåga, mången gång visar
bättre resultat än lockande till det rätta.
Professor O. E. Lindberg framhöll under
bifall, att den stilla pliktuppfyllelsen ej är
nog - man måste hafva entusiasm och
uppgå så i kärleksplikten, att man offrar sig
själf.
Ordföranden, professor Ernst Carlson,
afslöt diskussionen med en maning till lärarne
att först och främst göra hvad de kunna
- i andra rummet komma myndigheternas
åtgöranden. Det är lättare stämma i
bäcken än i ån. ,
ÅrsredogÖrelser hafva under de
senaste dagarna kommit oss tillhanda från
följande läroanstalter:
Högre allmänna läroverket å Södermalm och
Katarina lägre allmänna läroverk.
Redogörelse för läsåret 1898-99, afgifven af rektor
Carl von Friesen.
Högre realläroverket i Stockholm och Jakobs
lägre allmänna läroverk. Redogörelse för
läsåret 1898-99 af rektor Sigfrid Almquist.
Redogörelse för verksamheten vid Högre
lärarinneseminarium och den därmed
förenade Normalskolan för flickor, under läsåret
1898-99 af L. M.’Waern, läroverkens rektor.
Redogörelse för verksamheten vid
Palmgrenska samskolan, högre läroverk för flickor
och gossar, under läsåret 1898-99 af K. E.
Palmgren, läroverkets rektor.
Stockholms nya samskola, högre läroverk för
allmän medborgerlig bildning. Redogörelse
för skolåret 1898-99.
Redogörelse för verksamheten vid Ateneum
för flickor i Stockholm under läsåret 1898-99.
Redogörelse för Sigrid Hudebecks
elementarskola för flickor i Göteborg läsåret 1898-99.
Redogörelse för Tekniska privatskolan i
Göteborg 1898-99.
Manilla döf stumskola. Redogörelse för
läsåret 1898-99 af d:r O. Kyhlberg, skolans
föreståndare.
Förskolan för blinda i Växjö. Redogörelse
för läsåret 1898-99 af G. A. Lyberg, skolans
rektor.
Idiotanstalten å Stretered. Redogörelse för
läsåret 1898-99 af Hak. Jönsson, anstaltens
föreståndare.
Redogörelse för Halmstads
föreläsningsförenings verksamhet år 1898, afgifven al dess
styrelse.
Slomanns skole. Meddelelser om skoleaaret
1898-99 ved Emil Slomann.
Stockholms folkskolor.
Öfverstyrelsen för Stockholms folkskolor har för ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
