Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (950.) 14 mars 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 11
2. Uti dessa skollokaler utställas
vederbörande skolas Under visning små t eriel och
inventarier (kartor, planscher, fysikaliska
apparater m. m._, slöjdredskap och om möjligt
modellserier för kvinnligt och manligt
handarbete, skolbad och anordning af skolkök).
3. I förbindelse med mötet skall af ven
anordnas en utställning af föremål, som höra
under skolmateriel, inventarier och skolhygien
(teckningar och utkast till apparater, ekolbad,
ventilation, uppvärmning och rengöring,
skolhusritningar) från enskilda utställare i de tre
nordiska länderna, exempelvis lärare,
lärarinnor, fabrikanter och försäljare af
skolmateriel.
4. Förläggare inom de tre länderna hafva
tillfälle att utställa skolböcker (läroböcker och
handböcker).
De i punkt 3 nämda föremål skola, för
att få utställas, i allmänhet vara tillverkade
inom det land, där utställaren är bosatt.
Läroböcker kunna endast utställas, om de
äro auktoriserade eller verkligen införda vid
någon skola.
Tillverkare och försäljare af utställda
föremål bära de med utställningen förbundna
omkostnader, frakt, upp- och inpackning och
märkning. Om tullfrihet för
utställnings-föremål skall ansökan göras.
De, som ämna deltaga i utställningen,
må inoui den 30 april hos sitt lands
mötes-bestyrelse rekvirera blanketter och före den
20 maj insända dem ifyllda till norska
bestyreisen.
Utställningsföremålen må jämte
specificerad förteckning insändas den 23-28 juli
och afhärntas den 13-16 augusti detta år.
Statsbidrag till Skolmöten. På
gjord ansökning af svenska bestyreisen för
det åttonde nordiska skolmötet, hvilket är
afsedt att hållas i Kristiania den 7-10
nästkommande augusti, har k. m:t såsom
bidrag till bestridande af de med Sveriges
deltagande i nämda möte förenade
kostnader anvisat ett belopp af 500 kr. mot
redovisning.
- Med anledning af ansökning af
kommitterade för det allmänna svenska
semi-narieläraremöte, som är afsedt att under
instundande augusti månad hållas i Linköping,
har k. m:t till bestridande af de med nämda
möte förenade utgifter beviljat
kommitterade mot redovisningsskyldighet ett belopp
af 350 kr. __ _
Vägradt statsbidrag för
slöjdundervisningen. Länsstyrelsen i
Kristianstads län hade vid utanordnande af
statsbidrag för år 1899 för undervisning i slöjd
för gossar vid Riseberga distrikts skolor
vägrat utanordnande af dylikt bidrag för
Riseberga folkskola på grund af
vederbörande folkskoleinspektörs gjorda, vid
handlingarnas granskning af landskontoret
biträdda anmärkning, att lagstadgadt antal
barn icke deltagit i slöjdundervisningen
mellan examen i april och november månad.
Skolrådet anförde häröfver besvär, men k. m:t
har den 23 nästlidna februari ej funnit skäl
att i öfverklagade beslutet göra ändring.
- Skolrådet i Dals-Eds församling
begärde hos’ länsstyrelsen i Älfsborgs län att
för år 1899 utbekomma statsbidrag för
uppehållande af undervisning i slöjd för gossar
vid två distriktets inom Kyrkans och Brå-
SYENSK LÄRARETIDNING.
tens skolområden belägna skolor med 41 kr.
för den ena och 34 kr. för den andra.
Som undervisningen i slöjd för gossar vid
ifrågavarande folkskolor inom Dals-Eds
socken meddelades i skolan vid kyrkan under
5V^ månader af året och i Bråtens skola
endast under 4*/2 månader samt sålunda
vid ingendera af skolorna under hela den
för folkskolan bestämda årliga lästiden, fann
sig länsstyrelsen förhindrad utanordna det
sökta understödet. K. m:t har ej funnit
skäl att i länsstyrelsens öfverklagade
resolution göra ändring.
Vägradt statsbidrag för
fortsättningsskola, anordnad såsom
aftonskola. Skolrådet i Kinnarumma
församling begärde hos länsstyrelsen i
Älfsborgs län att för år 1899 utbekomma
understöd för afiönande af lärare vid en
fortsättningsskola med 75 kr. Som ifrågavarande
fortsättningsskola anordnats såsom aftonskola
utan att, så vidt visadt blifvit, vederbörande
domkapitel pröfvat ändamålsenligheten af
skolans ordnande på sätt som skett,
ansåg sig länsstyrelsen på grund af gällande
stadganden förhindrad att bifalla
ansökningen, och k. m:t har ej funnit skäl att
häri göra ändring.
Afslagen ansökan. Folkskolläraren,
t. f. klockaren och organisten i Nosaby,
Krist., C. J. Stockenberg har anhållit om
ett resestipendium å 500 kr. för att under
omkring en och en half månad i maj och
juni innevarande år företaga en resa genom
Småland, Öster- och Västergötland samt
mellersta Sverige i ändamål att dels
sön-dagligen studera kyrkomusikens ståndpunkt
samt kyrkosångens ledning och utförande
jämte öfrigt, som därmed stode i
sammanhang, dels ock göra sig underrättad om huru
och i hvad mån kyrklig sång öfvades i
skolorna . å de olika orterna, men k. m:t har
ej funnit skäl bifalla ansökningen.
179
Reglementsbestämmelser, som
förtjäna vinna efterföljd. I ett
nyligen af Växjö domkapitel för Lekaryds
folk- och småskolor faststalldt reglemente
äro bl. a. följande bestämmelser intagna:
Ifall Tärare eller lärarinna önskar bevista
större Skolmöten eller s. k. sommarkurser,
hvilka pågå samtidigt med den här bestämda
lärotiden, äga de efter anmälan b arom till
skolrådets ordförande att förlägga högst 14
dagar af höstterminen omedelbart efter
vårterminens slut i småskolan, hvarigenom
sommarferierna framflyttas, utan att antalet
läsdagar pr år därigenom ändras, eller läses ut
i december, då af b rottet blifvit blott några
dagar. (Lästerminerna äro eljest: i folkskolan
19 febr.-19 juni; l aug.-30 nov. samt i
småskolan: l mars-30 juni; l augusti-30
november.)
Skulle häradets läraremöte infalla på en
skoldag, äga lärare och lärarinna, ifall de
ämna bevista mötet, för den dagen inställa
skolarbetet. För öfrigt må folkskolans lärare
två eftermiddagar hvarje termin inställa sitt
eget skolarbete för att öfvervaka
undervisningen i småskolan. Behöfver läraren
ledighet från skolan för utöfvande af sina
medborgerliga rättigheter, må han därom göra
anmälan hos skolrådets ordförande, och bör
sådan ledighet honom beviljas, dock med
villkor att den försummade tiden läses igen.
En skolrådsordförandes svar på
frågan om skolgångens
begränsning. Vid Kolmårds- och
Vikbolands-kretsarnas senaste möte förelåg äfven den
frågan: »Bör skolgången begränsas till det
ll:e eller 12:e året?» Såsom förut i
korthet meddelats, godkände mötet kyrkoherden
J. P. Lindes uttalande i denna fråga.
Svaret förtjänar, att i sin helhet återgifvas.
Det lydde:
Alldenstund en sådan förändring skulle
verka i hög grad skadligt:
1) på barnen, hvilka antingen (och i
allmänhet) skulle anse sig fullärda, innan de ännu
insett nyttan af att lära eller ock stundom
med sorg och saknad skulle nödgas sluta sin
skolgång under den bästa lärotiden;
2) på hela svenska folkets kunskapsnivå,
hvilken skulle komma att i högst betydlig grad
nedsättas, hvaraf staten och folket i längden
skulle lida den största skadan och återfalla i
ett öfvervunnet tillstånd af okunnighet x>ch
mörker samt mista en af sina värdefullaste
klenoder, den svenska folkbildningens höga
ståndpunkt, hvarigenom vårt fosterland skulle
sättas långt tillbaka från sin nuvarande plats
i kulturarbetet och framåtskridandet;
3) på kyrkan och religionen, då vidskepelse,
död tro, sekterism, fanatism och allt slags
ogräs lättare skulle kunna frodas på
okunnighetens mark och göra folkets flertal till ett
lättare byte för alla slags vidunderliga
tidsföreteelser ;
4) på lärarekåren, som skulle känna sig mera
otillfredsställd med resultatet af sitt arbete i
kristendomens och upplysningens tjänst;
5) för prästerskapet, som skulle med rätta
kunna sägas hafva svikit sina traditioner
såsom folkskolans målsmän, om en sådan
förändring blifvit med dess tillstyrkan
genomförd, eller om detta skett mot dess vilja, med
sorg bevittna upplysningens tillbakagång och
råhetens seger, och ändtligen
G) i längden äfven för dem, som i förstone
trott sig hafva gagn däraf, nämligen vissa
kategorier af föräldrar och arbetsgifvare;
med få ord, enär förändringen skulle utgöra
ett stort steg i reaktionär riktning, så vill
mötet uttala ett afgjordt, kraftigt och eftertryckligt
nej såsom svar på den framställda frågan,
Barnets s j älf verksamhet. Vid Pe
dagogiska sällskapets sammanträde härstädes
i lördags förekom diskussion öfver ämnet:
»Hvad kan man göra för att i ökadt mått
befordra barnets själf verksamhet?»
Diskussionen inleddes af fröken Anna
Quittenbaum från Jena, som efter att hafva
påpekat, hur a den nutida skolan gaf ve allt iör
litet rum för utvecklande af barnets
själfständiga verksamhet, lämnade en kort
framställning af den historiska utveckling, spm
hon ansåg ligga till grund för detta
missförhållande. Hon visade därpå huru
undervisningen i en del ämnen skulle kunna
anordnas så, att tillfälle gåfves barnet till ett mera
själfständigt tänkande och handlande.
I den följande diskussionen deltogo.
förutom inledarinnan rektor S. Almquist, rektor
L. M. Wcem, professor J. A. Lundell från
Uppsala, professorskan Asp samt fröknarna
L. Engström, A. Whitlock och Maria Aspman,
och voro alla ense därom, att barnets
själf-verksamhet borde tillgodoses i vida högre
grad än hvad för närvarande sker. Detta vore
dock icke möjligt utan en betydlig
inskränkning i den tid, skolan nu kräfver, särskildt
för bibringande af teoretiskt vetande, och en
högst betydande reduktion af kunskapsstoffet.
Linköpings tekniska aftonskola
är en skapelse, som redan vid sitt första
framträdande mottagits med stora sympatier
och skjutit god fart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
