Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (944.) 31 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
Enligt nu gällande Enligt vårt
bestämmelser. förslag.
T.. Stats- T K
Stats-Lon: bidrag: Lon: bidrag:
för lärare med min dre
än fem tjänsteår... 600 400 800 533,33
för lärare med fem
tjänsteår............ 700 466,67 900 600
för lärare med tio
tjänsteår............ 800 533,33 1,000 667,67
För att kunna beräkna de ökade
kostnader för statsverket, som
genomförandet af vårt förslag skulle
medföra, måste man hafva en uppgift på
lärareantalet.
Vid 1898 års slut uppgick antalet
lärare och lärarinnor, som tjänstgjorde
vid den egentliga folkskolan, till 7,238
Härifrån böra emellertid
från-räknas följande två kategorier,
som ej inbegripas i den
lönereglering, som afses i denna
motion:
extra ordinarie lärare och
lärarinnor _______________’___ 446
biträdande lärare och lärarinnor
(i löneförmåner likställda med
småskollärarinnorna) _______ 491 937
Återstå 6,301
Sedan 1898 års slut hafva
naturligtvis ytterligare åtskilliga ordinarie
lärare och lärarinnor tillkommit, men
å andra sidan får beräknas, att i
allmänhet omkring 250 ordinarie
läraretjänster stå otillsatta. Vid en
beräkning af kostnaderna torde man alltså,
utan risk att räkna för lågt, kunna hålla
sig till siffran 6,300, hvilket är 600
mera än år 1895, då en exakt
uppgift å den ordinarie lärarepersonalens
antal förelåg.
Af den ifrågasatta förhöjningen i
grundlönen skulle 133 kr. 33 öre
komma på statsverket. Med ett
beräknadt antal af 6,300 ordinarie lärare
och lärarinnor, skulle alltså
genomförandet af den af oss äskade
löneförbättringen kräfva en ökad
statsutgift af 840,000 kronor.
Ifrågavarande belopp utgör
visserligen en ganska aktningsbjudande
summa., men ingen torde kunna säga annat,
än att det skulle vara särdeles väl
användt. Det ändamål, som därmed skulle
främjas, hör obestridligen till
samhällets "förnämsta och viktigaste. Att
lätta det ekonomiska betryck, hvari
vårt lands folkskollärare i
allmänhet lefva, är i själfva verket att
undanröja ett af de allra svåraste
hindren för deras maktpåliggande
verksamhet, och de utgifter, som ett
bifall till vårt förslag skulle medföra,
måste följaktligen räknas till de mest
produktiva, hvaröfver riksdagen har
att besluta.
I sammanhang härmed tillåta vi oss
påpeka, att äfven om vårt nu
framlagda förslag vunne bifall, Sveriges
folkskollärare detta oaktadt skulle i
afseende på sina ekonomiska villkor
fortfarande komma att stå tillbaka för
sina yrkesbröder i flera andra land.
Till belysning häraf hänvisa vi till den
på gällande lagbestämmelser grundade
sammanställning af folkskollärarnes
löneförmåner i åtskilliga stater,
hvilken blifvit på uppdrag af
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening uppgjord af en dess
medlem och såsom bilaga litt. B)
åtföljer denna motion.
Slutligen torde äfven böra med
några ord vidröras den inverkan på
folkskollärarnes pensionskassor,
som förslagets genomförande skulle
kunna komma att få. Med lönens
höjande till 1,000 kronor efter tio
års ordinarie tjänstgöring följer
enligt gällande pensionsreglemente, att
delaktighetsbeloppet i folkskollärarnes
pensionsinrättning, som nu är lägst
800 kronor, skulle för alla tjänster
sättas till 1,000 kronor, hvaraf åter
blefve en följd, att hel pension för
folkskollärare skulle utgå med 750 kronor
samt änkepensionen med 200 kronor.
Folkskollärarnes pensionskassor
hafva under de senaste 14 åren
utvecklats på följande sätt:
Folkskollärarnes pensionsinrättning.
År 1884 : År 1894: År 1898 :
Antal delägare ... 4,724 5,707 6,283
Antal pensionärer 814 1,128 1,205
Kr. Kr. Kr.
[-Pensionerings-summa-]
{+Pensionerings-
summa+} ...... 332,860 488,569 562,491
Inkomster....... 737,905 972,412 1:024,876
Däraf årsafgif-
ter ...._....... 166,988 214,669 235,863
[-Kapitalbehållning.........-]
{+Kapitalbehåll-
ning.........+} 4,457,915 8,792,014 10,601,718
Folkskollärarnes änke- och pupillkassa.
År 1884: År 1894: År 3898:
Antal delägare ... 3,527 4,666 4,997
Antal pensionärer 205 513 632
Kr. Kr. Kr.
[-Pensioneringssumma.........-]
{+Pensionerings-
summa.........+} 28,941 73,349 87,436
Inkomster ___ 182,902 305,609 339,627
Däraf årsafgifter
af del ägarn e 75,002 108,631 118,030
[-Kapitalbehållning-]
{+Kapitalbehåll-
ning+} _______ 1,149,517 3,091,839 4,051,715
Såsom häraf framgår, befinna sig
båda dessa kassor i en god ställning.
Hvad särskildt angår änke- och
pupillkassan, har en af sakkunnig person
verkställd utredning af hennes ställning
gifvit vid handen, att hon redan för
tio år sedan hade ett kapitalöfverskott
af nära en million kronor, beroende
därpå, att antalet årligen
nytillkommande pensionärer i verkligheten
uppgått till endast omkring hälften af
det vid kassans upprättande
beräknade antalet. Ännu 24 år efter kassans
tillkomst uppgår hela den årliga
pen-sioneringssumman icke på långt när
till det belopp, som af delägarne
själfva årligen erlägges, och det samlade
kapital, hvarå ranta inflyter, utgör
öfver 4 millioner kronor. Någon för-
höjning i statsbidraget till änke- och
pupillkassan har därför icke satts i
fråga vid föregående löneregleringar,
och äfven nu bör en höjning i lönen
kunna ske, utan att kassan får andra
ökade tillgångar än dem, som i följd
häraf komma att erhållas från delägarne
själfva - helst de senare årens
ränte-stegringar naturligtvis äfven medfört
ökade inkomster för kassan.
Beträffande folkskollärarnes
pension siji rättning beslöt riksdagen år
1885 en höjning af
delaktighetsbeloppet från 600 till 700 kronor utan
ökning i statsbidraget. Men då år
1898 beslut fattades om ett andra
ålderstillägg, hvarigenom lägsta
delaktighetsbeloppet höjdes från 700 till
800 kronor, ansåg k. m:t, att af denna
anledning statsbidraget till
folkskollärarnes pensionsinrättning borde höjas
med 50,000 kronor, hvilket ock blef
riksdagens beslut.
Sedan dess har en allmän
räntestegring inträdt. Med beräkning af
endast */2 procents ränteförhöjning
skulle å det nu samlade kapitalet -
något öfver 10 millioner kronor -
vara att motse en förhöjd inkomst
för pensionsinrättningen af öfver 50,000
kronor årligen.
För att nian emellertid må vara
alldeles säker, att
pensionsinrättningens ställning icke på ringaste sätt
äfventyras, föreslå vi en höjning i
statsbidraget efter samma grunder
som den år 1898 beslutade, d. v. 4s.
med 10 procent af det belopp,
hvarmed det totala delaktighetsbeloppet
genom vårt förslag komme att höjas.
Som den totala höjningen i hela
delaktighetsbeloppet blir ungefär 1,2
millioner kronor, föreslå vi alltså
en höjning i det såsom bidrag till
folkskollärarnes pensionering nu
utgående statsanslaget med 120,000 kronor.
Om vårt förslag godkännes,
bortfaller naturligtvis det i k. kungörelsen
den 28 maj 1898 förekommande
öf-vergångsstadgandet, hvilket då blir
obehöfligt. För alla lärare och
lärarinnor - äfven de, som tillträdt
ordinarie befattning före den l januari
1899 - skulle därefter såväl första
som andra ålderstillägget utgå från
början af ett kalenderår.
Men det blir då af vikt, att
ett förtydligande i det nuvarande
stadgandet
äger rum, så att detta erhåller en sådan
formulering, att icke en ordinarie lärare
eller lärarinna måste tjänstgöra fulla
sex år för att få det första
ålderstill-lägget och följaktligen elfva år för att
få det andra.
Enligt nuvarande bestämmelser
skola de fem och tio tjänsteåren
räknas »från och med början af
kalenderåret närmast efter det, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
