Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (937.) 13 december 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824
STENSK LÄRAJRETIDMNG.
N:r 50
ordförande 1888-89 och ordförande 1890-
95. Hans friska krafter och oförtrutna nit
hafva äfven på andra sätt tagits i anspråk.
Han har varit styrelseledamot i
Gröteborgs-lärarnes sparkasseförening sedan 1890, är för
närvarande ordförande i samma lärares
lif-försäkringsförening o. s. v. Skicklig och
intresserad stenograf har han varit lärare i
Stenografi vid Handelsinstitutet några år,
hvarjämte han sedan 1891 är ordförande i
Göteborgs stenografiska förening. Har varit
tillsyningslärare vid Kvarnbergets skolhus
under en treårsperiod. Vikander är
desslikes sedan 1896 medlem af styrelsen för
Göteborgs arbetareförening.
Joh. Ohlander
är född i Onslunda, Kristianstads län, den
23 febr. 1862. Gick nästan direkt från
folkskolebänken in på lärarebanan, i det han
blott 14 1/2 år gammal förordnades till lärare
i sin födelseort vid en mindre skola, i
hvilken befattning han stod kvar, tills han 1879
erhöll inträde i andra klassen af Lunds
seminarium. Utexaminerad 1882 fick han
samma år anställning vid Göteborgs folkskolor.
Innehade några år uppdrag att biträda å
skolinspektörens expedition vid utdelning af
skolmateriel. Innehaft öfverlärarebefattniog
i första skoldistriktet sedan nyåret 1894.
Ohlander har nedlagt mycket arbete i
Göteborgs skolförening. Invald i styrelsen
1887 tjänstgjorde han ett år som vice
sekreterare och de sex följande som ordinarie
sekreterare. Dessutom har han alltid visat
lifligt intresse genom att hålla föredrag och
göra inlägg i meningsbytena. Har god
förmåga att yttra sig både i afseende på förrn
och innehåll såväl skriftligt som muntligt.
Mest känd utom sin trängre
verksamhetskrets torde Ohlander vara genom det
förtjänstfulla sätt, hvarpå han skötte
sekreterarebefattningen vid elfte allmänna svenska
folkskolläraremötet samt redigerade berättelsen
öfver dess förhandlingar. Denna tidnings
läsare torde äfven hafva fäst uppmärksamhet
vid en ej så ringa mängd värdefulla bidrag,
som han under loppet af 12 år lämnat
tidningen.
Resestipendier åt
folkskollärare.
Följande cirkulär har utfärdats till
domkapitlen i riket och öfverstyrelsen
för Stockholms stads folkskolor
angående resestipendier åt folkskollärare och
folkskollärarinnor:
OSCAR, med Guds Nåde, etc.
Sedan riksdagen, med anledning af en
inom riksdagen väckt motion, på extra stat
för år 1900 anvisat ett anslag af 4,000
kronor att användas till resestipendier åt
folkskollärare och folkskollärarinnor, hafve Vi,
efter det domkapitlen samt öfverstyrelsen
för Stockholms stads folkskolor blifvit i
ärendet hörda, funnit godt förordna:
att till erhållande af resestipendier af
berörda medel ma kunna anmäla sig
folkskollärare och folkskollärarinnor, hvilka såsom
ordinarie tjänstgjort minst fem är vid
folkskola och fortfarande i sådan egenskap
tjänstgöra vid dylik skola;
att till Oss ställd underdånig ansökning
om resestipendium från ifrågavarande
anslag skall i Stockholm till öfverstyrelsen för
Stockholms stads folkskolor och i öfriga
delar af landet till vederbörande domkapitel
inlämnas eller med posten insändas före
nästkommande januari månads utgång;
börande däri angifvas dels ändamålet med och
planen för resan, dels ock den därför
beräknade tiden och det stipendiebelopp, som
sökes;
att dylik ansökning skall vara åtföljd af
prästbetyg, afgångsbetyg från seminarium,
meritförteckning, tjänstgöringsbetyg och, om
stipendium sökes för resa till annat land
än Sverige, Norge, Danmark och Finland,,
intyg af behörig person, att sökanden äger
för ändamålet erforderlig språkkäntoedom;
hvarjämte sökanden må bifoga de öfr\ga
intyg, genom hvilka sökanden vill styrka sin
behörighet till erhållande af det sökta
’stipendiet;
att det skall åligga ej mindre samtliga
domkapitel, efter det vederbörande af Oss
förordnade folkskoleinspektörer sig yttrat,
än äfven öfverstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor att upprätta en förteckning å de
sökande i den ordning de anses böra komma
i åtanke till erhållande af resestipendium;
samt
att de till domkapitlen och
öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor i detta
ämne inkomna handlingar skola till Oss
insändas före den l april 1900.
Hvilket Vi Eder till kännedom och
vederbörandes förständigande härigenom meddele.
Stockholms slott den 17 november 1899.
OSCAR.
Nils Claeson.
Fortsatta splittringsförsök.
Det finnes alltid en hel del personer,
som nödvändigt vilja spela en roll.
Kan detta ske genom positivt gagnande
verksamhet, genom själfständiga tankar
och dugande arbete, så är om en
sådan sträfvan intet annat än godt att
säga. Men detta sätt att skaffa sig
inflytande är mödosamt. För långt
billigare pris kan då en ledande
ställning fördärfvas, om man förstår att
begagna sig af någon redan pågående
stor rörelse/ på så sätt nämligen, att
man genom inom densamma uppväckt
splittring söker från deltagandet i de
gemensamma Sträfvandena afskilja
någon större eller mindre flock, hvars
särskilda representant man uppgifver
sig vara. För den, som på dylik väg
vill göra sig viktig, gäller det blott att
utvälja sig någon för bearbetning
ig grupp, att så skarpt som möjligt
framhålla dess speciella intressen gent
emot alla öfriga, att ingifva densamma
den föreställningen, att dess intressen
äro undertryckta eller hotade, samt att
genom den sålunda framkallade
missstämningen åstadkomma en möjligast
liflig söndringsanda.
Den sedan ett par årtionden
pågående sammanslutningsrörelsen inom
lärarekåren erbjuder många exempel
på dylika, mer eller mindre klart
medvetna splittringsförsök. Folkskolans stora
lärarekår erbjuder ju ock flera
anknytningspunkter för sådana försök,
sammansatt som den är af element med i
någon mån olika förutsättningar. Den
inrymmer lärare på landet och lärare
i städerna, frikyrkliga lärare och icke
frikyrkliga lärare, konservativa lärare
och liberala lärare, folkskollärare och
småskollärare, kvinnliga lärare och
manliga lärare. Här finnes således en
vidsträckt möjlighet för hugade
spekulanter att utvälja sig någon viss lösen,
hvarigenom de kunna bringa den ena
eller den andra delen af kåren i
harnesk mot de öfriga. Man kan t. ex.
söka uppegga landtlärarne mot
stads-lärarne, de frikyrkliga mot de icke
frikyrkliga, lärarinnorna mot lärarne,
småskolans lärarekår mot folkskolans
o. s. v.
Att dessa möjligheter ej lämnats
obegagnade är väl bekant.
Splittringsarbetet har egentligen aldrig legat nere;
det är endast fältropen, som växlat.
Den stridslösen, som för närvarande
synes vara på högsta modet, lyder
sålunda: småskollärarinnorna mot
folkskollärarinnorna!
Vi hafva verkligen en allt för hög
tanke om våra småskollärarinnors sunda
omdöme för att tro, att de skola låta
använda sig till söndringsförsök af
denna art. De konstgrepp, hvarmed
man sökt locka dem, äro ock till den
grad klumpiga, att vid ringaste
eftertanke deras egentliga syfte klart träder
i dagen.
Då vi för någon tid sedan lämnade
en öfversikt öfver de löneförbättringar,
som folkskolans och småskolans lärare
i åtskilliga städer erhållit, anmärkte vi
bland annat, att i hufvudstaden
särskilda småskollärarinnor ej äro
anställda.
Här användas - yttrade vi - på det lägre
stadiet i stället e. o. foikskollärarinnor med
en lön af för närvarande 1,000 kr. men från
nästa år 1,100 kr. Som statsbidraget för
hvarje dylik folkskollärarinna är 400 kr. men
för småskollärarinna endast 200 ä 233 kr.,
blir det för kommunen lika fördelaktigt i
ekonomiskt hänseende att hafva examinerade
foikskollärarinnor som att
anställa-småskollärarinnor med en lön af 900 å 1,000 kr.
Härtill kommer, att fördelarna i pedagogiskt
hänseende af den här vidtagna anordningen
äro uppenbara.
De, som göra i inbördes split, tyckte
sig här hafva en passande förevändning.
Vårt uttalande blåstes upp till »ett
angrepp mot småskolan» (!) och skulden
för detta förmenta »angrepp» kastades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
