Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (940.) 3 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r l
ankungen» och »Flickan med
svafvelstic-korna», Kolumbus lif, en berättelse om en
arabisk häst, som räddade sin sårade herre,
och en annan om en hund, som räddar ett
barn, dikter och prosastycken af Longfellow
och Dickens).
Då undersökningen grundar sig på
omkring 500 »svar för hvar och en af dessa
tre läseböcker n:r 2-4, så måste det
anses såsom en mycket hård dom öfver ett
läseboksstycke, då detsamma antingen icke
namnes af någon enda lärjunge (för alla tre
böckerna 16 % af samtliga stycken) eller ock
namnes af ett så litet antal som 5 % af
lärjungarna (för samma tre böcker 28 %).
Mr Wissler anser, att hans undersökning
bestämdt visar, att dessa 44 % af
läsestyckena utan någon förlust för barnen
kunde ersatts med andra. De stycken, som bäst
fäst sig i barnens minne, äro konkreta
lifs-bilder, framställda i ett enkelt och för barnen
lättfattligt språk. De stycken åter, som
hastigt falla i glömska, äro antingen för
korta och småplockiga för att kunna väcka
lärjungarnas intresse eller handla om för
barnen likgiltiga ting; eller ock äga de
alltför abstrakt eller moraliserande form, t. ex.
dikter om lycka, plikt, kärlek till naturen
m. m.
Det synes hafva varit svårt for barnen
att afgöra, hvilket läseboksstycke, de tyckte
mest om. Många svarade nämligen, att de
tyckte om alla de stycken, som de kommo
ihåg, men de »trodde», att de tyckte mest
om det eller det. Förkärleken för poetiska
stycken är synnerligen stor och växer klass
för klass. Säkerligen är det blott rytmen i
versen, som tilltalar de allra yngsta barnen,
under det att intresset för den i dikten
uttryckta känslan eller tanken endast
småningom utvecklar sig. Af de särskildt
omtyckta styckena utgjorde 32 % berättelser
ur det dagliga lifvet, 12 % berättelser om
djur, 6 % skildringar af stordåd.
Såsom orsak till att det uppgifna stycket
föredrages framför de öfriga, nämna 25 %
af barnen, att det är en skildring ur
lifvet, 23 % att det är lärorikt i moraliskt
hänseende, 13 % att det handlar om
stordåd och 9 % att det gifver kunskap.
Af de framställda svaren framgår, att
fabeln väckte föga intresse, och att de
moraliserande styckena sattes lågt i jämförelse med
lifsskildringarna, hvilkas outtalade,
inneboende moral dock af barnen både upptäcktes
och skattades. Detta senare är särskildt
anmärkningsvärdt, ty det visar, att barnens
oförvillade instinkt kommit till samma
resultat som den estetiska granskningen,
nämligen att moralen i ett konstverk måste
framträda i konkret gestalt och att den
förfelar sitt mål, så snart den predikas såsom
sats eller förmaning. »Man märker af
sikten och blir förstämd.»
Likaledes sattes stordådsskildringarna högre
än biografierna öfver de store männen. »Man
beskyller ofta barn för, att de icke bry sig om
moraliska idéer, icke hafva någon känsla för
ädla handlingar och icke älska kunskap,
men dessa undersökningar visa, att barn
verkligen uppskatta sådant, men väl att
märka endast när det gifves dem i en form,
som motsvarar deras natur. Håll fjärran
från deras läseböcker moralpredikningarna,
de filosofiska fablerna och de kalla
biografierna; och måla i stället för de unga det
goda, det sanna och det stora med lifvets
färger!»
De 1,950 barnen skulle, om de komme
in i en bokhandel och dar finge välja efter
behag, taga sammanlagdt 246 olika böcker.
Högst i deras ynnest stå Longfellows
dikter (flickor 11 % och gossar 8 %\
därnäst Robinson Kruse (flickor 7 %, gossar
12 %\ en »historiebok» (flickor 5 %,
gossar 9 %\ Bibeln (flickor 5 %, gossar 4
%\ Onkel Töms stuga (flickor 2 %, gossar
2 /%’) o. s. v. Af samtliga barn föredrogo
53 % berättelser och 14 % poesi. Ehuru
antalet gossar (890) var mindre än antalet
flickor (l,060), föll gossarnas val på J 75
olika böcker, flickornas blott på 157.
Flickorna visade sig hafva genomgående större
intresse för poesi.
Mr Wissler drager af sina undersökningar
följande allmänna slutsatser:
1) Barn tycka bäst om den läsning, som
i lifvets konkreta form framställer det sanna,
det sköna, det stora och det goda.
Berättelse och poesi sättas högst.
2) Den utförliga berättelsen gör ett
varaktigt intryck, under det att en berättelse,
som endast meddelas i sina allmänna drag,
väcker ringa intresse.
3) Under barnets första skolår är dess
förkärlek för berättelsen synnerligen stark,
men så småningom gifver densamma rum
äfven för andra framväxande intressen.
4) Skillnaden mellan gossar och flickor
är störst i de högsta klasserna.
Känslolif-vet intresserar mest flickorna, handling
gossarna.
LITTERATUR
Det högre skolväsendet i Norge och Danmark
i jämförelse med det svenska. Reseintryck
och iakttagelser samlade af Ernst Carlson.
Sthm, P. A. Norstedt & söner, l kr. 50 öre.
Huru skall folkhögskolan kunna hålla sitt
speciella skolprogram lifsfriskt uppe i den
ensidiga nyttighetsströmning, som onekligen gör
sig gällande på flera områden? Föredrag af
Teodor Holmberg.
/ tiders tider. Sagor för stora och små af
Elisabet Kuylenstierna. Sthm, Lars
Höker-berg. 2 kr. 25 öre.
Utjämning med flera berättelser af E. S. K.
Sthm, Fosterlandsstiftelsens förlagsexp. l kr.
75 öre.
I ensamheten på en af Söderhafsöarna af
L. Oehler. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlagsexp. 75 öre.
Några minnesord till mina nattvardsbarn af
G-. E. Beskow. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlagsexp. l kr. 50 öre.
Ljus. N:r 12. 10 öre.
Svensk koralbok i reviderad rytmisk form,
utgifven af G. T. Lundblad. (Musikbilaga til]
»Kyrkosången»). Haft. l o. 2.
Nordisk Tidskrift 7:e haft. - Kyrkosången,
sällskapet »Kyrkosångens vänners> årsskrift
N:r 4. - Hälsovännen. N:r 24. -
Djurvännernas Tidning. N:r 12. - Hvar 8:e dag,
ill. magasin. N:r 13. - Nordiskt idrottsUf.
N:r 1. - Tidning f or trädgårdsodlare. N:r 12.
- Djurvännernas tidning. N:r 11.
Gammel-Svenskbyboarnes skola
i Syd-Kyssland har genom undertecknad fått
emottaga följande, som tacksamt erkännes:
från Svensk Läraretidning i Stockholm
illustrerade jultidningar och böcker till ett
bokhandelsvärde af 34 kr. 10 öre; från K.
Karlberg i Broby böcker efter eget val till ett
bokhandelsvärde af 7 kr. 75 öre; från
Helsingborgskretsen genom skolläraren M. A.
Lindén i Helsingborg 48 kr. 50 öre; från H.
Lundell i Vegeholm 4 kr. 85 öre; från S.
Thorén å Tjurkö genom insamling i skolan
3 kr. 95 öre.
De kamrater, som vilja verka för
insamling inom skolorna eller utom kåren, kunna
erhålla anteckningslistor från undertecknad.
Hasslarp den 23 december 1899.
M. J. Martinsson.
Danska folkskolebarns bespisning1.
Socialdemokraterna i danska riksdagen
framställde förra året i kraftig form det kraf,
att skolråden vore förpliktade att tillse det
fattiga skolbarn blefve bespisade på statens
bekostnad. Följden häraf blef tillsättande
af en kommitté, som inhämtat upplysningar
om antalet nödställda skolbarn i Danmark.
Taflan, som de framlägga, är mörk.
Omkring 18,000 skolbarn i landet få icke varm
mat hvarje dag och omkring 5,000 få det
aldrig. I hufvudstaden ensamt uppgå
siffrorna för dessa båda kategorier till 8,000
och 3,000, hvarjämte 9,000 nödställda
skolbarn finnas. Endast en tredjedel af barnen
bespisas på enskild väg, hvadan staten de
senare åren måst gifva 20,000 af de 34,000
kronor, som åtgått - utom lokaler,
tillagnings- och serveringskostnader.
Denna brist på föda för barnen har visat
sina verkningar pä det tydligaste sätt vid
de vägningar och mätningar, som för någon
tid sedan verkställdes med barn af
11-14-årsåldern å landet. Backstugusittarnes barn
voro l tum kortare än hemmansägarebarnen
och proportionsvis 2, 5 och 3 skålpund
lättare i 11-, 13- och 14-årsåldern. De stodo
således i fysiskt afseende långt efter.
Folketinget antog den 2 december med 57
röster mot 11 det af vänstern framställda
förslaget att ge skolrådet rätt att utan
amts-rådets samtycke anordna skolbespisning och
under en tidrymd ej öfverstigande 45 dagar
gratis gifva skolbarnen mat, utan att detta
skall anses för fattighjälp. 17 moderata,
som icke ville fritaga skolrådet från att
inhämta amtsrådets samtycke till att bestrida
de med denna spisning förbundna utgifterna,
röstade icke.
Skall landstinget godkänna förslaget i dess
nuvarande form? Det är en stor fråga. Men
sedan så mörka sidor ur de fattiga barnens
lif framkommit, blir det ej så lätt för
landstinget att på den privata välgörenheten kasta
ansvaret för hvad som bör göras. Just dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
