Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (911.) 14 juni 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
SVENSK LÅRA11ETIDNING.
N:r 24
- Tre förtroendemän inom »Svenska
folkskolans vänner» innehafva tillika
förtroendeuppdrag inom det frikyrkliga »Svenska
missionsförbundet». Vid »Svenska
missionsförbundets» årsmöte i förra veckan valdes
nämligen folkskolläraren J. B. Gauffin i Uppsala
till styrelseledamot (tillsammans med P.
Val-denström, E. J. Ekman m. fl.) och
folkskolläraren Axel Blomqvist till suppleant i
styrelsen för missionsförbundets skola. Lärare
vid denna skola är f. folkskolläraren Joh:s
Norborg, äfvenledes styrelseledamot i
»Svenska folkskolans vänner».
- Ett besök på andra sidan Sundet gjorde
den 5 dennes eleverna vid
småskollärarinneseminariet i Lund under ledning af
föreståndarinnan fröken Maria Ljunggren.
Eesenä-rerna besågo Zoologisk Have och
Fredriksbergs Have samt Tivoli, där de af
restaura-tören i tornpaviljongen undfägnades med kaffe
och dopp. »Politiken» framhåller, huruledes
danska seminarieelever vid besök i Lund haft
tillträde till alla sevärdheter utan ringaste
afgift, och anser, att Zoologisk Have, som
åtnjuter statsbidrag, icke borde tagit någon
in-trädesafgift af de svenska gästerna.
- På skolresa till Trollhättan befunno sig
deri 8 dennes ett 90-tal barn från Kareby och
Ytterby församlingar, åtföljda af sina lärare.
Efter framkomsten besågs järnvägsbron på
afstånd; därefter ställdes färden till de i rad
liggande fallen. Barnen betraktade med
beundran det ståtliga skådespelet. På
Kopparklinten tjusades de af den härliga utsikten,
och färden fortsattes till slussarna, hvarvid
ett och annat märkvärdigt ställe under vägen,
såsom Polhems sluss, Kungsgrottan, några
jättegrytor m. m., besågos. Barnen voro
hänryckta.
- En vacker hyllning ägnades den 28 maj
kyrkoherden i St. Tuna, Kpbg, teol. d:r E.
Morén af folkskolans lärarekår och dess barn.
Efter gudstjänstens slut öfverlämnades till
den nitiske och omtyckte skolvännen ett i
olja utfördt porträtt af honom själf. Bilden
kommer att i framtiden pryda templet och
vittna om ett godt samförstånd öfver- och
underordnade emellan. Tal höllos af
folkskolläraren K. Hjorth i Domnarfvet och
folkskoleinspektören L. J. Leksell, hvarjämte d:r
M. frambar sitt varma tack för den kära
gåfvan.
- Om föräldramöten förekom vid N.
Tjusts-kretsens möte den 6 dennes en diskussion,
som utmynnade i följande resolution:
Föräldramöten, rätt anordnade, äro att anse som en
synnerligen viktig insats i den för ungdomens
uppfostran nödiga samverkan mellan hem
och skola, när tillfälle och anledning gifvas.
Sådana möten kunna anordnas både af
föräldrar, skolråd och lärare och förekomma på
lämpliga tider minst en gång om året. De
goda frukterna af sådana möten böra väl
ihågkommas och i praktiken omsorgsfullt
tillämpas.
- Oppunda kretsförening höll den 10
dennes under stor tillslutning sitt
vår-sommarmöte å Åsa folkhögskola vid Kantorp. Vid
ankomsten till sa blefvo mötets samtliga
deltagare, bortåt ett 50-tal, inbjudna till ett
rikt försedt kaffebord hos
folkskoleinspektören d:r J. A. Vallin å hans täcka »Vänhem».
Med den pågående kvinnliga kursens elever
höll kand. K. Schöldström lektion om ljusets
brytning särskildt i ögat, hvarefter följde
sång-och lekuppvisning. Gemensam, angenäm
middag intogs efter ett af föreståndaren
Broek-man hållet föredrag. Dagen var i allo
angenäm och minnesrik.
- Förhöjdt anslag till folkhögskolorna,
därom hemställan gjorts hos k. m:t efter
uppdrag af sjunde svenska folkhögskolemötet
förra året, såsom vi förut omnämt, vill
länsstyrelsen i Östergötlands län förorda. I sitt
afgifna utlåtande säger sig länsstyrelsen hafva
funnit, att såväl där i länet som annorstädes,
där folkhögskolor finnas, har erfarenheten
gifvit vid handen, att den undervisning,
som dessa skolor meddela, ländt till verklig
nytta och gagn samt att folkhögskoleväsendet
fortfarande synes utveckla sig i en god och
sund riktning. Därtill kommer, att de af
sökandena anförda skäl för bifall synas vara
väl grundade och behjärtansvärda.
- Ungdomens förvildning var på tal vid
Svenska missionsförbundets under förra
veckan i hufvudstaden hållna årsmöte. Frågan,
huruvida någon grund för det påståendet att
en öfverhandtagande förvildning i vår tid
råder bland ungdomen och botemedlen däremot,
inleddes af hr J. B. Gauffin i Uppsala.
Inledaren ansåg emellertid, att ungdomen under
hans tid gått framåt icke i förvildning utan
i förädling. För 50 år sedan var ungdomen
vida mer begifven på dryckenskap, slagsmål
och ett vildt lif än hvad nu är förhållandet.
Kristliga ungdomsföreningar finnas nästan
öfverallt, men lagstiftningen vore för human
och straffen afskräckte ej från brott. Vikten
af ungdomens uppfostran framhölls.
- Pastoratsombud utsåg Sköfdekretsen af
S. A. F. i lördags på förslag af sin
ordförande hr A. Th. Vahlström. För hvart och ett
af de pastorat, föreningen omfattar, utsågs
dylikt ombud med uppgift att intressera resp.
lärare och lärarinnor för inträde i föreningen
och S. A. F., upptaga medlemsafgifter och i
öfrigt verka för föreningens framgång. Till
ombud valdes: för Sköfde pastorat J. A.
Molin, för Sventorp K. H. Dahlin, för Ransberg
Aug. Norberg, för Flistad J. Fogelgren, för
Dala och Sjögerstad A. Fröier, för Undenäs
K. J. Lindvall, för Väring och Horn J. V.
Leverén, för Odensåker A. E. Moberg, för
Fägred C. L. Bröden och för Bellefors A. E.
Höglund.
- Diskussionsföreningen å Nääs, bildad
bland deltagarne i 85:e slöjdkursen,
diskuterade den 8 d:s följande fråga, inledd af hr
G. Edqvist från Högsäten »Hvilket är att
föredraga, terminläsning eller
Hvarannandagsläsning i de skolor, där hvarje barn får fyra
månaders undervisning.» Diskussionen gick
ut på att terminläsningen vore att föredraga,
emedan läraren därigenom finge eleverna mer
i sin hand, barnen tvingades till mera
sammanhängande skolarbete och nödgades ej
hvarje dag hemföra sin skolmateriel. De
större barnen komme också i tillfälle att mera
hjälpa till med sommararbetena. Slutligen
enades man om följande resolution:
»Terminläsningen är att anse som fördelaktigast.»
- Hvilka äro de förnämsta metilen att
väcka och bibehålla barnens uppmärksamhet?
var en fråga, som Östbo lärareförening vid
möte den 10 dennes besvarade sålunda:
Läraren bör själf vara uppmärksam. Han bör
sträfva efter att lägga in hela sin själ i
undervisningen och göra denna så
intresseväckande som möjligt samt se till, att tillbörlig
omväxling vid undervisningen äger rum för
att därigenom motarbeta den trötthet, som en
energiskt drifven undervisning medför. Bland
lärostoffet bör han så långt som möjligt
utgallra det, som för barnen är ofattbart eller
till föga nytta. Han bör ock sträfva efter
att göra all undervisning åskådlig och därvid
tillse, att uppmärksamheten icke blott väckes
utan äfven skarpes och öfvas.
- »Huru taga vård om de från skolan
afgångna?* var rubriken på en af de frågor,
som Astorpstraktens lärareförening vid möte
den 3 dennes tog under behandling.
Inledaren, hr Löfdahl i Kvidinge, ville förorda
fortsättningsskola (aftonskola) för
bibehållande och förkofrande af redan inhämtade
kunskaper och färdigheter samt
ungdomsföreningar, inom hvilka ungdomen genom nyttiga
och nöjsamma sysselsättningar skulle kunna
i någon mån afhållas från sådant, som leder
till moraliskt fördärf. Fortsättningsskolan
borde vara obligatorisk i så måtto, att hvarje
församling skulle vara skyldig inrätta sådan,
men tillgodogörandet borde vara frivilligt,
menade inledaren; andra åter framhöllo med
kraft, att den i hvarje hänseende borde vara
obligatorisk. «
- Feriekursen vid Palmgrenska
samskolan tog sin början i måndags. Nära 300 hade
anmält sig till deltagande i kursen; af dessa
blefvo ungefär 80 antagna i stället för 50,
såsom först var ämnadt. Arbetstiden blir 6
timmar om dagen i tre, högst fyra veckor
med en fridag i hvarje vecka för utflykter i
hufvudstadens omgifningar. Kursen afser att
lämna en teoretisk framställning af de
moderna principerna för undervisning i tyska
språket samt praktiskt åskådliggöra sättet för
deras tillämpning. Rektor Palmgren frambar
vid kursens öppnande sitt tack till statsråden
Claeson och Krusenstjerna samt kanslirådet
Gustrin för deras intresse för kursens
åstadkommande. Den sistnämde uttalade sin glädje
öfver det intresse lärarekåren visat för
kursen.
/rån panmarl^.
3.
jNågot om Vxöpenl\amns skolväsende.
I den danska hufvudstaden har
skolväsendet, på grund af stadens storlek, tagit
ett storartadt omfång och dock hör en stor
del af Köpenhamn, det s. k. Fredriksberg,
såsom varande en kommun för sig, under
en särskild direktion och har sitt
skolväsende skildt från Köpenhamns.
I likhet med Stockholm har Köpenhamn
sin öfverstyrelse eller som den kallas
»skoledirektion,» som består af fem ledamöter,
och för hvarje särskild skola en
»skolekommission», motsvarande våra skolråd. I
spetsen för kommuneskolorna, folkskolorna, står
skoldirektören. Under en följd af år har
denna funktion innehafts af den äfven af
många svenskar kände skolmannen Karl
Theisen, som helt nyligen beviljats afsked
på grund af sjuklighet. Bestyret att vara
komnmneskolornas skoledirektör har nu och
under Theisens sjuklighet lagts i händerna
på professor S. Bauditz, som jämväl är
skoledirektör för de privata skolorna eller
läroverken.
Han har således fullt upp att göra men
har icke desto mindre allt »på sina fem
fingrar». En fulländad gentleman, hurtig
och kraftig, är han af lärarepersonalen högt
uppburen, och en allmän önskan förspordes
att få honom att för framtiden åtaga sig
chefskapet. Under honom stå närmast de
vid hvarje skola anställda skolinspektörerna,
hvilka i likhet med våra större städers
förste lärare hafva att dels ombestyra
ex-peditionsgöromålen, dels inspektera de
underlydande lärarne och dels själfva
undervisa under vissa timmar. Af dessa äro 14
akademiskt bildade män och 15 med
seminarieexamen (hvaraf 3 tillika innehafva
löjtnants grad).
Lönerna i Köpenhamn stå högt öfver de
svenska lärarnes. Så t. ex. kunna enligt
de nya lönegraderna lärarnes löner efter 20
år uppgå till 3,000 kr., hvilket ju är rätt
ansenligt, då vi jämföra dem med den
svenska hufvudstadens. Några ranggrader finnas
ej här, utan så fort läraren fått »fast
anställning», eller som vi säga blifvit
ordinarie, stiger lönen efter tre års mellanrum
med de reglementerade ålders tilläggen, till
dess maximilönen erhållits.
Skolinspektörerna hafva dessutom särskild ersättning
för det expeditionella arbetet och hafva
flere ända till sammanlagdt 3,800 kr. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
