Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (925.) 20 september 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 38
SVENSK LÄRARETIDNING.
627
par tillfällen fäst lärarekårens
uppmärksamhet på vikten af att i
skolreglementena inryckas bestämmelser därom,
att lärarepersonalen tillförsäkras rätt
att utan hinder af tjänstgöring fullgöra
sina medborgerliga skyldigheter. Huru
viktigt det är att få in dylika
bestämmelser i reglementena framgår däraf,
att, enligt hvad meddelats oss, en lärare
i Norrland- blifvit utsatt för
trakasserier, för det han under skoltid deltagit
i ett nyligen hållet riksdagsmannaval.
Det skall verkligen blifva eget att se,
om man af denna anledning tilltror sig
kunna varna en lärare. I så fall synes
det blifva nödigt att rent af i
folkskolestadgan få till stånd en allmän
bestämmelse, som gör lärarens rösträtt
oberoende af skolrådsordföraiidens godtycke.
En folkskollärare bör väl dock hafva
samma rätt som hvarje annan
röstberättigad person att bevaka sina
medborgerliga intressen.
SKOLNYHETEK
Folkskollärarne och riksdags-
mannavalen. Vid under förra veckan
förrättade val till riksdagens andra
kammare hafva tre folkskollärare varit
ifrågasatta, hvilka dock alla fallit igenom. I
städerna Köping, Nora, Lindesberg och
Enköping erhöll folkskolläraren J. E. Östman
i Köping (högerns kandidat) 343 röster mot
den segrandes 474. l Malung och Nås i
öfre Dalarne fick folkskolläraren Johan
Ström i Transtrand 120 röster och den
förutvarande 196. I Västmanlands norra
domsaga fick folkskolläraren N. V. Töroell
(högerns kandidat) 441 och den valde 602
röster.
Statsbidrag åt vikarier för sjuka
småskollärarinnor. Innevarande års
riksdag biföll en af hrr E. Hammarlund och
H. Andersson väckt motion med anhållan,
»att k. m:t täcktes taga i öfvervägande, om
och på hvilka villkor statsbidrag skulle kuima
lämnas till aflönande af vikarier för sådana
lärare och lärarinnor vid småskolor och
mindre folkskolor samt biträdande och extra
ordinarie lärare och lärarinnor vid
folkskolor, som af sjukdom urståndsättas att sin
tjänst fullgöra, samt att k. m:t för
riksdagen framlägger det förslag, hvartill
utredningen kan föranleda». Öfver riksdagens
skrifvelse i detta ämne hafva utlåtanden
infordrats från domkapitlen och
länsstyrelserna, och hafva dessa utlåtanden nu börjat
inkomma.
Länsstyrelsen i Hernösand anser,
att då de uti riksdagens skrifvelse åsyftade
lärare och lärarinnor hafva en så ringa
aflöning, att den vid inträffande sjukdomsfall i
de flesta fall torde åtgå till aflönande af
vikarien, så att intet blir öfrigt till
lefnadsorn-kostnader och läkarehjälp, billigheten synes
fordra, att vid inträffande sjukdomsfall
bidrag af statsmedel lämnas till vikariens
aflönande, så mycket hellre som ordinarie
lärare och lärarinnor vid folkskola, hvilkas
löneförmåner äro vida bättre, redan kommit i
åtnjutande af sådan förmån.
Villkoren för erhållande af ifrågavarande
bidrag anser länsstyrelsen i tillämpliga delar
böra blifva desamma, som uti k. kungörelsen
den l juni 1894 finnas bestämda för vikarie
för sådan ordinarie lärarinna vid folkskola,
som af sjukdom urståndsättes att fullgöra sin
tjänst.
- Länsstyrelsen i Visby finner den
påtänkta åtgärden högst behjärtansvärd och
anser lämpligast
att aflöna den åsyftade vikarien med 300
kr. pr år jämte bostad och vedbrand eller
ersättning härför. Med afseende på
fördelning af aflöningsbidraget anser länsstyrelsen,
att den lärare, som åtnjuter ledighet för
sjukdom, bör bidraga med 75 kr. för 8 månaders
undervisningstid samt att 200 kr. bör för
samma tid utgå af allmänna medel, under
det återstoden bör erläggas af skoldistriktet,
som äfven bör anskaffa bostad och vedbrand
åt vikarien eller därför lämna ersättning med
50 kr. för 8 månaders undervisningstid.
- Länsstyrelsen i Luleå har uttalat
såsom sin uppfattning,
att den folkskolans lärare och lärarinnor
till-godokornmande rättigheten att vid
sjukdomsfall bibehålla en viss större del af aflöningen
borde utsträckas jämväl till lärare och
lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor
samt biträdande och e. o. lärare vid
folkskolor, för hvilkas befattningar lönetillskott af
statsmedel utgår. Såväl humanitetsskäl som
omsorgen om undervisningens vederbörliga
bedrifvande, i det att under nuvarande
förhållanden mången sjuk lärare eller lärarinna
måste af ekonomiska skäl i det längsta söka
fortsätta med undervisningen, tala för en
dylik lagstiftning. Aflöningen till vikarierna
anser länsstyrelsen böra utgå så, att den sjuke
af sin lön afstår till vikarien ett belopp
motsvarande Ve &f vikaiiens kontanta
rninimi-aflöning, % utgå af allmänna medel och
återstoden erlägges af skoldistriktet, som äfven
bör förse vikarien ined bostad och andra
naturaförmåner.
T- Länsstyrelsen i Umeå har uttalat sig
i alldeles samma riktning.
- Domkapitlet i Växjö har med
öfver-lämnande af folkskoleinspektörernas
yttranden tillstyrkt,
att ifrågaslälidt statsbidrag måtte
medgifvas och bestämmas att utgå enligt
väsentligen samma grunder, eom äro fastställda för
statsbidrags utgående åt vikarier vid
ordinarie folkskollärares sjukdom.
- Strängnäs domkapitel har anfört,
att domkapitlet, som ansåge, att k.
kungörelsen den l juni 1894 borde i tillämpliga
deLr få gälla äfven de lärare och lärarinnor,
om hvilka här vore fråga, ville i öfrigt med
hänvisande till folkskoleinspektörernas
yttranden tillstyrka bifall till riksdagens
framställning i ärendet.
Vid pedagogiska lärokursen
härstädes kommer fil. d:r fröken Ellen Fries
att innevarande termin hålla en serie
föreläsningar, omfattande typiska
kulturskildringar från Karl XILs tid och frihetstiden.
Föreläsningarna, till hvilka äfven
allmänheten äger tillträde, hållas å Ateneum för
flickor,- Kungsgatan 2, torsdagar kl. 7-8
e. m. Första föreläsningen den 5 oktober.
Om Gestriklands folkskoleväsen
för 1898 har till årets landsting afgifvits
berättelse af folkskoleinspektören i landskapet
d:r Gust. Insulander.
De skolpliktiga barnen voro 15,474 eller
17,3 % af folkmängden. År 1878 voro de
14,9 och 1888 uppgingo de till 16,7 procent.
De offentliga folkundervisningsanstalterna
voro’ 287. Folkskolorna uppgingo till 148,
alla fasta, de mindre folkskolorna till 28,
22 fasta och 6 flyttande, samt småskolorna
till 111, däraf 2 flyttande. De enskilda
skolorna voro 6. Af de 8 flyttande skolorna
arbetade l på tre stationer, de öfriga på två.
Då de flyttande skolornas antal år 1869
uppgick till 24 % och de mindre folkskolornas
till 41, voro motsvarande siffror förra året
2,8 och 9,9 %.
Under det 1869 en skola fanns på 559
personer, 1878 en på 398, 1888 en på 325,
fanns 1898 en på 311.
År 1869 kom en skola på 90 skolpliktiga
barn, 1878 en på 59, år 1888 och 1898 en
på 54.
Fortsättningsskolorna voro 47 mot 27 år
1888, slöjdskolorna 122 mot 21 år 1878.
Skolkök finnes i Gäfle. Aftonskolor saknas ännu
å landsbygden. I Gäfle verkade tekniska
aftonskolan och arbetareinstitutet samt i Högbo,
Ofvansjö ochTorsäker en föreläsningsförening
för yngre och äldre personers undervisning
och bildning.
Sockenbiblioteken behöfva fortfarande
tagas om hand af intresserade personer.
Af de skolpliktiga barnen begagnade 82,2
% undervisningen i folkskolor och
småskolor, 1,6 % i allmänna läroverk och
fackskolor, 1,8 % i enskilda skolor och O,G % i
hemmen. Uppgifter saknades om O,s %.
Sistnämda siffra uppgick 1878 till 2,5 %, och
1869 saknade 2,s % all undervisning.
Skolförsummelserna utgjorde i Gäfle för
hvarje barn 9,8 dagar med och 0,4 utan
giltigt förfall. Å landsbygden voro
motsvarande siffror 7,2 och 0,9 dagar. Högsta
siffrorna, eller 15,o och 4,8, har Åmot; lägsta
Ofvansjö eller 3,i och 0,i.
Lärarekrafterna voro 288, däraf 85
manliga och 203 kvinnliga. Hvar och en hade
i medeltal 45 barn att undervisa mot 52 år
1878 och 66 år 1869.
Skolhusen voro 148 med 278 skollokaler.
År 1869 voro siffrorna 64 och 78.
Skolträdgårdar f or undervisning i
trädgårdsskötsel voro 1898 anordnade vid 50
folkskolor mot 36 år 1878 och 12 år 1869.
Kostnaderna uppgingo till 472,182 kronor,
däraf 257,694 kr. till lärareaflöningar. För
hvarje barn utgjorde de i medeltal 22 kr. 23
öre mot 18,45 år 1888, 13,87 år 1878 och
5,20 år 1879. L Gäfle voro de i fjor 33,79,
i Årsunda blott 13,77. På hvarje person
inom landskapet belöpte sig utgiften i fjor
till 3,86 mot 80 öre år 1869. Åmots lilla
kapellförsamling fick fortfarande vidkännas
den mest tryckande utdebiteringen, eller 41
öre pr fyrk, då Ofvansjö undslapp med
14 öre.
Diskussionsföreningen på Nääs
har som svar på frågan: »Huru lör a vi
bäst främja leken i våra skolor?» antagit
följande resolution:
För att främja leken i våra skolor böra
lärare och lärarinnor: 1) förvärfva sig intresse
tör leken och kompetens att leda den; 2) leda
barnens lekar och deltaga i dem; 3) medelst
föredrag och möjligen äfven bildande af
lekföreningar söka att för leken intressera kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
