Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (954.) 11 april 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK LÄRARETIDNING.
239
tron, som omfattar det med vattnet förenade
ordet och förtröstar därpå; ty utan Guds ord
är det blott vatten och ingen döpelse, men
med Guds ord är det en döpelse, det är: ett
nåderikt lifvets vatten och ett bad till ny
födelse i den helige ande.
Nu skall den stora katekesen »utveckla»
detta, hvilket sker på följande sätt:
228. Huru beror dopets verkan af Guds ord?
Guds ord gör vattnet till en döpelse, t37
utan Guds ord är det blott vatten och ingen
döpelse, men med Guds ord är det en
döpelse, det är: ett nåderikt lifvets vatten och
ett bad till ny födelse i den helige ande.
Här får man alltså veta, att Guds ord
gör vattnet till en döpelse, hvaraf följden
naturligtvis skulle bli, att när man efter
förrättningen slår bort vattnet, så slår man
bort - döpelsen. I öfverensstämmelse
därmed meddelas i stycket 229, att »vår
tro icke gör vattnet till en döpelse»! Men
orsaken till denna galenskap ligger, som
synes, i den lutherska lilla katekesen, som
den stora katekesen icke skulle korrigera
utan »utveckla». Det öfverlåtes sedan åt
lärarne att korrigera både den ena och den
andra, ifall de själfva hafva någon
eftertanke.
Om de förpliktelser, som dopet ålägger
en kristen, säger den lilla katekesen:
Hvad betyder denna döpelse i vatten?
Den betyder, att den gamla människan hos
oss skall genom daglig ånger och bättring
förkväfvas och dödas med all$ synder och
onda lustar, och en ny människa åter
dagligen framkomma och uppstå, hvilken i
rättfärdighet och helighet skall lefva för Gud
evinnerligen.
Nu skall detta förklaras i den stora
katekesen, och det sker på följande sätt:
232. Hvartill förbindas vi genom dopet?
Vi förbindas till att så använda den nåd,
vi undfått i dopet, att vi dö med Kristus
och uppstå ined honom.
233. Huru skola vi dö med Kristus?
Den gamla människan hos oss skall
förkväfvas och dödas.
234. Hvad förstås därmed, att den gamla
människan förkväfves och dödas?
Därmed förstås, att vi genom daglig
bättring befrias från köttets lustar, så att vi allt
mer bortlägga och öfvervinna synden.
235. Huru skola vi uppstå med Kristus?
En ny människa hos oss skall dagligen
framkomma och uppstå.
236. Hvad förstås därmed, att en ny människa
dagligen framkommer och uppstår?
Därmed förstås, att vi genom daglig
bättring allt mer förnyas till Guds beläte, så att
vi allt villigare tjäna honom i rättfärdighet
och helighet.
Kan man väl täcka sig något orimligare
än denna harang? Allt hvad där står,
kunde fullständigt uttryckas med t. ex.
följande ord:
Dopet förpliktar oss att aflägga synden
och lefva heligt.
Detta skulle ock vara för barnen lätt
att fatta och att lära. Men nu är det den
lilla katekesens ord, som skola förklaras
och utvecklas, och det vållar tillkomsten af
de anförda styckena. Dessförutan skulle
ingen katekesförfattare hafva fallit på den
tanken att binda samman ett sådant
plågoris åt barnens andliga människa.
2. Luthers lilla katekes är vidare, livad
angår läroinnehållet, ytterst ofullständig och
oklar. Sålunda har den t. ex. icke ens
ett ord om den heliga skrifts auktoritet
eller om rättfärdiggörelsen af tron, hvilka
läror dock utgöra den protestantiska
reformationens grundprinciper. Detta försöker
den stora katekesen att afhjälpa, det
medgifves. Men därvid möter, mutatis
mu-tandis, samma anmärkning som nyss, att
det är en pedagogisk orimlighet att först
hafva en grundläggande lärobok, där de
grundläggande sanningarna saknas, och
sedan en förklarande lärobok, där denna brist
afhjälpes.
Men icke blott det. Läropunkter, som
den lilla katekesen framställer, äro ofta så
ofullständigt uttryckta, att man vid
användningen af dess ord i den stora katekesen
varit nödsakad att till komplettering här
och där sticka in ett eller annat tillägg,
hvaraf följden blifvit, att barnen få samina
lärostycke i två hufvudsakligen lika men i
detalj något olika redaktioner. Ett par
exempel därpå ur den mycket stora
mängden skall jag här anföra.
Nionde budets förklaring hos Luther
lyder:
Hvad är det?
Vi skola frukta och älska Gud^ så att vi
icke listigt stå efter vår nästas arf eller hus
eller under sken af lag och rätt tillägna oss
det; utan vi skola vara honom behjälplige,
att han må sitt behålla och besitta.
Motsvarande stycken i utvecklingen lyda:
67. Hvad förbjuder Gud i nionde budet?
Gud förbjuder den onda lust, som kan
förleda oss att listigt stå efter vår nästas
arf eller hus eller under sken af lag och rätt
tillägna oss det.
68. Hvad befaller Gud. i nionde budet?
Gud befaller, att vi skola vara nöjda med
vår del, gärna unna vår nästa hans goda och
vara honom behjälplige, att han må sitt
behålla och besitta.
Hvarje något litet eftertänksam och
erfaren lärare inser lätt, hvilken förvirring
detta vållar för de små. Men roten
därtill ligger, som synes, i den lilla
katekesen. Så länge den skall vara kvar, är
denna olägenhet omöjlig att på ett för
undervisningen tillfredsställande sätt afhjälpa.
3. EU väsentligt fel är, att den lutherska
lilla katekesen framställer den kristna
sedeläran såsom innehållet i den mosaiska lagen,
medan frälsaren själf i Matt. 5: 17-48
uttryckligen förklarar den kristna sedeläran
vara icke en förklaring utan en fullkomning
af densamma. Detta, som åstadkommit en
oerhörd villervalla i uppfattningen af
förhållandet mellan mosaismen och
kristendomen samt i läran om den kristnes »frihet
från lagen», hvarpå särskildt aposteln
Paulus lägger så stor vikt, har den stora
katekesen icke korrigerat eller kunnat korrigera
utau i stället än vidare »utvecklat» till
befästande och förökande af villervallan. En
sammanblandning af »lagen» och den kristna
sedeläran gör naturligtvis hvarje tal om den
kristnes frihet från lagen till ett tal om
hans frihet från den kristna sedeläran,
hvilket är ett nonsens, som inga skolastiska
spetsfundigheter kunna förvandla till sundt
förnuft, än mindre till kristen troslära.
4. Luthers lilla katekes är i
nattvardsläran romersk-katolsk. Den lär icke att
altarets sakrament är detsamma som Herrens
nattvard - sådant är ett tillägg i den
svenska öfversättningen - utan att altarets
sakrament är Herrens lekamen och blod,
som människan mottager i nattvarden. I
Luthers lilla katekes definieras nämligen
altarets sakrament sålunda:
Hvad är altarets sakrament?
Altarets sakrament är vår Herres Jesu
Kristi sanna lekamen och blod under bröd
och vin, oss kristna till att äta och dricka,
af Kristus själf stiftadt och inrättadt.
I den katekes, som begagnas af de
katolska församlingarna i Sverige, lyder samma
definition:
Altarets allraheligaste sakrament är vår
Herres Jesu Kristi lekamen och blod under brödets
och vinets gestalter till själens näring.
Att detta såsom i ord så ock i sak är
ett och detsamma, framgår äfven med all
möjlig tydlighet af Luthers egen Catechismus
major. Att för öfrigt reformatorerna ännu
långt senare än det år, då lilla katekesen
skrefs, stodo kvar på den katolska
transsub-stantiationslärans grund, visar bland annat
den Augsburgiska bekännelsens försvar Art.
X., där detta öppet uttalas. Den svenska
stora katekesens »utveckling» af lilla
kate-sens lära om nattvarden är således icke
någon utveckling utan en fullständig
afvikelse därifrån.
5. Trots allt,, hvad som talats och
skrif-vits om den lutherska lilla katekesens
oumbärlighet, har man dock ansett sig böra
stympa honom.
Luthers lilla katekes har nämligen sex
hufvudstycken och icke fem. Dess femte
hufvudstycke handlar om bikten, som af
reformatorerna betraktas såsom ett
sakrament, hvilket också med uttryckliga ord
säges i Augsburgska bekännelsens försvar
Art. XIII, där det heter: Vere sunt
sacra-menta baptismus, coena Domini, confessio,
quce est sacramentum poenitentia3. Detta
hufvudstycke har man emellertid icke
tvekat att helt enkelt utesluta ur den svenska
öfversättningen. Men då bör man icke se
något helgerån däri, att hela denna katekes
uteslutes från den svenska läroplanen. Vi
ha ingen lärobok, som direkt eller indirekt
vållat skolbarnen så mycken plåga som
denna eller i så hög grad befordrat en
tanklös utanläsning - direkt genom sin egen
form, indirekt genom sin inverkan på den
stora katekesen, som dock vanligen fått bära
skulden för alltsammans. Och de sorgliga
följderna af denna tanklöshet hafva icke
inskränkt sig till kristendomsundervisningen
allenast utan gjort sig kännbara äfven på
undervisningens öfriga områden.
II.
Hvad vidare angår den s. k. stora
katekesen, så är den, äfven oafsedt de
olägenheter, som bero af dess bundenhet vid
Luthers lilla katekes, af sådan beskaffenhet,
att den tarfvar en fullständig omarbetning.
1. Den stora katekesen har en mängd
stycken till förklaring af begrepp, som
barnen fatta utan förklaring och mycket lättare
än de fatta förklaringen. Här "blott ett
par exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
