Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (917.) 26 juli 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 30
va i stånd att med samlad kraft
tillvarataga sina gemensamma intressen,
och tillträdet har därför ej varit
begränsadt till anhängarne af någon viss
politisk eller kyrklig bekännelse.
Nyligen har emellertid härutinnan
en principiell afvikelse ägt rum, i det
fackföreningarnas ombud i fjor fattat
det beslutet, att ingen fackförening
skulle få tillhöra lands-organisationen
utan att ansluta sig till den
filosofiskt-nationalekonomiska bekännelse, som
kallas »socialismen» - en bekännelse,
som har sin lärobyggnad, sina dogmer,
sina trostvister, sina kättarefördömelser,
den lika väl som alla andra.
Hvilka följder denna specialisering
af yrkesföreningarnas allmänna
karaktär medfört, därom är ej rätta platsen
att här orda. En af dem kunna vi
dock ej underlåta att påpeka. Genom
sin obligatoriska anslutning till den
socialistiska lifsåskådningen har
fackföreningarnas landsorganisation
principiellt upphört att vara allmän samt
från sig utestängt alla sådana
kroppsarbetare, hvilka ej kunna hysa nämda
åskådning. Detta åter har helt
naturligt framkallat en sträfvan att
åstadkomma en arbetaresammanslutning,
som icke vore bunden vid den
socialistiska bekännelsen, och under de första
dagarna af innevarande månad har i
Göteborg hållits en arbetarekonferens
för nämda ändamål. Beslut har här
ock blifvit fattadt om bildande af en
dylik sammanslutning.
Emellertid betecknas nu
konferensens beslut såsom dödfödt, och det icke
blott af den fullständigt nya rörelsens
fiender utan först och främst af dess
varmaste anhängare.
.’ Orsaken härtill är, att konferensens
flertal ställt sig på alldeles samma
principiella ståndpunkt som dess
motståndare: den nya landsorganisationen skulle
lika litet bli allmän som den gamla;
äfven den skulle vara bunden vid en
viss, mer eller mindre strängt
formulerad bekännelse. Den är, som det
heter, »uteslutande* byggd därpå, att
inga andra än troende arbetare skola
få ingå som medlemmar i densamma».
De tidningar, som lifligast beklaga
och skarpast klandra detta beslut, äro,
betecknande nog, just de, som stå de
»troende» arbetarne närmast: Svenska
Morgonbladet, Göteborgs Veckotidning,
Jönköpings-Posten, Svenska
Sändebudet, Veckoposten m. fl. De framhålla,
att den nya organisationen visserligen
kan bli ett samfund/»där
kristendomens fana, åtminstone med ord,
hålles högt», men att den på grund af
sin specifika karaktär icke skall
»förmå något i den sak, det gäller».
Icke behöfva väl - yttrar bland annat
Göteborgs Veckotidning - arbetarne för
andlig uppbyggelses skull sammansluta sig i
arbetareförbund. Ty de andliga (= religiösa)
behof ven äro väl ändå lika för såväl den, som
är kroppsarbetare, som för den, som är
köpman, skollärare eller något annat. Att sörja
för dessa andliga behöfs tillgodoseende
tillkommer Guds församling.
»Det existerar ej heller», säger
Svenska Morgonbladet, »i hela världen
några fackföreningar med ett sådant
program som det, hvilket antogs vid
konferensen i Göteborg.» Jönköpingsposten
omtalar beslutet under rubriken »En
opraktisk arbetare-kongress»,
Veckoposten förklarar sig vara öfvertygad om
»olämpligheten att bilda en facklig
arbetare-organisation med ett specifikt
kristligt program», och Svenska
Sändebudet ställer hela spörsmålet på sin
rätta botten genom framkastande af
den spetsiga men träffande frågan:
»Stå vi månne inför bildandet af ett
nytt kyrkosamfund?»
Med hvad vi här ofvan refererat ha
vi gifvetvis ej velat göra något inlägg
i de pågående striderna på
arbetareorganisationens fält, ty sådant ligger
helt och hållet utanför denna tidnings
program. Vi hafva betraktat dessa
strider uteslutande ur
föreningsväsendets synpunkt och såsom ett nytt
bevis för riktigheten af de principer, på
hvilka vår allmänna
folkskollärareförening hvilar. Att man bör »låta
detta vara detta» och ej söka ge
yrkesföreningar karaktären af
religionssekter eller kyrkosamfund är en lag,
som gäller icke blott för arbetare
organisationer utan ock för
lärare-organisationer.
Programmet
för årets sommarkurser återgifves i
väsentliga delar längre fram i detta
nummer.
Mänga platser stå tomma
inom lärarekårens leder för därvarande.
Såsom exempel härpå kan nämnas, att
i veckans nummer af Svensk
Läraretidning ej mindre än 89 platser äro
le-digannonserade, nämligen 58 vid
folkskolan, 29 vid mindre folkskolor och
småskolor samt 2 vid andra
undervisningsanstalter.
Ett instruktivt möte
blir för visso det stundande stiftsmötet
ki Jönköping. Deltagarne få bland
annat tillfälle att bese stadens
tändsticksfabriker, något som de säkerligen skola
göra med stor glädje. Dels gå dessa
fabriker fortfarande i spetsen för
tänd-sticksfabrikationen, som är så
egendomlig för vårt land, dels hafva de förut
konsekvent varit stängda för besökande.
Sitt 25-års jubileum
firar »Danmarks Lsererforening» genom
anordnande af ett allmänt danskt
skolmöte i Köpenhamn den 9-11
instundande augusti. Det var nämligen år
1874, som vår danska broderförening
såg dagen. Med anledning af jubileet
hafva ordförandena i Sveriges,
Norges och Finlands allmänna
lärareföreningar (eller vid förfall för
ordföranden annan centralstyrelsemedlem)
inbjudits att öfvervara nämda skolmöte.
I nästa vecka
blifva skolbarnen i tillfälle att få göra
fortsatt bekantskap med SAGA. Då
utsändes nämligen 12:e häftet,
innehållande fortsättningen på vår främsta
barnbok, Bobins ön Kruse. Sedan i
september månad Robinson Kruse
afslu-tats, börjar ett nytt arbete, nämligen
»Tusen och en natt» i ny svensk
bearbetning för SAGA och med
originalillustrationer af en bland nordens
mest fantasirike tecknare.
Subskription mottages ännu från årets början.
Enighet och sammanhållning
gjorde sig gällande vid förra veckans
länsskolmöte i Varberg. Falkenbergs
Tidning skrifver på tal härom:
En sak, som i förvånande hög grad
utmärkte detta möte, var den enighet och
orubbliga sammanhållning, hvarmed
lärarekåren där uppträdde vid antagandet af
resolutionsförslagen. Framför allt torde böra
antecknas den fullständiga enighet, hvarmed
mötet antog hr J. Johnssons
resolutionsförslag i frågan om reformer inom folkskolan.
Detta beslut måste nämligen betraktas som
en bestämd protest mot yrkandena på
inskränkning af folkskolans lärotid eller
antalet läroämnen.
Två skolmötesprogram,
nämligen för stiftsskolmötena i
Jönköping och Skara,, återfinnas längre fram
i dagens nummer, och som synes lofva
båda mötena att blifva ganska
intressanta. Bland frågor vid
Jönköpingsmötet märkas om barnpsykologien
(föredrag af docenten J. Bager-Sjögren och
centralstyrelseledamoten J. Franzén),
om hemortsundervisningen, om
konstens betydelse för folkuppfostran
(inledningsföredrag af
centralstyrelseledamoten A. Dalin), om fortsättningsskolor
till folkskolan (inledes af
centralstyrelsens sekreterare Alex. Jonsson), om
lärarebristen och medlen att afhjälpa
den (inledes af hr P. Borgh) m. m.,
hvarjämte fröken Adéle Vetterlind
håller föredrag om Englands skolväsen
och direktören R. Tolf om
Vätter-bygdens geologi och historia.
Vid Skaramötet håller
centralstyrelseledamoten J. G. Söderberg föredrag om
barnpsykologiska undersökningar, hr
K. J. Lindvall i Forsvik inleder
diskussionen om ett brännande spörsmål,
nämligen om yrkandet på
folkundervisningens inskränkning samt
sträfvandet att göra folkbildningsarbetet
misstänkt, och hr J. Z. Bohlin den icke
mindre viktiga frågan om
öfverbefolkningen inom folkskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
