- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
167

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (949.) 7 mars 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 10

SVENSK LÄRARETIDNING.

167

läsningen till tre dagar i veckan vore endast
en nödf allsåtgärd, hvaremot man ingenting
hade mot förmiddagsläsningen.
Hemuppgifterna sådana de nu föreligga ansågos ickö
vara betungande. -

Mot yrkandet på skolgångens begränsning
till ll:e eller 12:e året uttalades en skarp
protest, och mötet anslöt sig i öfrigt till
kyrkoherde Lindes vid Kolmårds- och
Vik-bolandskretsarnas möte gjorda uttalande
jämte den i anslutning därtill fattade
resolutionen.

Finspångskretsens lärareförening

har rörande frågan om folkskolans högre
afdelning, och ersättningsskolan gjort följande
uttalanden:

1. Då folkskolans högre afdelning ännu
icke kan sägas ens vara under bildning
annorstädes än i ett och annat större
stadssamhälle, torde det vara alltför tidigt att
redan nu begynna utfärda definitiva förslag
angående såväl lärokursen och lärotiden som
äfven villkoren för deltagande i denna
afdelning, hvadan kretsen för sin del skulle vilja
tillstyrka’ att, för den händelse nya
normalplanen kommer att fästa något afseende vid
»folkskolans högre afdelning», endast allmänna
antydningar måtte gifvas rörande läroämnena,
men ingenting föreslås i fråga om t. ex, årlig
lästid, icke heller några villkor uppställas för
lärjunges upptagande i afdelningen.

2. För att det med ersättningsskolan
afsedda ändamålet måtte vinnas - nämligen
att åt barn, som af en eller annan anledning
afgått från, folkskolan före inhämtandet af
stadgadt kunskapsmått, bereda någon fortsatt
undervisning - måste så många lärjungar
vid en skola tillhöra denna kategori, att det
i ekonomiskt afseende anses skäligt och
möjligt att för dem anordna särskild
undervisning. Detta torde under förhanden varande
förhållanden icke vara fallet annat ,än i
städer och möjligen inom större
brukssamhällen. Men äfven å dylika platser på
landsbygden i allmänhet bör denna skolform kunna
anses tämligen obehöflig. Lärjungar, som
icke inhämtat det kunskapsmått, som hör till
en fullständig folkskolekurs, böra val
hänvisas just till folkskolan för erhållande af ökadt
vetande, och icke till en särskild, för dem
inrättad skola, I praktiskt afseende torde
icke nämnvärda svårigheter möta att i
nå-goii af folkskolans klasser upptaga äfven
sådana barn, som vederbörande velat gagna
med upprättande af en ersättningsskola. På
grund häraf som ock med hänsyn till
förhållandena så i allmänhet som till dem i orten,
får mötet afstyrka upptagandet a.f en
ersättningsskola i normalplanen, v

Beträffande kristendomsundervisningen ville
kretsen för sin del hvad katekeskurserna
angår uttrycka en innerlig önskan, att man,
där sådant befunnes lämpligt - t. ex. i
skolor med Hvarannandagsläsning -T- måtte geijom
nya normalplanen varda berättigad att från
folkskolans lärokurs alldeles utesluta 4:e och
5:e hufvudstyckena i förklaringen och för
denna del blott läsa Luthers lilla katekes.
De tre första hufvudstyckena kunde sedan
proportionellt fördelas på skolans särskilda
klasser och kurserna något minskas för
hvarje klass. Hvad särskildt första klassan
och första hufvudstycket angår, måste man
erkänna, att en hel del stycken och
bibelspråk äro alldeles för svåra för D-åringari
Önskligt; vore därför, att nya normalplanen
upptoge ett urval af de lättare, enklare
styckena ur första hufvudstycket for första
klassen och i stället för de uteslutna
utfyllde kursen med delar af första artikeln.

Kursen för andra klassen borde då jämte
repetition af redan inlärda stycken upptaga
i första ,hand de öfverhoppade delarna a£,
första hufvudstycket och, sedan lämpligt om^
fång af andra hufvudstycket. Kursen i
biblisk historia torde; kunna bibehållas
ofpr-ändrad.

l afseende på skolgångens begränsning
uttalades bl. a.:

Den svenska folkskolan har uppstått och
hittills utvecklats med hänsyn till behofvet
hos folket att lära läsa, skrifva och räkna.
Att mer, eller mindre afleda densamma från
denna hufvuduppgift, torde vara att införa
den på en afväg, som ej komme att lända
vare sig skolan eller folket till gagn. För
beredande af en hälsosam omväxlina; må
visserligen både slöjd och trädgårdsskötsel
fortfarande som hittills upptagas på skolans
läroplan, men att inskränka läs- och läroämnena
för vinnande af tid till särskild öfning i dessa
sysselsättningar, kan väl icke vara rådligt.

Att medgifva skoltidens begränsning till det
ll:e året vore ett mycket olyckligt beslut.
Först vid den åldern börja barnen nå den
utveckling, att de kunna undervisas i ämnen,
som kräfva och förutsätta större
förståndsodling. Hvad skulle man väl kunna till och
med vid barnets ll:e år gifva det för insikt
och färdighet uti exempelvis modersmålets
skriftliga behandling, som vore af något värde
för det praktiska lifvet? Lärarens arbete är
redan nu, då barnen likväl kunna sluta
skolan under det år, då de fylla 13 och
undantagsvis då de fylla 12 år, ofta märkbart
fruktlöst och blefve, om skoltiden förkortades, i
hög grad tröstlöst.

Då det lätt skulle medföra oreda och
förvirring att vid läroplanens uppgörande
efter-sträfva större koncentration af läroämnena
kan kretsen icke tänka sig att en sådan
åtgärd vore ändamålsenlig för skolarbetet i dess
helhet I hvad mån det ena ämnet stöder
det andra, beror hufvudsakligen på den
enskilde lärarens undervisning och förmåga att
kombinera närgränsande delar af olika
ämnen.

Motala lärareförening

har vid talrikt besökt möte gjort följande
uttalande beträffande
kristendomsundervisningen :

Enär barnen vid sitt inträde i folkskolan
ej nått den större förståndsutveckling, som
erfordras, eller] äga nöjaktig förmåga att
tillgodogöra"4ig innehållet i katekesens
framställning, hvilken är ett samlande och
ordnande af kunskapen i biblisk historia, och
sålunda förutsätter större sådan kunskap, bör
dn utvidgad kurs i biblisk historia i
folksko-lians första klass genomgås-med uteslutande
af katek&släsningen.

! VMk0mi$äjidé katekesläsningen, ville
före-mogen*/ lla^ Vidt" en iiy upplaga kommer till
stånd, uttala sig för önskvärdheten af, att lilla
katekesen måtte på behöriga ställen inflyttas
i utvecklingen, hvilken dessutom borde
fördeläs > i kurser -TT från hvilka dock 4:e och
5:e hufvudstyckena borde utgå för att
förläggas till konfirmationsskolan. Första
kursen borde utgöras af lilla katekesen samt de
stycken och bibelord i utvecklingen, som
utgöra sådana tillägg, hvilka icke omedelbart
kunna besvaras ur lilla katekesen. Endast
denna kurs skall föreläggas till ordagrant
inlärande, dock med den inskränkning, som
betingas af skyldig hänsyn till barnens
bristande förmåga och andra hindrande
omständigheter.

Med afseende på modersmålets behandling
förordade föreningen en timmes ökad tid i
veckan för litt. C m. fl. skolor till
befrämjande af innanläsning och uppsatsskrifning;
att uppsatsskrifningen redan måtte
förekomma i folkskolans första klass samt att

den reviderade normalplanen måtte i
bilagorna upptaga sådan öfning för hela skolan.

I fråga om geografi, historia och
naturkunnighet och »dessa ämnens fortfarande
förekomst såsom särskilda eller meddelade
blott delvis i form af notiser» häfdade
föreningen med stöd af gällande lag dessas
ställning i skolan såsom särskilda och i hög
grad betydelsefulla för främjande af
folkbildningens sunda och naturenliga
utveckling. Att helt -utesluta från schemat något
eller några af dessa ämnen i de minst
gynnade skolformerna kan eller får ej ens
öät-tas i fråga.

Hvad angår skolgångens begränsning till
förmån för arbete gjorde mötet följande
uttalande: .’;

Då barnets kroppsarbete r under skolåren
måste anses vara af relativt ringa värde, och
användandet däraf i de flesta fall torde få
anses motiveradt af den krassa egennyttan;
då ett missbruk af barnets krafter i
kroppsarbete i hög grad hämmar dess fysiska och
psykiska utveckling samt beröfvar barnet dess
naturliga och i lag tillförsäkrade rätt till deri
utbildning, som nuvarande kulturförhållanden
kräfva till framgångsrik kamp för tillvaron;
då nämda ålder är den lämpligaste och
oftast den enda, under hvilken grundläggning
till sådan utbildning för de flesta barn kan
ske; och då härför kräfves utan inskränkning
all d§n tid nu gällande lag stadgar, kan
mötet under inga omständigheter uttala sig för
någon som helst inskränkning i vare sig
skol-pliktighetstiden eller dagliga lärotiden, utan
påyrkar kraftigt och afgjordt, att hvarje barn,
där förhållandena så medgifva, beredes
tillfälle till erhållande af undervisning minst 5
dagar i veckan och 5 timmar om dagen.

I ofvan berörda syfte förordades
hem-uppgifternas bibehållande, dock med sådan
begränsning, att öfveransträngning förebygges,

l fråga om utsträckning af småskolans
lästid resolverades, att, då den första
undervisningen såsom grundläggande i
möjligaste mån bör vara individuell, men detta
högeligen hindras, då lärarinnans krafter
splittras på undervisning af tre klasser, en
sådan anordning måste vara af större skada
an gagn.

Beträffande folkskolans högre afdelning
och normerande däraf ansågs, att en sådan
öfverbyggnad på folkskolan hade framtiden
för sig, men då hittills föga erfarenhet
vunnits om lämpligaste arbetsplanen för en
sådan, borde den fritt få utveckla sig och
afpassas efter de olika orternas behof,.

Valkebokretsens möte

å Lunnevads folkhögskola den 27 februari
var besökt af lärare, präster och
intresserade målsmän från 7 af kretsområdets 8
socknar. Målsmännen, mötets pluralitet, utr
gjorde en elitkår af hufvudsakligen skoi^
rådsledamöter, som städse visat ett vaket
intresse för folkskolans kraf. Detsamma
kan ock sägas om de närvarande
prästmännen. Också gingo mötets uttalanden eur
hälligt i sund riktning med bifall till
reformvännernas yrkanden och afslag å
»bakåt-sträfvarnes» förslag.

Till den förra kategorien må antecknas:
Bifall till yrkandet , om inskränkning i
katekesläsningen; om tidigare och
grundligare öfningar i uppsatsskrifning samt
språklära; om en fylligare läsning af viktigare
delar i geografi, historia och naturlära, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free