Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (953.) 4 april 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
SVENSK LÄRARETIDNING;
N:r 14
lärarinnor hafva hos centralstyrelsen
för Sveriges allmänna,
folkskollärareförening anmält sig 8 lärarinnor.
% Granskning och mångskrifveri
synas höra oskiljaktigt samman så fort
det rör sig om primäruppgifterna
angående folkskolan. I den nyligen utkorxma
berättelsen om folkskolorna år 1897
klagas öfver, att granskningen för sagda
år föranledt skrifvelser från
ecklesiastikdepartementet till icke mindre än 1,221
skoldistrikt, af hvilka 877 fått en
skrifvelse, 254 två, 77 tre och 12 icke mindre
än fyra. Och ändå äro ej häri
inberäknade de 322 till
folkskoleinspektörerna af sända skrifvelserna. I olikhet
med 1893 och 1894 års berättelser, då
skrifvelserna mest rörde sig om
ekonomiska förhållanden - skolrådets
uppgifter å litt. B - har nu det
öfvet-vägande antalet af sett dels andra delar
af litt. B, dels ock litt. A, d. v- s.
uppgifterna för de särskilda skolorna. De
förut bristfälliga ekonomiska uppgifterna
hafva nu blifvit mera tillfredsställande,
så att nya räkenskapssammandrag
behöft infordras endast från 24 skoldistrikt.
Inga dyrtidstillägg åt statens
tjänstemän.
Som bekant gjorde k. m:t
framställning till riksdagen om anslag för
beredande af dyrtidstillägg för år 1900
åt tjänstemän och betjänte med högst
3,000 kronors lön. Båda kamrarna hafva
afslagit denna framställning. I
statsutskottets motivering för .afslag
framhålles,
att utskottet anser »lämpligare, att, därest
k. m:t ^fter förutgången utredning skulle
finna vissa statens tjänare eller vissa
grupper af statstjänare, hvilkas aflöningar bestämts
enligt äldre stater eller enligt stater, uppgjorda
enligt samma grun.der, som följts vid de äldre
staternas fastställande, vara i behof af någon
förbättring i aflöningsvillkoren, en revision af
dessa statstjänares aflöningsförhållanden
verkställes. Härigenom vinnes jämväl den fördel,
att riksdagen komme i tillfälle att där
löneförbättring ifrågasattes, taga under
ompröf-ning, om och till hvilket belopp sådan kan
anses vara af förhållandena i hvarje särskildt
fall betingad.»
Det är, som våra läsare torde finna,
just denna väg, som blifvit beträdd af
hrr Hammarlund och Berg. De hafva
icke föreslagit dyrtidstillägg utan i
stället en i följd af, tidsförhållandena
påkallad löneförbättring. Liksom årets
riksdag redan beslutat dylik förbättring
för kronojägarne, hoppas vi, att den
skall vara med om en lönerevision för
folk- och småskollärarekåren.
Sveriges folkskolor 1897
voro enligt ecklesiastikdepartementets
nyligen utkomna berättelse för sagda
år inalles 11,454.
Af dessa voro de fasta folkskolorna
4,126, de flyttande på två stationer 632,
på tre stationer 63 och pä fyra en enda
i Värmlands län, hvilken dock hade två
lärare.
De mindre folkskolorna voro 1,512,
däraf 885 fasta och 627 flyttande, samt
småskolorna 5,120, af hvilka 3,656 fasta
och 1,464 flyttande.
Vid jämförelse rned 1887 finner man,
att de fasta skolorna vuxit från 7,051
till 8,667 men de flyttande minskats
från 3,183 till 2,787.
Af hela rikets skolor utgjorde i
procent: de fasta folkskolorna 36;0, de
flyttande 6,1 eller samtliga folkskolorna
42,1; de mindre folkskolorna 13,2, däraf
de fasta 7,7 och de flyttande 5,5;
småskolorna 44,7, däraf 31,9 % fasta och
12,8 % flyttande.
Under det Uppsala, Gotlands och
Malmöhus län ej äga annat än fasta
folkskolor, och i Södermanlands län
endast 0,3 X af barnen undervisas i
flyttande samt i Västmanlands 3,? %, så
uppgår barnantalet i de flyttande
skolorna i Kronobergs län till icke mindre än
73,3 %, i Västerbottens 60,6, i
Värmlands 56,8 samt i Jämtlands 56,7 %.
Uti hela riket undervisades i de fasta
skolorna 79 % och de flyttande 21 %,
under det 1887 siffrorna voro 70 %
och 30 %.
SKO LNYH ETER
Anslag till folkskoleungdomens
SOttimarvan dringar. Centralstyrelsen
for Sveriges allmänna folkskollärareförening
har haft glädjen att från Svenska
Turistföreningen mottaga följande skrifvelse:
Sedan Svenska Turistföreningens styrelse
med bifall till centralstyrelsens den 31
sistlidna januari afgifna ansökan i ämnet
beslutat att jämväl för innevarande år anslå
medel till befrämjande af folkskoleungdomens
sommarvandringar, hafva vi härmed nöjet
meddela, att berörda anslag bestämts till 600
kronor mot 500 kr. sistförflutna år, samt att
för erhållande af andel i anslaget följande
hufvudsakliga villkor skola lända till
efterrättelse:
Ansökning om bidrag skall ingifvas till
Svenska Turistföreningens styrelse senast den
l nästkommande maj.
Ansökning skall åtföljas af en kortfattad
plan för den tillämnade färden äfvensom om
möjligt af uppgift å den person, som är
afsedd att blifva färdens ledare.
Eedogörelse för färden skall, upprättad å
formulär, som vid anslagets lyftande
tillhandahållen, afgifvas till föreningens styrelse senast
den 15 september innevarande år.
Till erhållande af statens
resestipendier äro nedannämda lärare
uppsatta i följande .ordning:
Af öfverstyrelsen tör Stockholms stads
folkskolor: lärarinnan i Hedvig Eleonora
församling Anna Eylander, läraren i Klara
församling V. Sundberg och läraren vid Kungsholms
folkskola G. Bergh.
I Skara stift har domkapitlet föreslagit:
folkskollärarne K. J. Lindvall i Forsvik, A.
T. Vahlström i Sköfde, A. Melldahl i St.
Mellby, J. V. Lewerén i Väring och K. E.
Håkansson i Börstig.
lämnat en längre skrifvelse angående
nödvändigheten af en genomgripande reform i
religionsundervisningen vid de högre
allmänna läroverken i vårt land.
Hufvudgrunderna i reformen har lektor W. tänkt
sig sålunda:
1. Luthers lilla katekes bör aflägsnas från
läroplanen.
2. Den stora katekesen bör också aflägsnas.
3. Kristendomsundervisningen bör
uppskjutas till tredje klassen.
4. Den biblisk-historiska undervisningen
behöfver också undergå en ganska väsentlig
reform, tia den bland annat sysselsätter sig
jämförelsevis allt för mycket med gamla
testamentets historia.
5. Det bör tagas under allvarlig
ompröf-ning, huruvida kristendomsundervisningen i
klasserna VI-VII bör vara obligatorisk.
6. Särskild undervisning i religion bör dock
i dessa klasser bedrifvas, om än icke
obligatorisk. Dess föremål skulle bli bibelläsning,
dogmatik och kyrkohistoria.
7. På högsta stadiet bör meddelas
lärjungarna en kort öfversikt af de förnämsta
hedniska religionerna.
Vi återkomma i ett följande nummer.
Religionsundervisningen vid
läroverken. Lektor P. Waldenström har
i måndags till ecklesiastikdepartementet in-
Upphäfdt kyrkostämmobeslut.
Med anledning af framställdt förslag om
sammanslagning af Lyby församlings båda
skolrotar, hvilket förslag af skolrådet
tillstyrkts, på det alla utgifterna för
skolväsendets uppehållande inom församlingen måtte
få utgå gemensamt och den fördelen vinnas,
att skolpliktiga barn kunde besöka den skola,
som låge deras hem närmast, beslöt
församlingen å kyrkostämma den 7 aug. 1898 efter
omröstning med 3,593 röster mot 2,973, att
ofvannämda båda skolrotar skulle med
hvarandra sammanslås.
Häröfver anfördes besvär under yrkande,
att enär vid berörda omröstning olagligen
tillgått, i det att dels landtbrukaren H.
Made-lung fått rösta för hela det å Södertou gård
belöpande fyrktal, oaktadt han försålt en del
af egendomen, dels rösterna för samma
egendom afgifvits på grund af en utaf Madelung
utfärdad och med hans sigill försedd fullmakt,
hvilken icke varit af honom själf skrifven och
ej med vittnens underskrift bestyrkt, och
dels smeden Hultgren i Södertou tillåtits att
såsom ombud rösta för flere än en
röstberättigad, samt det fattade beslutet i allt fall
skulle lända till men för ena roten, samma
beslut måtte vara upphäfdt.
Länsstyrelsen i Malmöhus län och
domkapitlet i Lund förklarade genom utslag den
18 okt. 1899,
att enär ostridigt vore/ att den vid
stämman åberopade fullmakt, hvilken varit med
Madelungs namn och sigill försedd, icke varit
af Madelung själf skrifven eller med vittnens
underskrift bestyrkt, och förty de på grund
af samma fullmakt afgifna röster lagligen
icke bort godkännas, samt att Hultgren icke
bort tillåtas att som ombud rösta för mer
än en röstberättigad person; alltså och då
nämda felaktigheter kunnat inverka på
utgången af omröstningen till öfverklagade
beslutet, funne länsstyrelsen och domkapitlet
skäligt upphäfva samma beslut.
K. m:t har ej funnit skäl att i detta
beslut göra ändring.
Ansökan om statsbidrag hade
kommit på villovägar. Skolrådet i
Sköns församling anhöll hos länsstyrelsen
i Västernorrlands län att för år 1899
utbekomma lönetillskott af allmänna medel
för en examinerad ordinarie lärare, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
